Forskare: ”Se jordbruket som en del av det svenska försvaret” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Se jordbruket som en del av det svenska försvaret”

Sveriges jordbrukskunnande är redan framstående och skulle kunna bidra till många länders utveckling. Men det finns också skäl att satsa ännu mer på vår jordbruksutveckling, skriver Per Frankelius, docent i företags­ekonomi vid Linköpings universitet.
Sveriges jordbrukskunnande är redan framstående och skulle kunna bidra till många länders utveckling. Men det finns också skäl att satsa ännu mer på vår jordbruksutveckling, skriver Per Frankelius, docent i företags­ekonomi vid Linköpings universitet. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

DN DEBATT 22/7. Tillgång på billig mat minskar risken för oroligheter som kan eskalera till krig och terrorism. Dessvärre hotas matproduktionen av en rad ­faktorer, årets extrema torka utgör bara ett exempel. Kanske borde ­Sverige öka försvarsanslagen och kanalisera delar av resurserna till ­innovation inom jordbruk, skriver forskaren Per Frankelius.

En rad händelser påminner oss om betydelsen av att undvika krig. Spänningarna kring Nordkorea eller Gaza liksom Sverigebesöket av FN:s säkerhetsråd tidigare i år är exempel. Vi kan inte ta freden för given ens i vår del av världen. Den äldre generationen är väl medveten om det. Det stora flertalet som inte har personlig erfarenhet av krig har skäl att reflektera över historieböckerna. För nästan exakt 100 år sedan stod Europa i full brand. I april 1918 besköt en tysk kanon med 120 kilometers räckvidd Paris. Från Finland kom 25 frivilliga svenska soldater hem – i likkistor.

Krig och konflikter tillhör dock inte bara historien. Det pågår på flera håll i världen i dag. Den svenska regeringen har ju till och med instämt i slutsatsen att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, som försvarsberedningen skrev för inte så länge sedan. Överbefälhavaren är väl medveten om risken för krig. Nyligen ombads 22 000 personer i Hemvärnet att inställa sig för tjänstgöring. Och på Gotland mobiliseras ett nytt regemente för fullt.

Olika teorier om vad som ligger bakom krig har lagts fram. En vanlig ­förklaring är religion. En annan är galna makthavare. Ytterligare en är att ett mindre felsteg hos någon besvaras med oproportionerlig vedergällning, vilket eskalerar i en våldcirkel. Somliga menar att tillgången till vapen, eller material att göra vapen av, är en viktig faktor. Jämför bildandet av kol- och stålgemenskapen 1951. Andra menar att människan är ond till naturen. Vidare har hävdats att missförstånd i kommunikation, eller avsaknad av förståelse, kan leda till krig.

Ovan nämnda perspektiv är dock inte tillräckliga. Krig föregås av spänningar och vad som skapar dessa kan vara helt andra saker. En sådan sak är matbrist. Torreon Creekmore, vid Intelligence advanced research projects activity i USA, redogjorde förra året för hur amerikanska analytiker kopplar samman krig med jordbruk: ”När ­grödor misslyckas och priserna stiger har människor inte pengar att köpa mat, vilket kan leda till stölder som övergår i upplopp, social oro och massmigration. Nationers säkerhet är beroende av jordbruket.” Warren Preston, ansvarig för World agricultural outlook board i USA visade under Nordic agro summit i våras hur omfattande metoder USA använder för att hålla koll på spannmålsodling, lagerstatus och annat runt om i världen.

I historien har ­åtskilliga konflikter varit förknippade med att ­säkerställa tillgången till mat. God jordbruks­produktion i förhållande till behovet är alltså en säkerhets­politisk faktor.

Nobelpristagaren i kemi, Dan Shechtman, gjorde en liknande analys 2011. Han sa att vi konsumerar natur­resurser, mat och vatten i en accelererande takt, och att det kommer att leda till stigande priser. Detta i sin tur, menade han, kommer att leda till krig och stora migrationsflöden från södra Europa till de norra länderna.

Loretta Napoleoni vid London school of economics har visat att också terrorism delvis är en effekt av brister på resurser såsom mat, vatten och energi. Även United Nations office on drugs and crime har dragit en liknande slutsats. Och Hans Rosling skrev till mig följande 2015: ”Bara cirka 10–20 procent av världsbefolkningen är extremt fattig, men vi måste lösa detta eftersom den här minoriteten är en grund för instabilitet.”

I historien har åtskilliga konflikter varit förknippade med att säkerställa tillgången till mat. God jordbruksproduktion i förhållande till behovet är alltså en säkerhetspolitisk faktor. Visserligen diskuteras jordbruk ofta i relation till länders krisberedskap. Sålunda slog Försvarsberedningen fast nyligen att Sverige bör återupprätta den livsmedelsberedskap som avvecklades under 1990-talet. Faktum är att Carl von Linné redan under 1700-talet – då urbota trött på krig och konflikter – ville bygga en ny säkrare värld genom att göra Sverige självförsörjande på mat och drycker. Exempelvis planerade han odlingar av blomman linnea då han ansåg att den var ett smakfullt ­substitut till te. Inhemsk produktion skulle minska beroendet av import.

Men att öka beredskapen på dessa sätt är inte samma sak som att betrakta jordbruk som en grundpelare för bevarandet av fred.

Hur ser då prognosen inom jordbruket ut framöver? Världens befolkning förväntas öka till 9,6 miljarder år 2050. Allt fler kommer också att vilja äta mer. Enligt FN måste vi få fram 70 procent mer mat före år 2050. Samtidigt menar Nikos Alexandratos och Jelle ­Bruinsma i World agriculture towards 2050 att det kommer att bli allt svårare att öka matproduktionen. Bland skälen finns jordförstöring, saltinblandning av bevattnade områden, minskat skördeutbyte delvis på grund av markpackning och konkurrens om ­markanvändningen. De tillade också att ”klimat­förändringarna utgör en risk att negativt påverka jordbruks­resursernas produktionspotential”. Den torra våren och sommaren vi haft i Sverige kanske kan ses som en väckarklocka.

Vill man minska risken för konflikter måste man säkerställa matproduktionen. Av det skälet ställs stora krav på jordbruket. Vill vi därutöver öka såväl kvaliteten på livsmedel som att värna natur, djurvälfärd och klimat är ­utmaningen än större. Hur ska vi då göra? Att öka världens odlingsareal är dyrt och svårt. Att minska mat­svinnet kan göra sitt till, men räcker inte. ­Statens stöd till lantbrukare som ­drabbats värst av årets torka, som ­utlovades av landsbygdsminister ­Sven-Erik Bucht 15 juli, är bra, men räcker förstås inte för att möta den stora utmaning kring mat och jordbruk som vi här talar om. Det finns bara en väg för att möta utmaningen långsiktigt: innovation.

Exempel på vad som kan stimulera innovation är forskning, regionalt ­samarbete, mässor, fältdagar och odlingstävlingar. Sveriges jordbrukskunnande är redan framstående och skulle kunna bidra till många länders ­utveckling. Men det finns också skäl att satsa ännu mer på vår jordbruksutveckling. Kanske borde Sverige öka försvars­anslagen och kanalisera delar av resurserna till innovation inom ­jordbruk? Siktet borde i så fall vara inställt på export av jordbruks­metoder till länder som bäst behöver dem.

En sak är klar: ett vitalt jordbruk i hela världen är en fredsbevarande styrka, och Sverige kan och bör bidra till den styrkan.

DN Debatt.22 juli 2018

Debattartikel

Per Frankelius, forskare:

"Se jordbruket som en del av det svenska försvaret"

Repliker

Jan Lundqvist vid Stockholm international water institute:

"Frankelius påståenden baseras delvis på diskutabla föreställningar"

Johan Hallberg, riksdagskandidat för Enhet:

"Innovation är inte den enda vägen för att möta jordbrukets utmaningar"

Slutreplik från Per Frankelius:
”Innovation är bättre än önskedrömmar och förbud”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.