Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Sjuka och arbetslösa ska inte betala mer i skatt”

Det kitt av jämlikhet som vi i Sverige har varit så stolta över är delvis upplöst. Under flera decennier är Sverige det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest, skriver Ulla Andersson.
Det kitt av jämlikhet som vi i Sverige har varit så stolta över är delvis upplöst. Under flera decennier är Sverige det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest, skriver Ulla Andersson. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 1/7. Vi föreslår en skattereform för att säkra välfärdens finansiering och öka den ekonomiska jämlikheten. I en sådan behöver principen lika skatt vid lika inkomst återupprättas. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk, skriver Ulla Andersson (V).

VAL 2018

Sveriges framgång är till stor del grundad i den samhällsmodell som vi har byggt upp genom viktiga politiska vägval. Vi finansierar och löser gemensamma behov tillsammans. I Sverige är det inte plånboken som ska avgöra om du får vård i tid, om dina barn får den utbildning de behöver eller om mormor kan få hjälp att bo kvar hemma. Modellen har också inneburit att vi kommit långt i våra strävanden efter jämställdhet mellan kvinnor och män.

Byggandet av välfärdsstaten har varit framgångsrik och vunnit bred uppslutning. Men modellen har ständigt varit utsatt för motkrafter och har dessvärre krackelerat i vissa delar under senare tid. De privata utgifterna på klassiskt välfärdsstatliga områden har ökat. Allt mer av välfärden finansieras privat. I dag har till exempel många människor skaffat privata sjukvårdsförsäkringar, vilket riskerar tränga undan människor med större vårdbehov.

Skolan har blivit segregerad till följd av skolval och vinstjakt. Samtidigt har skolresultaten sjunkit. Människor med lägre utbildningsnivå får mindre tillgång till kvalitativ vård och har kortare liv. Medellivslängden för kvinnor med låga inkomster har stått stilla i flera decennier medan den har ökat för övriga befolkningen. Vinstjakten har inneburit att resurser avsedda för vård, skola och omsorg i stället används till att berika bolagens ägare. Socialförsäkringarna, framför allt a-kassan, sjukförsäkringen och pensionerna, har blivit mindre generösa. Detta ökar skillnaderna i levnadsstandard mellan de som har och de som inte har jobb.

Sverige har numera det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer.

Välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg är oftast de viktigaste frågorna när väljarna går till val. Men trots det är de underfinansierade, belastningen för personalen är hög och likaså sjukfrånvaron. Det beror framför allt på ökad stress och känslan av otillräcklighet när man samtidigt tar stort ansvar för människor. Barngruppsstorlekarna i förskola och skola behöver bli mindre och antalet anställda i omsorgen behöver bli fler. Vårdens anställda behöver mer tid för omsorg, fler vårdplatser och tid för återhämtning. Tiden för mormors omsorg får inte bli en minutjakt.

Det behöver bli fler anställda i välfärden och löner och arbetsvillkor behöver förbättras. Det är så vi löser välfärdens personalbehov. Välfärdsverksamheterna och de som arbetar där utgör grunden i vårt samhälle.

Samtidigt som vi har de här behoven i välfärden ser vi hur skattesystemet som ska finansiera verksamheterna alltmer har riggats för de rikaste. Sverige har numera det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer. Vi är dessutom det land bland OECD-länderna som tar ut näst minst skatt på arv, gåvor, förmögenhet och dyra fastigheter. Medan andra länder höjer sina fastighetsskatter har vi en regressiv fastighetsskatt, det betyder att ju dyrare villa du har desto mindre skatt behöver du betala i förhållande till fastighetens värde.

Samtidigt ser vi hur stora arv förs vidare till generation efter generation utan arvsbeskattning. Hos de 0,1 procent av svenskarna som tjänar mest bestäms söners inkomster till 90 procent av deras fäders. Det betyder alltså att de som är i toppen förblir i toppen tack vare det de föds med, inte det de gör. Män utgör nästan tre fjärdedelar av de tio procent som tjänar mest och det är just dessa tio procent – och framförallt den rikaste procenten – som gynnats i den ojämlika omläggningen av skattepolitiken.

Det kitt av jämlikhet som vi i Sverige varit så stolta över är delvis upplöst. Under flera decennier är Sverige det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest.

