Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 01:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sjukskoterskor-tvingas-ge-coronavard-utan-skydd/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sjuksköterskor tvingas ge coronavård utan skydd”

Då arbetsgivarna inte har varit tillräckligt bra på att skydda personalen menar vi att personal som ingår i riskgrupper för covid-19 samt gravid personal ska undantas från att arbeta i den patientnära vården, skriver Sineva Ribeiro.
Då arbetsgivarna inte har varit tillräckligt bra på att skydda personalen menar vi att personal som ingår i riskgrupper för covid-19 samt gravid personal ska undantas från att arbeta i den patientnära vården, skriver Sineva Ribeiro. Foto: Bertil Ericson/TT

DN DEBATT 12/5.

Sineva Ribeiro, Vårdförbundet: Bara fyra av tio sjuksköterskor tycker att de fått tillgång till rätt skyddsutrustning under mars och april.

Det visar vår nya undersökning av hur coronakrisen påverkat arbetssituationen. Sjuksköterskorna har fått sina arbetsvillkor kraftigt försämrade med ökad risk för patientsäkerheten och den egna hälsan. 

I dag uppmärksammas sjuksköterskans yrkesdag över hela världen, liksom varje år, men corona­krisen gör årets yrkesdag mer allvarstyngd än vanligt. Världshälso­organisationen WHO har utsett 2020 till ”Sjuksköterskans år” eftersom det råder global brist på denna yrkesgrupp och det är 200 år sedan världens mest kända sjuksköterska Florence Nightingale föddes.

Sjuksköterskorna axlar ett stort ansvar för hälso- och sjukvården och nu, liksom redan på Florence Nightingales tid, är god omvårdnad och vårdhygien centralt för att rädda liv. Problemet är att det är brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i princip i hela Sverige, vilket det var redan före corona­utbrottet – och det kommer inte att räcka med applåder och rygg­dunkar för att fylla luckorna.

Vårdförbundet har låtit Novus undersöka hur coronakrisen påverkat nära 1.000 av våra sjuksköterske­medlemmars arbetssituation och det är tydligt att många fått sina arbetsvillkor kraftigt försämrade, med ökad risk för patientsäkerheten och sjuksköterskornas egen hälsa.

Många svenska sjuk­sköterskor har redan smittats i tjänsten, en del har intensivvårdats och en av våra medlemmar som arbetade med att vårda covid-19-patienter har förlorat sitt liv.

Bara fyra av tio eller 41 procent av sjuksköterskorna upplever att de fått tillgång till den skyddsutrustning som behövts under mars och april. Samtidigt ser vi återkommande rapporter från regioner i medierna där man hävdar att skyddsutrustning finns, vilket väcker frågor. Regionernas oförmåga att ge personalen rätt skydd har lett till ojämlik vård i landet och utsätter de som nu arbetar i vårdens och omsorgens frontlinje för oro och risk. I undersökningen uppger 47 procent av sjuksköterskorna att de anser att patientsäkerheten har försämrats under coronakrisen och av de som behandlar covid-19-patienter är den siffran 63 procent. 

Många svenska sjuksköterskor har redan smittats i tjänsten, en del har intensivvårdats och en av våra sjuksköterskemedlemmar i Stockholm som arbetade med att vårda covid-19-patienter har förlorat sitt liv. Det är djupt tragiskt och oacceptabelt och det är på henne, hennes familj, vänner och kollegor som sjuksköterskekåren tänker i dag.

Av sjuksköterskorna känner 33 procent stor oro över att själv bli smittade med covid-19 och 44 procent känner oro för att smitta andra. Vi får rapporter att medlemmar som själva hör till riskgrupper beordras att arbeta med coronasmittade patienter, trots att det sannolikt innebär allvarliga risker för deras liv och hälsa. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravid personal förflyttas från det patientnära arbetet, vilket arbetsgivarna borde ta hänsyn till. Detta följs dock inte överallt och vi lade exempelvis nyligen personliga skyddstopp för tre gravida röntgensjuksköterskor på Centralsjukhuset i Karlstad.

Vi lade nyligen personliga skyddstopp för tre gravida röntgensjuksköterskor på Centralsjukhuset i Karlstad.

Sjuksköterskorna har förtroende för myndigheternas och regeringens krishantering, 73 procent av dem känner ganska eller mycket stort förtroende för myndigheternas förmåga och 70 procent för regeringens förmåga. Bilden av hur sjuksköterskornas arbetsgivare klarar krisen är dock sämre då 57 procent har ganska eller mycket stort förtroende för deras förmåga. 

Eftersom arbetsgivarna i Sveriges regioner och kommuner inte varit tillräckligt bra på att skydda personalen menar Vårdförbundet att personal som ingår i riskgrupper för covid-19, samt gravid personal, ska undantas från att arbeta i den patientnära vården. Under pandemin bör de i stället få jobba med exempelvis digital- och telefonbaserad vård.

Det är också viktigt att regionerna arbetar intensivt med provtagning så att de 20 procent i sjuksköterskekåren som tillhör riskgrupper skyddas – men också så att de som är hemma med lindriga förkylningssymtom kan få ett ”friande” besked och eventuellt återgå i tjänst. Undersökningen visar att 75 procent av sjuksköterskorna upplever att sjukfrånvaron ökat under mars-april, vilket så klart ökar belastningen på kvarvarande personal.

Sjuksköterskorna står i fronten, axel vid axel med annan sjukvårds- och omsorgspersonal. För att möta det akuta behovet av fler vårdplatser får många byta arbetsuppgifter och arbetsplatser till framför allt intensivvården. 41 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna har fått göra det, vilket visar på flexibilitet och lojalitet med uppgiften, men det är också slitsamt och lämnar en vårdskuld efter sig.

De som nu arbetar 12-timmarspass och 60 timmar per vecka behöver en längre samman­hållen semester med sina familjer för att orka även i höst.

Nu upplever 34 procent av sjuksköterskorna att de inte kan ge patienter den omvårdnad som krävs, vilket skapar etisk stress och befogad oro för patientsäkerheten. 23 procent av sjuksköterskorna har varit i situationer av etisk stress över prioriteringar mellan patienter relaterat till covid-19 och i gruppen som behandlar smittade är motsvarande siffra 35 procent. 

Ytterligare en försvårande omständighet är att 31 procent av sjuksköterskorna tror att de inte kommer att få sommar­semester när de önskat. Av de som behandlar coronapatienter tror 45 procent att de inte kommer få semester när de önskat. De som nu arbetar 12-timmarspass och 60 timmar per vecka behöver en längre samman­hållen semester med sina familjer för att orka även i höst.

För att förbättra situationen både på kort och lång sikt kräver nu Vårdförbundet:

• Krispaket för sektorn. Nästa krispaket bör vara satsningar för bättre arbetsvillkor i vården och omsorgen. Florence Nightingale sa redan 1869: ”Det är alltid billigare att betala arbetskraften sitt fulla värde. Underbetald arbetskraft är alltid dyrare.”

Säkra fler sjuksköterskor. Förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för att locka tillbaka de 12 000 sjuksköterskor som lämnat vården. Se till att ungdomars ökade intresse för att utbilda sig till sjuksköterska leder till nya kollegor, som stannar.

• Permanenta det statliga ansvaret att agera nationell inköps- och distributionscentral för medicin och skyddsutrustning. Vårdens personal måste ha korrekt skyddsutrustning. Dagens system där regionerna förväntas ta eget ansvar för detta fungerar inte.

• Undanta personal som ingår i riskgrupper för covid-19 eller är gravida från att arbeta i den patientnära vården. Vi får in en mängd rapporter från förtvivlade medlemmar som inte får gehör för detta från arbetsgivarna.

• Test av all vårdpersonal. Utöka testkapaciteten i alla regioner och garantera att åtminstone personalen kan testas.

• Nationell samordning av sommar­vården för att säkra personalens möjlighet till semester. Regionernas och kommunerna misslyckas med att bemanna vården varje sommar, även när det inte är kris.

Nu krävs att staten, regionerna och kommunerna tar ansvar för att vården och omsorgen klarar av det maraton­lopp som coronakrisen visat sig vara. Vi förväntar oss att politiker och arbetsgivare tar lärdom av det som inte fungerat och ger sjuksköterskor bättre förutsättningar. 

De som nu sliter i vården och omsorgen måste få chans till vila och återhämtning om de ska orka i längden och sjuksköterskeyrkets status måste höjas. Vi har varken tid eller råd att vänta – låt nästa krispaket handla om att förbättra arbetsvillkoren i vården och omsorgen.