Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-14 22:56 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/samhallets-ansvar-for-postservice-bor-omprovas/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Samhällets ansvar för postservice bör omprövas”

Ju längre bort postmottagarna bor från generell service desto viktigare blir fler utdelningsdagar och att postombudet är beläget där andra typer av ärenden utförs, skriver Kristina Jonäng.
Ju längre bort postmottagarna bor från generell service desto viktigare blir fler utdelningsdagar och att postombudet är beläget där andra typer av ärenden utförs, skriver Kristina Jonäng. Foto: Pieter Ten Hoopen

DN Debatt 1/9 2016. Konkurrensen mellan paketdistributörerna är välutvecklad och deras service täcker i hög grad användarnas behov. Sverige skulle därför i framtiden kunna avstå från att utse en tillhandahållare av den samhällsomfattande tjänsten för paket, skriver regeringens särskilda postutredare Kristina Jonäng.

Jag överlämnar i dag slutbetänkandet ”Till sista utposten” till bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson med tre förslag.

Det behövs ett tydligare regelverk för var brevlådor placeras och när undantag från femdagarsutdelning får ske. Annars försämras rättstryggheten för medborgare som är beroende av postservice.

De nya företag som uppstår inom e-handel och digitala tjänster ska ha tillgång till postnummersystemet för att enkelt kunna utveckla nya idéer.

I en framtid kan det bli aktuellt att avstå från att utse en tillhandahållare av posttjänster för paket, eftersom paketmarknaden utvecklas allt mer. För att kunna fatta sådana beslut krävs att myndigheterna får ökade möjligheter att hämta in uppgifter om postdistributörernas verksamhet och ekonomi.

Tillgängligheten till postservice är god i Sverige. Utredningen konstaterar att 98 procent av befolkningen har mindre än 500 meter till postlådan. När det gäller postlådans placering är hela 91 procent av svenskarna nöjda. Samtidigt finns skillnader i fråga om avstånd till posttjänster mellan de som bor i de mest glesbebyggda områdena jämfört med boende i tätorten. I en typisk glesbygdskommun har de boende i genomsnitt nära sex kilometer till postombudet jämfört med knappt två i storstad.

Femdagarsutdelning viktigast i glesbygd. Utredningen har utifrån behovsstudier funnit att privatpersoner, företag och samhällsviktiga aktörer har olika behov av posttjänster. Hur ofta privatpersoner vill ha postutdelning beror på avståndet till övrig service. Nästan 80 procent av de som bor i områden med låg tillgänglighet till service vill ha utdelning fem dagar i veckan medan hälften av de som bor i tätort kan tänka sig färre antal utdelningsdagar. Privatpersoner som bor i områden med hög tillgänglighet till service föredrar närhet till postlådan framför utdelning fem dagar i veckan. Ju längre bort postmottagarna bor från generell service desto viktigare blir fler utdelningsdagar och att postombudet är beläget där andra typer av ärenden utförs.

Till sista utposten. Digitaliseringen av samhället har inneburit förändrade kommunikationsmönster. Postmarknaden har under 2000-talet karaktäriserats av kontinuerligt sjunkande brevvolymer. Samtidigt ökar antalet distribuerade paket genom utvecklad e-handel och nya företag. I takt med att befolkningen skickar färre brev tvingas Postnord rationalisera sin produktions- och utdelningsverksamhet för att upprätthålla lönsamheten utan statliga subventioner. Ett större tryck på förändringar i utdelningsnätet uppstår i ett alltmer digitaliserat samhälle.

 

Utvecklingen bör leda till en omprövning av samhällets ansvar för postservice. Utredningen har fått rubriken ”Till sista utposten” mot bakgrund av att det är nödvändigt att påbörja ett arbete för att närmare precisera det offentliga ansvaret för postservice.

 

Fallande brevvolymer och ökad digital kommunikation är ett bevis på att användarnas behov av postservice har förändrats. Utredningen har dragit slutsatsen att den utvecklingen bör leda till en omprövning av samhällets ansvar för postservice. Utredningen har fått rubriken ”Till sista utposten” mot bakgrund av att det är nödvändigt att påbörja ett arbete för att närmare precisera det offentliga ansvaret för postservice.

Förändringar i postutdelningen påverkar förutsättningarna för postservice i framför allt gles- och landsbygd och det finns exempel på hushåll och företag som fått eller kommer att få uppleva direkta försämringar. Samtidigt har Sverige sedan länge en god praxis för postutdelning. Enstaka hushåll i glesbygd har redan frivilligt bytt femdagarsutdelning mot utdelning närmare bostaden.

När ett samhälle växlar från allt färre fysiska postförsändelser till en ganska rejäl ökning av digital kommunikation och växande e-handel så som nu sker i Sverige kan det sannolikt leda till totalt sett förbättrad service exempelvis på landsbygden på sikt om det politiska systemet förmår att sätta regler som hanterar rationaliseringen av postservicen och samtidigt underlättar framväxten av det nya digitaliserade samhället.

Foto: DN Reglering av postutdelning via föreskrifter. Flera länder i Europa har lagstiftat om i vilka fall undantag från femdagarsutdelning får göras, medan Sverige hittills har avstått. Min bedömning är att det behövs ett regelverk i Sverige som innebär att tillsynsmyndigheten får ändamålsenliga redskap att tydliggöra när undantag från femdagarsutdelning får ske. Annars riskerar vi att medborgarna uppfattar nödvändig rationalisering av postservice som enbart försämringar utan tillräcklig rättssäkerhet. I det slutbetänkande som jag presenterar för regeringen i dag föreslås att Post- och telestyrelsen via föreskrifter ska kunna reglera var utdelning av post ska ske och även hur bestämmelser om undantag från femdagarsutdelning ska tolkas och tillämpas i framtiden.

Foto:  Skyldighet för paketdistributörer att lämna uppgifter. I takt med att brevvolymerna minskar och det digitala samhället utvecklas uppstår nya företag och nya samarbeten inom logistik och distribution som i sin förlängning kan leda till nya innovationer och smartare lösningar för hur ett glest befolkat land som Sverige med långa avstånd och förhållandevis dyra transporter kan dra ökad nytta av digitaliseringen för utveckling av en modern service och handel. Den analys som utredningen gjort av marknaden för paketdistributörer pekar på att det finns en förhållandevis välutvecklad konkurrens och dessutom en service bland företagen som i hög grad täcker användarnas behov. Sverige skulle sannolikt kunna avstå att utse en tillhandahållare av den samhällsomfattande tjänsten för paket i framtiden.

Post- och telestyrelsen, som är den myndighet som utser tillhandahållare av samhällsomfattande posttjänster, saknar möjligheter att göra heltäckande analyser av den svenska paketmarknaden. För att myndigheten ska kunna fatta beslut om utförandet av den samhällsomfattande posttjänsten i framtiden föreslår jag utökade möjligheter till uppgiftsinsamling, det vill säga ett nytt stycke i postlagen där det framgår att myndigheten ska kunna begära in uppgifter om ekonomi och verksamhet som är nödvändig för uppföljning av paketmarknaden.

Foto:  Postnummersystemet ska vara tillgängligt. Alla postoperatörer ska ha tillgång till den postala infrastrukturen, däribland postnummer, på ett sätt som främjar marknadens effektivitet. Det bör även gälla företag inom e-handel och digitala tjänster. Syftet är att underlätta konkurrens och etablering av nya verksamheter. I Sverige är Postnord utsedd av Post- och telestyrelsen att tillhandahålla och förvalta postnummersystemet. I den utredning som jag överlämnar till statsrådet Peter Eriksson i dag föreslås att postlagen tillförs ett stycke med innebörden att postnummersystemet ska finnas tillgängligt digitalt. I normalfallet ska systemet kunna laddas ner gratis från Postnords webbplats.

Sammantaget tror jag att de tre förslag som beskrivits ovan kan innebära viktiga pusselbitar för att garantera ökad rättssäkerhet i en tid av rationaliseringar i postservicen och samtidigt underlätta för konkurrens samt nya verksamheter i ett alltmer digitaliserat samhälle.

DN Debatt.1 september 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.