Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-21 04:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sank-skatten-for-lontagare-arbetslosa-och-foraldralediga/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Sänk skatten för löntagare, arbetslösa och föräldralediga”

MP-språkrören Märta Stenevi och Per Bolund samt ekonomisk-politiska talespersonen Karolina Skog lägger fram förslagen på partiets kongress som inleds på fredag.
MP-språkrören Märta Stenevi och Per Bolund samt ekonomisk-politiska talespersonen Karolina Skog lägger fram förslagen på partiets kongress som inleds på fredag. Foto: Henrik Dvensson Karlsson, Fredrik Sandberg/TT och Fredrik Hjerling

DN DEBATT 14/10.

Miljöpartiets Märta Stenevi, Per Bolund och Karolina Skog: Krisen efter pandemin visar att a-kassan måste öppnas för alla.

De lägsta pensionerna borde höjas och skatten för löntagare, arbetslösa och föräldralediga sänkas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sverige ska vara ett land där ingen ska behöva tvivla på om samhället finns där när det behövs. Barn ska inte växa upp i fattigdom och hemlöshet och ingen ska förpassas till ett liv i utanförskap. För att lyckas med det måste resurser omfördelas och finansieringen av välfärden öka. Det skulle ge ökad trygghet och mer frihet.

På fredag inleds Miljöpartiets kongress. Vi kommer att under helgen att anta ett nytt program för social rättvisa.

Miljöpartiets politik har inte varit tillräcklig. Därför har vi genomfört en omfattande process, där alla partiets medlemmar involverats för att arbeta fram politik för att minska de ekonomiska klyftorna, öka den sociala tryggheten och skapa goda livschanser för alla.

I vårt arbete har vi utgått från verkligheten. Klyftorna i vårt land har stadigt ökat. Vi har ett tudelat Sverige där stora grupper halkar efter ekonomiskt och får sämre möjligheter i livet. Alltför många tvingas leva med en ständig oro för hur man ska få ekonomin att gå ihop, kunna betala hyran eller få mat på bordet varje dag. Så här behöver samhället inte se ut.

Verkligheten kräver att vi satsar mer på vår gemensamma välfärd. Vi vill se investeringar i ett mer rättvist Sverige, inte minst för att alla barn förtjänar att växa upp i ekonomisk trygghet. Jämlika livschanser handlar också om att skolan ska ge varje barn möjlighet till en bra utbildning, att trösklarna till bostadsmarknaden sänks och att arbetsmarknaden blir mer inkluderande.

Vi vill att fler barn får gå i förskola och på fritids. Att gå i förskolan har stor betydelse för barns utveckling och framtida skolresultat. Förskolan har också en viktig roll i att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. Därför vill vi höja minimigränsen för rätten till allmän förskola från 15 till 20 timmar i veckan. Vi vill också att barn där vårdnadshavaren inte arbetar ska få rätt till fritids.

Vi vill ta krafttag för att bryta boendesegregationen. Det behövs större möjligheter till sammanhållning och kontaktytor mellan personer med olika bakgrund. Genom att skärpa kommuners bostadsförsörjningsansvar och införa lagkrav på att alla kommuner ska ta hänsyn till social hållbarhet i sin översiktsplan kan vi få en mer blandad bebyggelse med en mångfald av bostäder i alla områden.

Vi vill att alla ska ges möjlighet till en meningsfull sysselsättning och aktivt kunna bidra till samhällets utveckling. Vi vill se en mer individanpassad väg från arbetslöshet till anställning för ökade möjligheter att provjobba, utbilda sig vid sidan om eller arbeta deltid utan att förlora övriga ekonomiska stöd.

Grundförutsättningarna för att uppnå social rättvisa handlar om att stärka det ekonomiska trygghetssystemet, motverka de ekonomiska klyftorna som har ökat i decennier och säkerställa en långsiktig finansiering av välfärden.

Vi vill höja de lägsta pensionerna. Det nuvarande pensionssystemet har medfört att många pensionärer lever med små marginaler. En majoritet av pensionärerna med låga pensioner är kvinnor. Att kvinnor har lägre pensioner än män är en följd av ett ojämställt arbetsliv. Att höja de lägsta pensionerna är en viktig jämställdhetsreform som skulle underlätta livet för många kvinnor med låga inkomster.

Vi vill indexera ersättningsnivåerna. Löner och priser utvecklas löpande, men trygghetsförsäkringarna har stått still under lång tid. Vi vill öka ersättningsnivåerna från trygghetssystemen, inklusive försörjningsstödet, i takt med inkomstutvecklingen i samhället för att de inte ska urholkas. Detta gäller även barnbidraget, underhållsstödet och bostadsbidraget.

Vi vill ta bort skatteklyftan mellan arbetsinkomster och inkomster från våra trygghetssystem. Att den som arbetar har lägre skatt än den som inte arbetar förstärker klyftorna. I regeringens budgetförslag för 2022 tas skatteklyftan för sjuk- och aktivitetsersättningen bort. Detsamma vill vi göra för fler ersättningar från trygghetssystemen, till exempel arbetslöshetsförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Vi vill se en arbetslöshetskassa som omfattar alla som arbetar – oavsett anställningsform eller hur många timmar man arbetar. Det finns revor i trygghetssystemen som behöver lagas. Den ekonomiska krisen har visat att a-kassan med den låga anslutningsgrad som gällde när pandemin bröt ut inte fungerar som skyddsnät. Vi kan inte gå tillbaka till det läget, utan behöver reformera och öppna upp a-kassan. Den som blir av med jobbet ska inte riskera att stå helt utan inkomst och tvingas söka sig till kommunernas försörjningsstöd.

Vi vill sänka skatten för de som har låga inkomster. Vi vill se lägre skatter för låg- och medelinkomsttagare genom ett höjt grundavdrag. Även de som får sin ersättning från trygghetssystemen ska omfattas av en sådan skattesänkning. På så vis minskar de ekonomiska klyftorna samtidigt som vi skapar mer jämlika livschanser för alla.

Vi vill ha en skattepolitik för ökad jämlikhet. Vi vill ta ett större grepp om kapitalbeskattningen och åtgärda de orättvisor som finns i skattesystemet. Utvecklingen kommer inte kunna vändas genom att bara utgå från dagens skattesystem. Vi vill utreda en så kallad boxmodell för kapitalbeskattning. Boxmodellen innebär att kapitaltillgångar beskattas löpande i stället för att vinsten beskattas vid försäljning. Kapitaltillgångar och skulder läggs i en ”box” och därefter beskattas det sammanräknade värdet i den. I stället för att betala mer i skatt vid en försäljning betalar man en mindre summa årligen, ungefär som ett investeringssparkonto fungerar. En stor fördel med modellen är att den möjliggör en samlad, progressiv beskattning av kapital, där den som har höga inkomster av kapital får bidra mer än den som har lågt eller inget sparande.

För oss miljöpartister är jämlikhet och social rättvisa bärande delar i ett bra samhälle på samma sätt som hänsyn till miljö och kommande generationer. Vi vill bygga en stark grund för var och en så att alla kan få möjlighet att leva sina liv som de själva vill.

Vi tror på människors förmåga att forma sina liv – och att de ska ha frihet att göra det. Fattigdom är inte en egenskap, det är en livssituation. Genom en mer rättvis fördelning kan vi öka tryggheten och friheten för alla.

Ämnen i artikeln

Per Bolund

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt