Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Särskilda byggregler kan lösa studentbostadskrisen”

Dessa experimenthus som byggts av AF-bostäder i Lund rymmer ­studentlägenheter om 10 kvadratmeter, till en kostnad av 2.500 kronor i månaden. Lägenheterna är ­mindre än vad som tillåts med dagens regler.
Dessa experimenthus som byggts av AF-bostäder i Lund rymmer ­studentlägenheter om 10 kvadratmeter, till en kostnad av 2.500 kronor i månaden. Lägenheterna är ­mindre än vad som tillåts med dagens regler. Foto: TT

Upprop. Utan studenter kan inte våra kunskapsstäder växa sig starka, och utan studentbostäder inga nya studenter. Med egna regler för studentbostäder och en större mångfald i hur boendena får se ut kan den akuta bostadsbristen lösas, skriver studentorganisationer och studentbostadsföretag.

Nyligen var det valborgsmässoafton, av tradition en högtidlig dag för Sveriges studenter. Vi är långt från höstens braskande rubriker om brist på studentbostäder. Men bara för att det inte uppmärksammas annat än vid terminsstart betyder inte det att problemet är löst. Utan studenter kan inte våra kunskapsstäder växa sig starka, och utan studentbostäder inga nya studenter. Att investera i studenter är att bygga Sverige starkare som kunskapsnation. Därför föreslår flera aktörer en rad förändringar för att skynda på utvecklingen för fler studentbostäder.

Enligt bostads- och stadsutvecklingsminister, Mehmet Kaplan, behöver Sverige 300.000 bostäder till unga vuxna mellan 20 och 27 år (DN Debatt 17 mars 2015). För att det ska bli verklighet är utveckling och byggande av nya studentbostäder helt avgörande.

Fråga de flesta lärosäten i dag och du får ungefär samma svar: Bristen på bostäder är akut. Behovet är som störst i länens större städer och i högskoleorter. I många fall handlar det om många månaders väntetid och i våra storstadsregioner kan det handla om år innan studenter får en hållbar boendesituation. Detta ger inte bara konsekvenser för den enskilde studenten, med försämrade studieresultat till följd. För studieorterna blir det allt svårare att hävda sig i en global konkurrens när de inte kan garantera ett boende. Ur ett nationellt perspektiv är det allvarligt för Sveriges tillväxt och utveckling att studenter väljer bort studieorter – eller i värsta fall väljer bort högre studier över huvud taget – på grund av brist på bostäder.

I Stockholm har flera aktörer gått samman i initiativet 6.000+. Liknande projekt finns på gång i Göteborg och i Lund för att tillräckligt många studentbostäder ska byggas. Det finns en bred enighet i landet och en gemensam vilja från en rad aktörer att åstadkomma en förändring och skapa förutsättningar för tusentals nya studentbostäder i Sverige. Men för att det också ska bli verklighet finns det förändringar som måste till.

1. Studentbostäder som eget segment. Det är dyrt att bygga bostäder och studenter är en målgrupp med relativt begränsade ekonomiska förutsättningar. Hyrorna som kan tas ut räcker inte för att på lång sikt täcka kostnaderna för byggnation och förvaltning. Genom att bättre anpassa reglerna som omgärdar byggande och förvaltning efter studenters faktiska behov skulle kostnaden kunna minska och fler bostäder bli verklighet. En rad regler måste uppfyllas för att få bygga bostäder i dag. Det handlar exempelvis om nivåer för buller, förrådsutrymmen, parkeringsplatser med mera. Vi välkomnar de regeländringar för studentbostäder som trädde i kraft i somras, efter den översyn som Boverket gjort. Vi menar att det naturliga steget nu är att fortsätta det arbetet, för att nå ett eget regelverk för studentbostäder i syfte att fler studentbostäder ska kunna byggas.

2. Mer mångfald. Studenter är en heterogen grupp, vilket också bör återspeglas i hur studentbostäderna byggs och utformas. Att se studentbostäder som ett eget segment i regelverket skulle kunna skapa förutsättningar för en större variation av boendeformer än vad utbudet erbjuder i dag.

3. Snabbare handläggning. Om boendesituationen för studenter i Sverige ska förändras snabbt måste handläggningstiderna inom kommun och länsstyrelse för just studentbostäder bli avsevärt kortare. Antingen genom tydligare prioritering av dessa ärenden, eller med utökade resurser för handläggning.

4. Bättre samverkan. Studentbostaden är unik då den är öronmärkt för studenter. Den ska möjliggöra att nyantagna studenter på kort varsel kan flytta från hemort till studieort. Inflödet av nya studenter till våra universitet är därtill basen på vilken våra kunskapsstäder vilar och utvecklas. Utan nya studenter och flödet av ny kunskap utvecklas inte Sverige som kunskapsnation. Därför ligger det i stadens, regionens och statens intresse att underlätta studenters boendesituation. Här krävs samverkan, grundad på en insikt om att studentbostadsfrågan är en utbildningspolitisk, såväl som bostadspolitisk, fråga. En bättre dialog mellan kommun och lärosäte behövs för en mer samordnad stadsplanering, vilket är nödvändigt för att kunna skapa rimliga boenden för studenterna.

5. Campus är studenternas vardagsrum. Det är på campus studenterna möts och samverkar. Det är en plats för samvaro, grupparbeten, arbetsplatsen mellan föreläsningarna. En plats för idéutbyte och där livslånga kontaktnät byggs. Det är således viktigt att nya studentbostäder ses i relation till campus. Studentbostaden kan inte ligga för långt bort för att studenten faktiskt ska kunna nå sitt vardagsrum, och därigenom få den helhetsmiljö som borgar för goda prestationer och studieresultat.

Vi tar bristen på studentbostäder på allvar, men vi behöver bättre förutsättningar för att tillsammans utveckla Sverige som kunskapsnation.

I korthet. Studentbostadsbristen

Balansen mellan tillgång och efterfrågan på studentorter

Brist: 40 procent

Balans: 57 procent

Överskott: 3 procent

Kötid vid höstterminsstarten 2014

Stockholmsregionen: 100 veckor

Göteborg: 64 veckor

Lund: 54** veckor (utan förtur)

Behov av studentbostäder i dagsläget: Cirka 20.000

Förväntade nyproduktion 2015 enligt Boverket: 4.301

Källa: Bostadsföretagen, Studentbostadsguide 2014

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• 1 maj. ”Regeringens politik räcker inte mot massarbetslösheten”. Historiskt har perioder med höga ­nivåer av offentliga investeringar också inneburit låg arbetslöshet. Både ­högern och vänster måste tänka om, skrev Erik Hegelund och Daniel Suhonen. Läs debattartikeln

• 30 april. ”Vi föreslår att organiserande av tiggeri ska kriminaliseras”. Kommunerna bör få anställa ­personal för att upprätthålla ordningen, och se till att illegala boplatser inte permanentas, skrev Tomas Tobé (M) och Beatrice Ask (M). Läs debattartikeln

• 29 april. ”50 svenska skolor tillåts ­underprestera år efter år”. Ge Skolinspektionen möjlighet att tvångsförvalta skolor som ­underpresterar, och överlåt driften till privata aktörer med dokumenterad ­erfarenhet, skrev Karin Svanborg Sjövall, Timbro. Läs debattartikeln

• Fler debattinlägg på DN:s debattsida

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.