Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 07:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/senast-2040-ska-fossila-drivmedel-vara-utfasade/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Senast 2040 ska fossila drivmedel vara utfasade”

För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka, skriver Sven Hunhammar.
För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka, skriver Sven Hunhammar. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

DN DEBATT 1/6.

Utredaren Sven Hunhammar: De stora förändringar som krävs hinner inte genomföras långt före 2040, även om det vore önskvärt.

Vi föreslår i dag att fossila drivmedel ska vara utfasade i Sverige senast 2040.  Sverige bör också verka för att personbilar med förbränningsmotor fasas ut i nybilsförsäljningen i hela EU från 2030

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I dag överlämnas Utfasningsutredningens betänkande ”I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040” till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett årtal när användningen av fossila drivmedel är utfasad i Sverige. Drivmedel som i dag används i inrikes transporter och arbetsmaskiner och tillsammans står för knappt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Utredningen har också haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för att förbjuda försäljningen av nya bensin- och dieseldrivna personbilar i Sverige och EU. Observera att frågan gäller nya personbilar och inte hela fordonsflottan eller begagnatmarknaden.

Utredningen föreslår att fossila drivmedel ska vara utfasade i Sverige senast 2040. En utfasning 2040 gör det lättare att nå målet om nettonollutsläpp i alla sektorer senast 2045 och gör Sverige till ett föregångsland. De stora förändringar som krävs bedöms inte hinna genomföras långt innan 2040, även om det vore önskvärt.

Klimatfrågan är global och Sveriges omställning sker i en värld som också ställer om. Sverige ska vara ett föregångsland, vilket betyder att utfasningen behöver genomföras på ett sätt som andra både vill och kan genomföra. Utfasningen behöver vara så hållbar och kostnadseffektiv som möjligt samtidigt som transportsektorn måste fortsätta att tillgodose tillgänglighet och konkurrenskraft för medborgare och näringsliv i hela landet.

Med en snabb och omfattande elektrifiering kan utfasningen ske utan att användningen av förnybara drivmedel 2040 behöver bli särskilt mycket högre än i dag.

Den övergripande strategin för utfasning är en kombination av förändringar inom tre områden: en omfattande elektrifiering, minskad trafik och en övergång till långsiktigt hållbara förnybara drivmedel. Särskilt vägtransporterna bör elektrifieras i så hög utsträckning som möjligt så att förnybara flytande och gasformiga drivmedel kan frigöras till arbetsmaskiner, flyg och sjöfart samt de tunga vägtransporter som kan vara svåra att elektrifiera.

Förnybara flytande och gasformiga drivmedel är en begränsad resurs globalt, framför allt när det gäller långsiktigt hållbara biodrivmedel. Med en snabb och omfattande elektrifiering kan utfasningen ske utan att användningen av förnybara drivmedel 2040 behöver bli särskilt mycket högre än i dag.

En snabb elektrifiering av vägtransporterna är alltså avgörande. Utredningen föreslår därför att Sverige bör verka för EU-omfattande nollutsläppskrav för nya personbilar i förordningen om nya bilars koldioxid­utsläpp till 2030 eller så snart som möjligt därefter och senast 2035. Ett nollutsläppskrav innebär i praktiken att personbilar med förbrännings­motor fasas ut i nybilsförsäljningen i hela EU.

Ett ensidigt svenskt förbud mot nya bensin- och dieseldrivna personbilar bedöms strida mot EU:s regelverk och är därmed svårt att införa.

Ett ensidigt svenskt förbud mot nya bensin- och dieseldrivna personbilar bedöms strida mot EU:s regelverk och är därmed svårt att införa. På nationell nivå föreslås därför ett riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen av personbilar 2030. Ett NUF har inga koldioxidutsläpp vid körning, från ”avgasröret”.

