Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 18:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/satt-kriminella-ungdomar-langre-i-fangelse/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Sätt kriminella ungdomar längre i fängelse”

Den 30 juni sköts en 33-årig polisman ihjäl i bostadsområdet Biskopsgården i Göteborg. Den dödande kulan kan enligt polisen ha varit avsedd för någon annan.
Den 30 juni sköts en 33-årig polisman ihjäl i bostadsområdet Biskopsgården i Göteborg. Den dödande kulan kan enligt polisen ha varit avsedd för någon annan. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

DN DEBATT 15/7.

Johan Forssell (M): Sätt omyndiga som döms för grova brott i ungdomsfängelse och flytta dem till vanlig anstalt efter 18-års­dagen.

Efter dödsskjutningen av en polis där en 17-åring misstänks för dådet måste straffen för unga skärpas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Den 17-åring som sitter häktad för dödsskjutningen av en polisman i Göteborg den 30 juni har tidigare dömts för allvarlig brottslighet. Han är ett symtom på den problembild Sverige står inför. Det krävs en ny och betydligt strängare syn på ungdomar och unga vuxna som begår allvarliga brott.

Sverige upplever en trygghetskris. Problemen har byggts upp under lång tid, men det är framför allt de senaste åren som problemen blivit akuta. Skjutningar, sprängningar och kriminalitet har primärt varit fokuserade till utsatta områden, men har allt eftersom förflyttats till att även omfatta övriga delar av vårt samhälle.

Det har under lång tid påtalats vikten av att stoppa nyrekrytering till kriminella gäng, men utvecklingen går i en annan riktning. Antalet åtal mot 15–17-åringar för mord, mordförsök och medhjälp till mord har ökat från 10 stycken 2015 till 29 i fjol.

I en internationell jämförelse blir utvecklingen för den yngre delen av befolkningen ännu tydligare. I Brottsförebyggande rådets rapport ”Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder” från i våras framgår att räknat per capita sköts 18 personer ihjäl per en miljon invånare i denna åldersgrupp i Sverige. Motsvarande siffra för övriga europeiska länder var 0–4 personer.

Tyvärr kryper brottsligheten längre ner i åldrarna. Allt yngre barn rekryteras av de kriminella gängen. Unga personer som begår grova brott kan snabbt vara tillbaka på gatan – trots att risken för återfall är uppenbar.

Om den häktade 17-åring som är misstänkt för polismordet i Göteborg skulle dömas blir straffet med stor sannolikhet sluten ungdomsvård med en maxtid på fyra år. Det är knappast ett rättvist straff för den som döms för mord.

Att strafftiden är så kort innebär att unga och potentiellt farliga individer är ute på gatan inom ett fåtal år. Risken för återfall som riskerar att drabba nya brottsoffer är uppenbar.

Vi kan inte längre blunda för att grov organiserad brottslighet begås av ungdomar under 18 år. Vi har nått en punkt där det är nödvändigt med ett perspektivskifte i synen på dessa ungdomar och unga vuxna. En gärningsman kan i lagens mening vara ett barn, men ändå ha en lång kriminell historik och vara direkt samhällsfarlig.

Minderåriga som begår grova brott måste få konsekvenser som speglar brottets allvar och som bidrar till att ge brottsoffren en upprättelse som de inte får i dag. Åtgärderna mot unga ­kriminella måste anpassas för att skydda samhället och potentiella nya brotts­offer från att utsättas för grova brott – ett perspektiv som i princip saknas.

Vi moderater kommer att söka väljarnas mandat för en politik som skapar nya förutsättningar för rättsstaten att beivra grov kriminalitet som begås av unga gärningsmän:

1. Inför ungdomsfängelser för de grövsta brottslingarna. Sluten ungdomsvård fungerar inte på tungt kriminella personer. Den upplevs inte som ett straff. Säkerhetsarbetet är så eftersatt att ett stort antal rymningar skett under det senaste året. Ansvaret måste därför flyttas från Statens institutionsstyrelse till Kriminalvården där en ny enhet behöver skapas. Den ska hantera personer mellan 15 och 18 år som begått allvarliga våldsbrott eller andra grova brott.

2. Skärp straffen för de som är mellan 15 och 18 år. Betydligt längre strafftider för personer som inte fyllt 18 år måste kunna bli aktuella. När en omyndig dömd person som satts i ungdomsfängelse blivit myndig ska den flyttas till en vanlig anstalt och avtjäna resterande strafftid där.

3. Ta bort häktningsgränser för ungdomar. Trots varningar från poliser och åklagare har regeringen nyligen drivit igenom en lagstadgad tidsgräns på tre månader för häktning av personer under 18 år. Det finns en uppenbar risk att personer som bör vara häktade försätts på fri fot och ges möjlighet att försvåra utredningar av allvarliga brott. Om Moderaterna bildar regering efter nästa års val kommer vi ta initiativ för att ta bort tremånadersgränsen.

4. Ta bort straffrabatten för unga vuxna. Den som fyllt 18 år är i lagens mening vuxen och ska därmed också behandlas som vuxen av rättsväsendet. I dag särbehandlas dock unga vuxna mellan 18 och 21 år. Regeringen har aviserat att man avser att slopa straffrabatten för grova brott, men dit räknas enligt regeringen exempelvis inte övergrepp i rättssak eller våld mot tjänsteman. Moderaterna vill att straffrabatten för unga vuxna slopas helt.

5. Sänk straffmyndighetsåldern. För att kunna straffas i Sverige krävs att en person fyllt 15 år. När kriminella flyttar fram sina positioner och allt yngre rekryteras av gängen krävs dock straffrättsliga verktyg för att kunna komma åt även dessa personer. I regeringsställning kommer vi därför utreda en sänkt straffmyndighetsålder för att snabbare fånga upp barn som riskerar att dras in i kriminalitet.

6. Omhänderta i större utsträckning. Unga som misstänks för allvarliga brott måste i större utsträckning bli föremål för omedelbara omhändertaganden enligt lagen om vård av unga (LVU). I dag har enbart kommuners socialnämnder behörighet att göra sådana omhändertaganden. Vi vill att även Åklagarmyndigheten ska kunna ansöka om detta och även få behörighet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU i de fall barn riskerar att skada sin utveckling genom brottslig verksamhet.

7. Undanröj sekretesshinder. Socialtjänst, polisen och andra myndigheter måste samverka för att brottsförebyggande åtgärder sätts in tidigt. Det låter sig inte göras utan större flöde av information mellan myndigheter, kommuner och andra. Det bör därför införas en ny huvudregel i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse.

Vår målsättning är att samhällets skyddsnät ska fungera så pass bra att unga i riskzonen fångas upp långt innan de begår allvarliga brott. Lika tydlig är vår målsättning att konsekvenserna för dem som ändå väljer den brottsliga vägen ska vara tydliga, snabba och effektiva.

I en tid där grov kriminalitet befinner sig på en historiskt hög nivå krävs en strängare syn på den ökande ungdomsbrottsligheten. En moderatledd regering kommer att göra vad som krävs för att hantera problemen och göra Sverige till ett tryggare land.

Ämnen i artikeln

Gängvåld

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt