Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sank-trosklarna-for-ideburna-aktorer-att-driva-skolor/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sänk trösklarna för idéburna aktörer att driva skolor”

Kunskap och bildning behöver uppvärderas i vårt samhälle. Ett klokt sätt att göra det är att låta de krafter driva kunskapen framåt som har den – och som brinner för att utveckla den, skriver artikelförfattarna.
Kunskap och bildning behöver uppvärderas i vårt samhälle. Ett klokt sätt att göra det är att låta de krafter driva kunskapen framåt som har den – och som brinner för att utveckla den, skriver artikelförfattarna. Foto: Thomas Karlsson

DN DEBATT 24/12.

Åsa Fahlén och Sverker Sörlin: Fasa ut vinstutdelningen från offentligt finansierad skolverksamhet.

Snart trettio år efter att friskolereformen genomfördes finns fortfarande djupa motsättningar i skolvärlden. Det verkliga problemet är vinstutdelningar som driver på segregering och ökande kvalitetsskillnader mellan skolorna.

Ännu en våg av ifrågasättanden och kritik av den marknadsstyrda svenska skolan har följt på Likvärdighetsutredningens (SOU 2020:28) förslag om att friskolornas köer ska avskaffas och deras ersättning justeras ned. Inte minst lärarprofessionen är aktiv i debatten och pekar på hur även lärarna drabbas av segrege­ringen och pressen att leverera höga betyg åt föräldrarna och stabil avkastning åt ägarna. De vinstutdelande skolföretagen bekämpar samtidigt varje inskränkning som hotar deras trygga, konjunkturoberoende affärsmodell.

Ännu trettio år efter kommunaliseringen och friskolereformen finns dessa djupa och bestående motsättningar i den svenska skolvärlden. De vinstutdelande skolornas legitimitet är nu ifrågasatt inom alla politiska läger och grunden för kritiken mot skolföretagen har bara stärkts med tiden. Både Skolkommissionen 2017 och den nya Likvärdighetsutredningen redovisar mycket problematiska effekter av den marknadsstyrda skolan. Även kommunernas legitimitet som huvudmän är ifrågasatt av många som önskar ett förstatligande, bland annat Lärarnas riksförbund.

Sverige kan inte fortsätta ha det på det här sättet. Skolan är en av samhällets största och viktigaste institutioner och i längden är det ohållbart att inte hantera så djupgående legitimitetsproblem.

De nu föreslagna förändringarna är bara det senaste steget i en lång­varig strävan att begränsa de negativa effekterna av marknadsskolan, som för övrigt aldrig har haft något starkt stöd i opinionen. Det var heller inte så friskolereformen var tänkt. När den genomfördes betonades mångfald och pedagogisk förnyelse. Propositionen 1991/92:95 ”Om valfrihet och fri­stående skolor” föregicks i övrigt inte av någon utredning eller forskning. OECD varnade redan då för vilka konsekvenser det kunde få för skolans likvärdighet. Inget sades om att stora koncerner skulle kunna bildas och göra vinster. Det talades betryggande om friskolor som ett ”komplement” i liten skala till de kommunala.

Efter trettio års skolmarknad vet vi mer. Aktiebolagen dominerade snart och genomgick efterhand en storskalig koncentration. I dag köps och säljs hundratals skolor mellan ägarkonstellationer som i flera fall finns i utlandet. De socioekonomiskt mest gynnade grupperna är kraftigt överrepresenterade i de tre största koncernernas skolor. De vinstdrivande har i genomsnitt 15–25 procent fler elever per lärare än kommunala skolor. De har större andel obehöriga lärare (cirka 30 procent) än de kommunala (cirka 15 procent), deras löner är lägre.

Forskning har gång på gång visat att bolagsskolorna varit drivande i betygsinflationen. Svenska skolor går numera i konkurs, som vid JB-koncernens sammanbrott 2013 då dussintals skolor fick stänga eller i hast byta ägare.