Målet om nybilsförsäljningen kräver skarpare styrmedel än de som finns i dag. Dessa bör helst genomföras på EU-nivå men kan behöva kompletteras med nationella styrmedel om koldioxidkraven på EU-nivå inte skärps tillräckligt.

Även för nya lätta lastbilar och tunga fordon föreslår utredningen att Sverige bör verka för EU-omfattande noll­utsläppskrav, om än något senare. För att ytterligare sänka livscykelutsläppen från eldrift behöver system för åter­vinning av batterier komma på plats.

För att elektrifieringen ska kunna hålla ett högt tempo är det viktigt att de offentliga insatserna för laddinfrastruktur samordnas bättre så att utbyggnadstakten ökar och att olika hinder röjs. Utredningen pekar på behovet av en plan för laddinfrastruktur både i transportsektorn och för arbets­maskiner. Planen behöver utgå från en snabb elektrifieringstakt i hela landet. Förutsättningarna för hemmaladdning i flerbostadshus behöver exempelvis förbättras.

För att utfasning ska kunna ske i hela transportsektorn krävs även en kraftigare styrning inom sjöfart och flyg. Sverige bör verka för att sjöfarten ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppen av växthusgaser från inrikes sjöfart och fiskefartyg bör på sikt omfattas av reduktionsplikt.

Åtgärder för ett transporteffektivt samhälle leder till många olika nyttor lokalt, samtidigt som utfasningen av fossila drivmedel underlättas. Samhällsekonomiskt motiverade förslag i regeringens klimatpolitiska handlingsplan inom detta område bör därför genomföras. Det ger en förbättrad tillgänglighet med andra färdmedel än bil och kan underlätta för hushåll och företag som påverkas negativt av högre drivmedelskostnader.

För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka. Dessa drivmedel behöver fungera även i befintliga fordon, farkoster och maskiner, så kallad drop-in. Förnybar diesel finns redan i dag även om den långsiktigt hållbara råvaruresursen är begränsad.

Utredningen föreslår en särskild kvot för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen i reduktionsplikten så att utvecklingen fram till kommersiell marknadsintroduktion får bättre stöd.

Förnybar bensin finns där­emot bara på demonstrations­stadiet. Utredningen föreslår en särskild kvot för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen i reduktionsplikten så att utvecklingen fram till kommersiell marknadsintroduktion får bättre stöd.

Utredningen föreslår vidare att reduktionsplikten bör ställa samma krav på reduktion från bensin och diesel. Rena och höginblandade flytande biodrivmedel bör också föras in under reduktionsplikten. Eftersom reduktionsplikten styr andelen förnybart i flytande drivmedel så skulle ett styrmedel som mer liknar ett handelssystem som begränsar den fossila delen behöva införas närmare utfasningsåret. Nationella styrmedel för utfasning behöver samverka med utvecklingen i EU och i andra medlemsländer. Här är det aviserade förslaget från EU-kommissionen om en europeisk utsläppshandel för transportsektorn av stor betydelse.

Den snabba tekniska utvecklingen på elektrifieringsområdet, gör att utfasningen kan ske lättare än vad som bedömdes möjligt bara för några år sedan. Förbränningsmotorer kommer dock att behövas under mycket lång tid och bytet från fossila till förnybara flytande och gasformiga drivmedel kommer att innebära högre drivmedelspriser än i dag oavsett vilket styrmedel eller utfasningsår som väljs.

Högre drivmedelspriser blir en viktig drivkraft både för elektrifiering, energi­effektivisering och minskad trafik. Åtgärder för ett transporteffektivt samhälle är därför angelägna.

Vägen mot en utfasning behöver vara robust och förutsägbar, men också flexibel eftersom utvecklingen är osäker. Även om den huvudsakliga kursen hålls fast kommer kontroll­stationer att behövas för att justera styrmedelskombinationerna. Det går att nå en utfasning senast 2040, men det kräver ökade insatser från många olika aktörer redan i dag.

Ämnen i artikeln

Elbil
Biltrafik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt