Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Schysta arbetsvillkor inte viktigt för leksaksköparen”

Ny undersökning. Endast 23 procent av småbarnsföräldrarna tycker att arbetsförhållanden i leksaksbranschen betyder något när de väljer leksaker till sina barn. Att leksaken är miljövänlig tycker 47 procent är viktig, medan bara 17 procent tycker att det är viktigt att den är könsneutral, skriver statsvetarprofessorn Michele Micheletti.

Att få konsumenter att leva mer hållbart har blivit en viktig del i lösningen av världens klimat- och miljöproblem. Många institutioner utvecklar projekt, mekanismer och åtgärder för att få konsumenterna att fatta mer hållbara konsumtionsval. En undersökning från Zero Mission visar att ansträngningarna har varit framgångsrika. En stor och dessutom ökande andel av konsumenter mellan 18 och 79 år, 56 procent, säger sig föredra att köpa produkter och tjänster från företag som tar ansvar för att minska sin klimatpåverkan. Matindustrin har länge engagerat sig i olika slags märkningssystem som synliggör produktionens olika led från ”gård till gaffel”. Men leksaksbranschen och klädbranschen ligger långt efter.

Riksomfattande undersökningar som ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet, ”Hållbart medborgarskap: barriärer och möjligheter för medborgarnas engagement för hållbar utveckling”, ger tydliga slutsatser. I en kommande publikation samförfattad med Dietlind Stolle från McGill University i Quebec kommer vi att redovisa resultat från 2009 och 2013 om hur och varför det inte är lätt för konsumenter att tänka på hållbarhet när de väljer kläder och leksaker för sin familj: De flesta föräldrar med småbarn mellan 0 och 10 (81 procent) tänker mest på miljön när de handlar mat medan endast 27 procent gör det när de handlar kläder och leksaker.

Att konsumera hållbart innebär även att man beaktar arbetsförhållanden för de som producerar åt oss och hur djur behandlas i tillverkningsprocesser. Återigen betyder dessa aspekter mest när det gäller mat för – cirka 52 procent anger att arbetsförhållanden och 64 procent att djurens välfärd vägs in när de planerar sina matinköp.

Men trots åratal av protester, informationskampanjer, mobilisering och diskussioner anger endast 27 procent att de tänker på hur textilarbetarna har det när de överväger vilket plagg, till exempel jeans, som de ska köpa. Och trots att svenska organisationer som Fairtrade Center, Swedwatch och andra kampanjar hårt för att få ”schysta leksaker på önskelistan” vid jultiden anger endast kring 23 procent av småbarnsföräldrar att arbetsförhållanden i leksaksbranschen betyder något när de väljer leksaker.

Istället anser småbarnsföräldrar att de viktigaste egenskaperna när de föredrar en leksak framför en annan är att den inte går sönder (93 procent), följt av att den är barnsäker (88 procent) och prisvärd (84 procent). Leksakens pedagogiska egenskaper spelar också en stor roll (64 procent), liksom att leksaken kommer från ett företag som är känt för att ta väl hand om dem som tillverkar leksaken (49 procent) och är miljövänliga (47 procent). Endast en fjärdedel ansåg att en viktig anledning att köpa en leksak var att den var tillverkad av ett känt märke.

Med tanke på den svenska jämställdhetsdebatten är det anmärkningsvärt att endast 17 procent anser att det är viktigt att leksaken var könsneutral. Att flera mammor (21 procent) än papporna (11 procent) gör det säger något om hur väl genusvärderingar sprids i samhället och även till barnen.

Foto: TT
Foto: TT

Reklamen spelar en underordnad roll. Svarsalternativet ”hur den annonseras” hamnade som den minst viktiga anledningen för inköp i 2013 års undersökning av småbarnsföräldrar. Kanske sker denna påverkan indirekt, till exempel genom att barnen läser leksakskataloger, men endast 34 procent anger ”att mitt/mina barn övertalade mig att köpa den” som viktig anledning för inköpet.

Leksaksundersökningen visar även att över 70 procent av föräldrarna lätt hittar information om leksaksmärken och ungefär hälften gör prisjämförelser. De köper med andra ord inte vad som helst. Oroande för klimatarbetet och hållbarutvecklingen är dock att mindre än en av fyra finner det lätt att identifiera vilket land en leksak har tillverkats i. Ännu mer oroande är att nästan alla anser att det nästan är omöjligt att få information om en leksaks miljöpåverkan eller om arbetsmiljöförhållandena i tillverkningslandet. Både de företag som tillverkar leksaker och de som säljer dem lämnar bristfällig information till konsumenterna när det gäller dessa två centrala aspekter av de egna produkternas hållbarhet.

 

Mer oroande är att nästan alla anser att det nästan är omöjligt att få information om en leksaks miljöpåverkan eller om arbetsmiljöförhållandena i tillverkningslandet. Både de företag som tillverkar leksaker och de som säljer dem lämnar bristfällig information till konsumenterna.

 

Anmärkningsvärt är att föräldrarna saknar grundläggande information om den vanligast förekommande märkningen om leksakers och andra hushållsprodukters säkerhet. Endast 15 procent av de som ingick i enkäten kunde ge rätt svar på en direkt fråga om vad CE-märkningen står för. 85 procent av alla småbarnsföräldrar saknar således den mest elementära kunskapen om Europas främsta säkerhetsmärkning.

Undersökningarna visar att konsumenter behöver stöd att handla hållbart. Det är tidskrävande och svårt för småbarnsföräldrarna att veta var och hur man få tag i relevant information. Endast 11 procent i vår undersökning anger att de aktivt söker sådan information. Detta resultat understryker problem med leksaksmarknaden. Leksaksföretagen är inte särskilt transparenta med hur de arbetar med sitt sociala ansvarstagande. I vissa fall hävdar företagen att konsumenternas efterfrågan måste öka avsevärt innan de erbjuder mer tillgång. Men det är bara att en lek med hönan och ägget-paradoxen.

Våra undersökningar med fokusgrupper våren 2014 visar på en klar medvetenhet om hållbar konsumtion bland småbarnsföräldrar. Spontant nämnde alla fyra fokusgrupper problem med leksakstillverkningen. Överst på listan var den slit-och-släng-kvalitet som de ansåg karaktäriserar dagens leksaker och den överkonsumtion som ingår i dagens familjeliv. Livliga och långa samtal speglade också den oro som många känner för de kemikalier som används i dagens leksaker, framförallt för mycket små barn. Mammorna och papporna hänvisade till larmrapporter om giftiga leksaker som publicerades ungefär då fokusgrupperna ägde rum. Informationen som kommuniceras på ett effektivt sätt når därför fram till småbarnsföräldrarna. De anger att de litar på information från staten, miljöorganisationer och välkända leksaksföretag, som enligt dem har för mycket att riskera om de släpper fram ”farliga” leksaker på marknaden och inte snabbt återkallar dem. Men information om andra aspekter av leksakers hållbarhet är mer svårtillgänglig eller helt enkelt bristfällig.

 

I stället för att vänta på efterfrågan borde företagen erbjuda konsumenterna tillgång till schystare leksaker och kläder.

 

Foto: Fredrik FunckVad lär vi av denna forskning? För det första vill de flesta småbarnsföräldrar handla bra varor för sina familjer. Därför borde leksaksindustrin och andra hushållskonsumtionsorienterade branscher känna av en klar konsumentoro och satsar mer på ”hållbara” leksaker och andra varor som inte lätt går sönder och inte innehåller många kemikalier. För det andra är det viktigt att information om leksakstillverkningen når fram till stressade barnfamiljer och föräldrar. Medierna spelar givetvis en viktig roll. Men det krävs mer än nyhetsrapportering om larmrapporter som tas fram av myndigheter, miljöorganisationer och fairtradeaktivister.

I stället för att vänta på efterfrågan borde företagen erbjuda konsumenterna tillgång till schystare leksaker och kläder. Inom matindustrin har partnerskap och samverkan mellan staten, företag och civilsamhälle startat miljö- och andra märkningssystem som certifierar varorna efter noggrann genomlysning. Liknande försök för ”klimatsmarta” leksaker som tillverkas under schysta arbetsförhållanden borde komma till stånd. Jämfört med några andra industrier inriktade på hushållskonsumtion ligger leksaksindustrin långt efter när det gäller att ta ansvar för det klimat- och hållbarhetfotavtryck som de lämnar efter sig. Föräldrar behöver hjälp från företag, staten och civilsamhälle för att åstadkomma ett gott liv för sina barn. Leksaksfabrikerna och leksaksaffärerna sviker konsumenterna.

Foto i text: TT, Fredrik Funck

DN Debatt.17 december 2015

Debattartikel
Statsvetarprofessorn Michele Micheletti:
”Schysta arbetsvillkor inte viktigt för leksaksköparen”  

Repliker
Klas Elm, tf vd för Lek- och babybranschen:
”Leksaksbranschen arbetar seriöst med etisk produktion”  

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.