Den kloka vägen ut ur de skadliga förhållanden som nu råder tror vi på många sätt går att återfinna i de ursprungliga intentionerna. Det fanns en sund kärna i att vilja öka mångfalden i skolan. Ett aktivt skolval kan också öka engagemanget hos både föräldrar och skola. Det är förstås inte heller ett problem att en skola drivs så att ett mindre överskott uppstår så länge detta åter­investeras i verksamheten.

Utredningens förslag bör genomföras. Men för att bli verkningsfulla bör de kompletteras med att vinstutdelning från offentligt finansierad skolverksamhet fasas ut.

Det verkliga problemet är möjligheten till vinstutdelning som i sin tur är den drivande kraften bakom segregeringen och de dramatiskt ökande kvalitetsskillnaderna mellan skolor.

Vinstintresset hos internationellt riskkapital och andra investerare blir till sist avgörande för vilka elever skolor skaffar sig och vilka städer och stadsdelar friskolorna etablerar sig i. De har i alldeles för hög grad blivit skolor för de redan gynnade. Människor inser det och när de ser ett helt lands skolsystem undergrävas av en ordning som låter detta ske utan spärrar känner de sorg, vanmakt och även oro för de konsekvenser det får för samhällets sammanhållning och kunskapsnivå.

Alternativet till bevarad mångfald utan vinstutdelning finns redan – i form av idéburna aktörer. Utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56) som kom i december 2019 och tyvärr hamnat i skymundan under coronakrisens 2020 har med utomordentlig tydlighet visat hur det kan göras möjligt för de idéburna aktörerna att expandera inom välfärdssektorn, där de flesta utbildningsformer ingår, inklusive vuxenutbildning.

Av utredningen framgår att stiftelser, föreningar, studieförbund, folkhögskolor, kooperativ och andra aktörer redan driver skolor med stor framgång, fast än så länge i ganska blygsam skala. Mindre än 5 procent av Sveriges elever går i idéburna skolor. Dessa skiljer sig positivt från de kommersiella aktörerna. Framför allt arbetar de med tydligare pedagogiska visioner och de drivs i flera fall av starka sociala ambitioner, till exempel genom att vända sig till grupper med särskilda behov och intressen.

Utredningen har en lång rad förslag om hur upphandlingar och valfrihetssystem ska kunna anpassas så att trösklarna sänks för idéburna utförare, som ofta är små och saknar tillgång till kapital. Man föreslår också att överskott bör tillåtas, med kravet att detta återinvesteras för kvalitet och förnyelse. Utredningens förslag bör genomföras. Men för att bli verkningsfulla bör de kompletteras med att vinstutdelning från offentligt finansierad skolverksamhet fasas ut.

På det sättet skulle Sverige komma i linje med förhållandena i andra länder i Europa, exempelvis Danmark där en sjättedel av eleverna går i privata, offentligt finansierade skolor utan vinstutdelning.

För skolbolagen skulle förändringar av detta slag skapa incitament att på ett ordnat sätt söka sig bort från marknaden. Situationen skulle påminna om den framtid som väntar olje- och kol­bolagen. De sitter på så kallade stranded assets, tillgångar som om några år inte längre kommer att kunna ge någon vinstutdelning. Det blir då upp till dem själva att välja hur snabbt de vill lämna sina positioner. Vissa skolor skulle säkert vara intressanta att ta över för idéburna aktörer. Ett stort antal skulle förmodligen övergå i offentlig regi. Åter andra skulle drivas vidare som bolag av dem som är intresserade nog av själva utbildningsuppdraget för att vilja verka under stramare kommersiella villkor.

Det skulle också öppna dörren för att idérika lärare slår sig samman för att utveckla en skola i kooperativets eller stiftelsens form. Entreprenörer och kreativa skolförnyare behöver inte vinstutdelande företag för att vilja vara med och utveckla ett samhälle. Sverige behöver heller inte ha den enda skola i världen som medger spekulationer och handel med elevers betyg och prestationer.

Det finns en väg bort från det eviga grälet om skolan. Kunskap och bildning behöver uppvärderas i vårt samhälle. Ett klokt sätt att göra det är att låta de krafter driva kunskapen framåt som har den – och som brinner för att utveckla den.

Ämnen i artikeln

Friskolor
Skolan
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt