DN Debatt. ”Särskilt begåvade elever ska få bättre stöd och stimulans”

Särskilt begåvade elever riskerar att fara illa i skolan. De betraktas inte sällan som stökiga, krävande och ointresserade. Det finns exempel på särskilt begåvade elever som felaktigt diagnostiserats med adhd. Behovet av kunskap om de här eleverna är stort bland lärare och rektorer. Därför presenterar Skolverket i dag ett forskningsbaserat stödmaterial som kan bidra till att skolornas arbete med särskilt begåvade elever förbättras. Det är viktigt för varje barn men också för samhället. Att inte tillvarata och utveckla deras speciella begåvningar är ett slöseri.

Ungefär fem procent av eleverna brukar räknas till gruppen särskilt begåvade elever. De är elever med förmågor och kunskaper utöver det vanliga. Det kan handla om Elvira som lärde sig läsa som fyraåring, William som kunde skriva alla bokstäver som treåring eller 12-åriga Denise som kan föra logiska resonemang på en helt annan nivå än sina jämnåriga. Många gånger förvånar de särskilt begåvade barnen sin omgivning men inte alltid. Elever som länge mött en oförstående omgivning kan ge upp sina försök att bli sedda utifrån sin särskilda begåvning. De kan då underprestera, bli utagerande eller verka ointresserade.

Beteenden hos särskilt begåvade elever som möter en oförstående omgivning kan misstolkas som uttryck för uppmärksamhetssvårigheter eller hyperaktivitet, som svårigheter med socialt samspel, eller som trots eller uppförandestörningar. De särskilt begåvade elever som inte får lämplig undervisning och stöd riskerar att bli understimulerade, att hamna i utanförskap eller att bli feldiagnostiserade med till exempel adhd.

 Johan Börjesson och Kjell Hedwall. Foto: Anette Andersson

Precis som skolan kan göra skillnad för elever som har svårt att lära så kan skolan göra skillnad för de särskilt begåvade eleverna. Att få ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt är en rättighet för alla elever. Något som också förtydligats i skollagen.

Till grund för vårt stödmaterial ligger forskning från landets främsta forskare. När vi går igenom forskningen ser vi att skolan behöver mer kunskap om de särskilt begåvade eleverna – hur de ska upptäckas, bemötas och stimuleras. Lärare har svårt att identifiera särskilt begåvade elever. Inte sällan pekar lärare ut de elever som presterar ”mer och bättre”, det vill säga högpresterande elever, men det är inte samma elevgrupp.

Att upptäcka de särskilt begåvade eleverna är förstås avgörande för att kunna ge dem en skolgång där deras särskilda begåvning tas tillvara och utvecklas. Intelligenstester används ibland som en del i arbetet med att identifiera särskilt begåvade elever men testerna kan vara missvisande när de används på barn. Bland annat får inte alla särskilt begåvade elever rättvisande höga resultat. Därför bör man använda flera olika sätt för att identifiera särskilt begåvade elever, och framför allt göra en kartläggning för att ringa in elevens behov och avgöra hur undervisningen ska anpassas.

För att särskilt begåvade elever ska kunna visa och utveckla sina förmågor krävs att skolan ger dem utmaningar på rätt nivå och ser till att de får förståelse, bekräftelse, social acceptans och delaktighet. Acceleration och berikning är två grundläggande åtgärder som skolor kan använda för att möta särskilt begåvade elevers behov. Acceleration innebär att låta eleven lära i sin egen takt, till exempel genom att arbeta snabbare med det som ingår i årskursen eller kursen. Berikning innebär att man fördjupar och breddar kunskaperna utöver det som klassen arbetar med. Inom exempelvis matematikundervisningen kan berikning innebära att man lägger till extra temaområden, som till exempel kryptering eller talteori i undervisningen.

I det stödmaterial som Skolverket publicerar i dag summeras skolans uppgift för att möta de särskilt begåvade eleverna i tre huvudpunkter:

Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lärande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen.

Stödmaterialet innehåller övergripande kunskap om hur särskilt begåvade elever kan upptäckas, bemötas och stimuleras men också konkreta exempel på hur undervisningen i olika ämnen kan anpassas för de här eleverna. Vi vet att det finns ett stort behov av mer kunskap om de särskilt begåvade eleverna bland lärare och rektorer och det är vår starka förhoppning att de kommer använda vårt stödmaterial. Det är ett viktigt förbättringsarbete som behöver göras. För många av de särskilt begåvade eleverna har den dåligt anpassade skolgången inneburit motgångar och psykisk ohälsa. Det finns de som blivit ”hemmasittare”, blivit utan lärarledd undervisning under största delen av sin grundskoletid, upplevt att de behöver undertrycka sig själva och sin begåvning för att passa in och bli accepterade. Skolan kan inte fortsätta låta dessa elever gå termin efter termin utan att deras speciella förmågor tillåts att utvecklas och blomstra.