Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-19 10:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sakerhetspolisen-i-akut-behov-av-ny-lagstiftning/

DN Debatt

DN Debatt. ”Säkerhetspolisen i akut behov av ny lagstiftning”

Vi efterlyser befogenheter att utföra vårt uppdrag så som vi kunde tidigare, innan teleoperatörerna slutade att systematiskt lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål och innan teknikutvecklingen sprang ifrån lagstiftningen, skriver Klas Friberg.
Vi efterlyser befogenheter att utföra vårt uppdrag så som vi kunde tidigare, innan teleoperatörerna slutade att systematiskt lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål och innan teknikutvecklingen sprang ifrån lagstiftningen, skriver Klas Friberg. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 6/12. Hoten mot Sverige är mer omfattande än på flera år, både från ­främmande makt och från terrorism i nya former. Samtidigt har ­lagstiftningen släpat efter. Varje dag och i hundratals ärenden märks de negativa effekterna av dagens bristande regleringar. Det brådskar att få ny lagstiftning på plats, skriver säkerhetspolisens chef Klas Friberg.

Rätta artikel

Säkerhetspolisens uppdrag är att skydda Sverige, vår demokrati och människors liv. Men vår förmåga att göra detta har urholkats. Samtidigt som såväl hotet från främmande makt som hotet från terrorismen har blivit mer omfattande, har lagstiftningen släpat efter. Det finns flera utredningsförslag som skulle återge oss den förmåga – i alla fall en del av den förmåga – som vi tidigare har haft. Dessa behöver snabbt genomföras, annars är risken stor att allvarlig brottslighet inte kan förhindras.

Det här är några exempel på verkliga underrättelser eller tips som Säkerhetspolisen hanterar:

Säkerhetspolisen får information om att en känd IS-ansluten person som ligger bakom flera attentat gömmer sig någonstans i Sverige.

En person med okänd identitet sägs vilja använda handgranater mot vissa namngivna personer.

Säkerhetspolisen får tips om att en person håller på att tillverka en bomb och detonera den mot ett mål i Sverige.

En utpekad person misstänks spionera på uppdrag av ett annat land. Det är inte känt vem eller vilka som personen har kontakt med.

Vi hanterar uppgifter om konkreta attentatshot i genomsnitt varannan dag. Dessa hot måste ofta bedömas under stark tidspress.

Säkerhetspolisens uppgift är att hålla Sverige säkert och vi arbetar dygnet runt med att inhämta, bedöma och följa upp informationen kring våra underrättelser. Vi kan konstatera att hoten mot Sverige är mer omfattande än på flera år. Det handlar om både hotet från främmande makt och hotet från terrorismen, som har antagit nya former.

Samtidigt som hotbilden har förändrats har lagstiftningen släpat efter. Det finns flera utredningsförslag som behöver omsättas i lagstiftning. Bland dem finns förslaget som skulle ge Säkerhetspolisen rätt att ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning och – efter att detta är genomfört – förslaget om lag om straffansvar för deltagande i terror­organisationer.

Men minst lika viktiga för Säkerhetspolisens operativa förmåga är två andra förslag:

Regleringen av teleoperatörernas datalagring

Möjligheten att använda hemlig dataavläsning

Sveriges behov av en modern och rättssäker reglering på dessa områden är akut och mycket påtagligt.

En mycket stor del av Säkerhetspolisens underrättelse- och utredningsarbete kräver att vi snabbt kan få veta var, när och hur olika brottsaktiva individer har kommunicerat med varandra, och var de då befunnit sig. Det kan vi få genom att ta del av uppgifter från teleoperatörernas datalagring. Men sedan en dom i EU-domstolen 2016 har operatörerna i stort sett slutat att systematiskt lagra sådan information. I dag kan vi aldrig vara säkra på vilka uppgifter vi kan få tillgång till, om ens några alls. Och de få uppgifter som vi får är både mindre strukturerade och av sämre kvalitet än de var tidigare. Detta har redan fått allvarliga konsekvenser för Säkerhetspolisens arbete.

I dag kan vi aldrig vara säkra på vilka uppgifter vi kan få tillgång till, om ens några alls. Och de få uppgifter som vi får är både mindre strukturerade och av sämre kvalitet än de var tidigare. Detta har redan fått allvarliga konsekvenser för Säkerhetspolisens arbete.

Även kontakterna med andra länder blir lidande när vi inte kan bistå med att hitta svenska kopplingar till internationell terrorism och annan brottslighet. Det får också konsekvenser för utredningarna av främmande makts illegala verksamhet mot Sverige, vilket i klartext innebär att spioner får lättare att verka i vårt land. Likaså försvåras arbetet med att spåra dataintrång mot svenska skyddsvärda verksamheter.

En statlig utredning ( SOU 2017:75) föreslog i oktober 2017 att regelverket kring datalagring för brottsbekämpande ändamål skulle skärpas. Säkerhetspolisen har riktat kritik mot delar av förslaget, bland annat mot att kommunikation i fasta nätet skulle undantas från lagringskrav, och mot otillräckliga lagringstider. Allt är dock bättre än nuvarande situation. Det är därför viktigt att den kommande regeringen och den nyvalda riksdagen tar tag i frågan så snart som möjligt. Samtidigt måste arbetet för att få till ett rimligt regelverk kring datalagring på EU-nivå fortsätta att drivas med kraft.

Inte bara sms och telefonsamtal används när brottsaktiva våldsbejakande extremister planerar att till exempel mörda en meningsmotståndare, när underrättelseagenter kontaktar sina källor för att få information om svenska intressen eller när terrorister planerar en storskalig attack mot civila. Tekniken har utvecklats. I dag används i stor utsträckning olika digitala tjänster och appar där kommunikationen är krypterad och anonymiserad.

På grund av kryptering kan Säkerhetspolisen läsa av mindre än en tiondel av den kommunikation som vi har domstols tillstånd till, och som vi behöver för att kunna fullgöra våra uppdrag. Teknikutvecklingen är i många delar positiv och har medfört fantastiska möjligheter till kommunikation. Men möjligheten att anonymisera och kryptera används också flitigt av kriminella.

I november 2017 presenterades ett förslag om hemlig dataavläsning ( SOU 2017:89) som skulle ge Säkerhetspolisen möjlighet att ta del av kommunikation innan den krypteras. Förslaget har ännu inte lett till lagstiftning. Även i detta fall är det av yttersta vikt att Sveriges kommande regering agerar skyndsamt och att riksdagen beslutar om föreslagna förändringar, för läget är akut.

En effektiv och säker brottsbekämpning står inte i motsatsförhållande till en rättssäker ordning med ett högt integritetsskydd för medborgarna. Respekten för den personliga integriteten är en självklarhet i vårt demokratiska samhälle. Utredningsförslagen har gjort de avvägningar som krävs för att integritetsskyddet ska upprätthållas.

Hotbilden mot Sverige har förändrats. Säkerhetspolisen efterlyser inte utökade befogenheter. Vi efterlyser befogenheter att utföra vårt uppdrag så som vi kunde tidigare, innan teleoperatörerna slutade att systematiskt lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål och innan teknikutvecklingen sprang ifrån lagstiftningen. Utredningar är gjorda och förslagen är presenterade. Varje dag och i hundratals ärenden märks de negativa effekterna av dagens bristande regleringar. Det brådskar att få ny lagstiftning på plats.