Verklig arbetslöshet inkluderar dold. Göms arbetslösa i åtgärder når vi EU:s lägsta arbetslöshet redan nästa år. Den dolda arbetslösheten vände för 10 år sedan och är nu lägst på 20 år tack vare färre förtidspensionärer. Komplettera målet om arbetslöshet med ett lika konkret sysselsättningsmål, skriver Svenskt Näringsliv.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har satt ett ambitiöst mål för arbetsmarknadspolitiken. År 2020 ska Sverige ha EU:s lägsta arbetslöshet. När de nu bildar regering står de inför ett vägval.
Antingen satsar de på en politik som fortsätter att höja arbetsutbud och sysselsättning i sådan takt att målet nås. I sådana fall behöver en halv miljon jobb skapas framöver. Eller så gömmer de undan 150.000 av de arbetslösa i olika jobbprogram eller förtidspension. I sådana fall kan de nå EU:s lägsta arbetslöshet redan nästa år.
Om färre personer söker jobb går arbetslösheten ned. Detta innebär att en del personer som vi tänker på som arbetslösa inte räknas in i SCB:s officiella arbetslöshetsmått. De flesta tänker sig att en arbetslös person är någon som vill och kan jobba men som inte har en självständig försörjning. I SCB:s statistik definieras däremot en person som arbetslös endast om hen aktivt söker efter och kan ta ett arbete.
Precis som Erik Åsbrink påpekade redan 2006 kan ett alltför stort fokus på arbetslöshetsmåttet dessutom leda till att arbetslösa göms undan i olika åtgärder eller knuffas ut från arbetsmarknaden.
Svenskt Näringsliv har därför tagit fram ett utvidgat arbetslöshetsmått som inkluderar en del personer som saknar arbete men som inte räknas in i den vanliga arbetslösheten.
Detta mått ger en bredare bild än SCB:s officiella arbetslöshetsmått. Vår slutsats är att den verkliga arbetslösheten i dag är på en av sina lägsta nivåer sedan mitten av 1990-talet. Metoden som vi har använt togs först fram i en SNS-rapport från 2006 av professorerna Lars Ljungqvist och Thomas J Sargent (som tog emot ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2011).
Den verkliga arbetslösheten utgår från att Sveriges historiska sjukskrivningstal motsvarar den normalnivå som orsakas av ren ohälsa. Den andel av de förtidspensionerade och långtidssjukskrivna som överstiger denna nivå inkluderas därför i den dolda arbetslösheten. Även personer med olika former av anställningsstöd läggs till den dolda arbetslösheten.
Den verkliga arbetslösheten inkluderar både den vanliga arbetslösheten och den dolda arbetslösheten. Den dolda arbetslösheten ökade stadigt fram till mitten av 2000-talet för att sedan återigen minska. Anmärkningsvärt nog fortsatte den dolda arbetslösheten att minska i oförändrad takt under finans- och skuldkrisen.
Den verkliga arbetslösheten nådde sin topp i mitten på 2000-talet och har sedan dess fallit tillbaka. Den verkliga arbetslösheten ligger i dag på en av sina lägsta nivåer sedan 1996, då våra beräkningar startar.
Resultatet står sig även om långtidssjukskrivna exkluderas från analysen. I stället drivs tillbakagången av den verkliga arbetslösheten av färre förtidspensionärer. Färre arbetsföra hamnar numera i den återvändsgränd som en förtidspensionering innebär. Skillnaderna i inflödet till förtidspensioner under de senaste trettio åren verkar heller inte bero på hälsoförändringar. Tvärtom har förtidspensionärerna haft bättre hälsa under perioderna då förhållandevis många beviljades förtidspension och vice versa.
Alliansregeringens politik tycks därför har varit framgångsrik när det gäller att flytta fler personer närmare arbetsmarknaden. Jobbskatteavdragen och skärpta regler för sjukskrivningar och förtidspensionärer hade effekt. Att personer går från dold till öppen arbetslöshet är i grunden positivt. Eftersom den verkliga arbetslösheten har minskat betydligt mer än den officiella arbetslösheten har många också kommit i arbete.
Både sysselsättningen och sysselsättningsgraden har också ökat sedan mitten av 2000-talet. Att fler personer är med på arbetsmarknaden är bra för Sverige. I USA har arbetslösheten gått ner för att många har lämnat arbetsmarknaden. I Sverige har arbetslösheten ökat för att många har kommit in på arbetsmarknaden. Samtidigt ligger stora utmaningar framför oss när det gäller att se till att alla de människor som vill vara med och bidra också får chansen att komma in i arbete.
Konjunkturinstitutet bedömer att jämviktsarbetslösheten är strax över 6 procent år 2020. Om man på lång sikt ska klara arbetslöshetsmålet krävs att även jämviktsarbetslösheten minskar. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har hittills inte presenterat tillräckliga förslag för att uppnå detta. Tvärtom tyder en del av de rödgröna förslagen på att de vill knuffa ut arbetslösa ur statistiken. Extratjänster för långtidsarbetslösa och 90-dagarsgaranti är inte lösningen på jobbristen, även om sådana åtgärder bidrar till att dölja den verkliga arbetslösheten.
När dessa åtgärder ska finansieras höjs skatterna för jobbskaparna. Arbetsgivaravgiften för unga ska höjas och världens högsta marginalskatter ska höjas ytterligare.
I stället borde den nya regeringen fokusera på framväxten av riktiga jobb. Men då måste de våga ta nya grepp om arbetsmarknaden. Jobb skapas inte ur tomma intet.
Ett flertal studier har identifierat arbetsmarknadsregleringen i Sverige som ett hinder för att anställa. Det finns också ett stort behov av att lätta regelbördan för företagen. Förslag om krav på årliga lönekartläggningar och rätt till heltid går på tvärs med detta, trots att exempelvis lönekartläggningar inte har visat sig vara effektiva ur ett jämställdhetsperspektiv.
Åtgärder som har varit framgångsrika för att ge fler möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, som rutavdraget, bör permanentas. Samtidigt behöver jobbskapandet stimuleras för alla typer av företag.
Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Företagen letar med ljus och lykta efter erfaren personal inom en rad branscher. Det behövs fler personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning samtidigt som det också behövs fler högutbildade civilingenjörer. Matchningen måste också förbättras. Arbetsförmedlingen behöver ses över från grunden och monopolet brytas upp.
Ett öppet Sverige leder också till fler jobb. Forskning visar att utländska och inhemska arbetare kompletterar varandra på arbetsmarknaden. När vi öppnar för kompetensinvandring skapas fler och bättre jobb.
För en långsiktigt hållbar utveckling på arbetsmarknaden krävs att arbetslösheten minskar genom att fler kommer i jobb med egen försörjning. Arbetslöshetsmålet borde därför kompletteras med ett lika konkret sysselsättningsmål.
Nu krävs ett samlat grepp och kraftfulla reformer från den nya regeringen. Samtidigt måste alla felsteg som skadar ekonomin undvikas.
