Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Sammanslagningarna av lärosäten måste snabbas på”

Utbildningsminister Jan Björklunds besked är välkommet men för fattigt. Sammanslagningarna av lärosäten måste snabbas på och kompletteras med en ombildning av fler universitet och högskolor till exempelvis stiftelser såsom Chalmers och Handelshögskolan i Stockholm, skriver Liberala studenter i en replik.

Att diskussionen om svensk högre utbildning äntligen har kommit att handla om universitetens storlek och forskningsmiljöernas förutsättningar är en välkommen utveckling av svensk utbildningsdebatt. Reaktionerna på utbildningsministers artikel på DN Debatt 24/10 borde dock inte vara att han föreslår för mycket, snarare att det är för lite. Parallellt med sammanslagningar av mindre högskolor krävs ytterligare steg för att flytta makten närmare studenter och forskare och ge högskolorna mer frihet att styra sin verksamhet.

Lokalisering, finansiering och studentunderlag utgör centrala förutsättningar för ett lärosätes resultat och forskningskapacitet. Sverige har i dag 47 lärosäten som är utspridda över hela landet, varav 35 är statliga. I den takt forskningen internationaliseras får dock de mindre högskolorna allt svårare att hävda sig.

Det är därför positivt att utbildningsministern tar intryck av den process som redan pågår i övriga Europa och inte minst i våra nordiska grannländer. De senaste tio åren har till exempel Danmark bedrivit ett konsekvent och tydligt arbete för att bygga färre men starkare mångvetenskapliga miljöer. En utveckling som ligger väl i linje med OECD:s rekommendation att skapa en mer multifakultär kultur eftersom forsknings- och utbildningsmiljöer med större volym är mer attraktiva för både studenter och forskare.

Sammanslagningar är dock inte allt. För att de mindre lärosätena ska stimuleras till att förändra sin verksamhet i rätt riktning behöver de äga processen och möjligheterna fullt ut. I dag skulle främst staten gynnas av sammanslagningar genom minskade kostnader vilket ger låga incitament för lärosäten att fullfölja denna nödvändiga process mot en mer modern och kvalitativ utbildning.

Genom att ge lärosätena en mer självständig associationsform, exempelvis som stiftelser, skulle lärosätena kunna bedriva sin verksamhet efter lokalt anpassade förutsättningar även efter en sammanslagning. En utökad autonomi skulle på så sätt stärka kvaliteten och, likt sina internationella motsvarigheter, ge stimulanser och verktyg för långsiktig planering.

Utbildningsministerns besked är därför välkommet men för fattigt. Sammanslagningarna måste snabbas på och kompletteras med en ombildning av fler universitet och högskolor till exempelvis stiftelser såsom Chalmers och Handelshögskolan i Stockholm.

En sådan utveckling skulle också gynna studenter och forskare. Med färre men starkare universitet som ger bättre förutsättningar att utveckla verksamheten utan statlig inblandning främjas den dynamik och flexibilitet som framtiden kräver. På så sätt möjliggör man även att beslut om utbildning och forskning fattas så nära studenter och forskare som möjligt.

Svensk högre utbildning står inför stora utmaningar och Björklunds besked om att vi måste skapa färre men bättre utbildningsmiljöer är positivt. Nu gäller det att inte glömma bort lärosätenas organisation och frihet i den processen. Det tjänar både studenter och forskare på.

Benny Lindholm, vice ordförande Liberala studenter

Erik Wretling, Liberala studenter

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.