Även klyftorna mellan stad och land har vidgats. Samhällsservicen är på ett flertal ställen i landet ett minne blott, avstånden blir större och den offentliga servicen alltmer begränsad. Skattesystemets utjämnande funktion har urholkats. Kommuner med stor avfolkning och med många äldre får allt svårare att klara sitt uppdrag. Där är kommunal­skatterna dessutom höga. Även många av storstädernas förorter tappar sin service. Samtidigt växer så kallade tillväxtkommuner i och kring storstäder i snabb takt befolkningsmässigt och får därmed ökade mark- och skatteintäkter. I flera av de här kommunerna är skatte­satserna även låga.

Så här kan det inte få fortsätta. Vänsterpartiet menar allvar med att vi är vänster, för oss betyder det jämlikhet. Vi vet att ekonomisk jämlikhet är avgörande för ett lands utveckling och påverkar tillväxten. Det finns beräkningar från OECD som visar att Sveriges tillväxt har påverkats negativt av den ökande ojämlikheten. Både stad och land måste ha goda ekonomiska förutsättningar att klara sin service.

Vi måste lägga om politiken och för det behövs en jämlik skattereform. Därför presenterar Vänsterpartiet i dag principerna vi menar behövs för ett hållbart framtida skattesystem.

1

Vi behöver säkra välfärdens finansiering. Det innebär att skatteintäkterna behöver öka. Nivåerna ska finansiera en rimligt stigande ambitionsnivå i välfärdsåtagandet.

2

Ökad ekonomisk jämlikhet. Omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik. Beskattningen av förmögenheter och kapital måste öka samtidigt som låg- och medelinkomsttagare i huvudsak ska betala samma inkomstskatt som i dag eller i vissa fall något lägre. Passivt ägande av kapital ska inte premieras före arbete.

3

Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag. Skattesystemet bör vara enkelt, och det bör vara generöst vid låga inkomster. Stabila inkomster bör samtidigt beskattas stabilt.

4

”Förorenaren betalar” är en princip som de flesta säger sig förorda. I dag gäller den inte i den utsträckning som behövs. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut och de styrande miljöskatterna utökas samtidigt som politiken måste tillse att miljö- och klimatvänliga alternativ finns.

5

Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar måste utökas.

6

Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning. Det som behövs är ett mer progressivt skattesystem där de ökade skatteintäkterna investeras i fler anställda i välfärden, offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder, miljö och klimatinvesteringar och i forskning och utveckling som understödjer en modern industripolitik.

För oss är även skatt för lika inkomst viktig. Därför presenterar vi politik för hur vi vill utforma ett sådant system de närmaste åren.

7

Principen lika skatt vid lika inkomst behöver återupprättas. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk. I dag betalar en som är sjuk, och som har en inkomst på 20 000 kronor per månad, drygt 1 400 kronor mer i skatt än den som har turen att vara frisk och har ett jobb.

I budgetpropositionen för 2018 är medel avsatta för att stänga skatte­klyftan mellan pension och förvärvsinkomst. Nu när skatteklyftan snart kan slutas är det dags för nästa steg. Därför föreslår vi följande åtgärder:

• 2019: Sjuk- och aktivitetsersättning (offentligfinansiell effekt –2,4 miljarder kronor)

• 2020: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd (offentligfinansiell effekt –3,9 miljarder)

• 2021: Alla inkomster likställs: sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd, föräldrapenning, sjuk- och rehabiliteringspenning (offentlig­finansiell effekt –7,1 miljarder)

Vi är beredda att redan nästa år inleda en skatteutjämning för lika skatt vid lika inkomst. Vi vet att en skattereform tar tid därför tycker vi det kan komma före.

Sverige är i dag ett ojämlikt land. Samhällsmodellen som de flesta av oss har växt upp i har börjat vittra sönder. Nu behöver vi laga den. Jämlika länder utvecklas bättre. Därför borde fler partier inse vinsten av ett nytt skattesystem byggt på dessa principer. Det är dags att bli världens mest jämlika land igen.

DN Debatt.1 juli 2018

Debattartikel

Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson:
”Sjuka och arbetslösa ska inte betala mer i skatt”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.