Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/skadligt-att-rubba-sveriges-strategiska-forsvarssamarbeten/

DN Debatt

DN Debatt. ”Skadligt att rubba Sveriges strategiska försvarssamarbeten”

Flygövningen Artic Challenge Excercise genomfördes tidigare i år med F21 i Luleå som bas. Cirka 140 flygplan från nio länder deltog i en av Europas största flygövningar. Den omtalas nu som den hittills bästa, skriver Peter Hultqvist. Foto: U.S. Air Force/TT

DN DEBATT 28/6. Att rubba våra internationella samarbeten vore skadligt för Sveriges säkerhet och trovärdighet. Det skulle få avgörande konsekvenser för våra möjligheter att utveckla den nationella militära förmågan och för den säkerhetsstrategi vi valt. Genom samarbetet med andra höjer vi tröskeln för eventuella hot eller angrepp, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Sverige kommer inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp drabbar en annan EU-medlemsstat eller nordiskt land. Vi ska kunna ge och ta emot civilt eller militärt stöd. Därför fördjupar Sverige sitt försvarssamarbete med andra länder och organisationer. Genom samarbetet med andra höjer vi tröskeln för eventuella hot eller angrepp mot oss. Samtidigt skapar vi reella möjligheter att verka tillsammans i en krissituation.

Samarbetet med andra länder stärker vår militära förmåga. Genom att delta i internationell övningsverksamhet förbättras den svenska militära förmågan. Partnerskapet med Nato är centralt för utvecklingen av vår militära förmåga såväl nationellt som internationellt. Det är en realitet omöjlig att blunda för. Det utvecklingsarbetet måste fortsätta. Att rubba dessa samarbeten vore skadligt för Sveriges säkerhet och trovärdighet.

Sverige är och ska förbli militärt ­alliansfritt, men samarbetena med andra är omfattande och har stegvis har fördjupats. Det är en av huvudpelarna i regeringens försvars- och säkerhetspolitiska strategi.

Att öka den nationella försvarsförmågan och de internationella försvarssamarbetena är de två huvudpelarna i den försvarspolitik som steg för steg utmejslats sedan oktober 2014.

Att öva tillsammans med andra i nordisk miljö ger förutsättningar för en bättre ledning, bättre logistik och bättre övningsscenarier. Stora internationella övningar ger det svenska försvaret möjlighet att utnyttja mark-luft-sjö-arenorna på ett sätt som vi inte klarar på enbart nationell nivå. Genom att öva tillsammans med förband från andra länder utvecklas våra förband i att ge stöd och hjälp i en direkt krissituation. De svenska bidragen står sig mycket väl förmågemässigt i jämförelse med andra länder.

Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet, är en viktig grundplattform som ger en stabilitet i de nordiska länderna. Nordefco ger också ökad tyngd i samarbetet med länder och organisationer utanför Norden.

Nyligen avslutades övningen Baltops i Östersjöområdet. 12 000 soldater, sjömän och officerare samt ett 40-tal fartyg övade minröjning, luftförsvar och ubåtsjakt. Jag hade själv möjlighet att ta del av en landstigning med spanska soldater i södra Skåne. Baltops är en del av övningen Baltic Protector, där Sverige också deltar. Den senare övningen pågår fortfarande och genomförs av Joint Expeditionary Force (JEF) under ledning av Storbritannien.

Under vårvintern genomfördes arméövningen Nordanvind i norra Sverige, där 4 600 norska och 1 800 finska soldater och officerare övade tillsammans med 3 000 svenska, samt med bidrag från Storbritannien och USA. Övningen gav många viktiga gemensamma erfarenheter, bland annat om utmaningarna med den milsvida snöklädda terrängen i norra Sverige och om vinterförhållandenas krav på trupp och strategi.

Förra hösten genomfördes övningen Trident Juncture i Norge, med 40 000 deltagare från 30 nationer. Övningen är en milstolpe och den största övningen i Norge sedan det kalla kriget. Sverige deltog med 2 200 personer: två korvetter, fyra Jas Gripen. Vid ett besök i Röros kunde jag och min norska kollega besöka den svenska truppen och själva se övningens organisation och genomförande. Vi fick ett mycket positivt intryck.

Flygövningen Artic Challenge Excercise genomfördes tidigare i år för fjärde gången, med F21 i Luleå som bas. Cirka 140 flygplan från nio länder deltog i en av Europas största flyg­övningar. Övningen blev en framgång och omtalas nu som den hittills bästa. En utländsk representant sa så här till mig: ”Vi övar nu i en autentisk miljö tillsammans med de förband som vi säkerligen kommer att samverka med i en krissituation.”

Det finns också anledning att påminna om den svenska övningen Aurora 17. Totalt deltog 19 000 soldater när samtliga stridskrafter övades samordnat. Övningen hade ett stort internationellt deltagande, med representation från Norden, Baltikum, USA och Frankrike. Det var den största svenska övningen på 23 år. Nu förbereds för Aurora 20 som kommer att bli än mer omfattande. Förband från hela landet deltar och även denna gång kommer det internationella deltagandet att vara stort.

Förutom den tydliga säkerhetspolitiska signal som övningar av denna dimension sänder så byggs reellt en plattform för gemensamt agerande i kris.

Det mest långtgående samarbetet har Sverige med Finland, där vi skapat förutsättningar för gemensamt agerande även bortom fredstida förhållanden. Relationen omfattas av stort och djupt förtroende. Samarbetet bidrar genom övningar, bygge av ett gemensamt marint förband och praktisk samverkan på olika nivåer till stabiliteten i vår del av Europa. Vår nuvarande lagstiftning måste dock förändras på ett sådant sätt att beslut om stöd och hjälp i en riktig kris kan fattas snabbare. Ett sådant arbete pågår.

Vi har stärkt den transatlantiska länken till USA, bland annat genom en överenskommelse som omfattar övningsverksamhet, förmågan att samverka, materielutveckling och forskning samt internationella operationer. Finland har en liknande överenskommelse med USA och våra tre länder har tillsammans en överenskommelse med samma riktning.

Oavsett hur Brexitfrågan faller ut förblir Storbritannien en nära försvars- och säkerhetspolitisk partner till Sverige i framtiden. Vi har under perioden ingått en överenskommelse som omfattar en rad områden. Bland annat har Sverige anslutit sig till den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) som även kan verka i skandinavisk miljö.

Sverige tar tillsammans med andra ett ansvar för stabilitet och fred i vår del i Europa. Den militära delen är en komponent i detta arbete. Grundläggande budskap är att internationell rätt och varje nations suveränitet ska respekteras.

Att rubba våra internationella samarbeten vore skadligt för Sveriges säkerhet och trovärdighet. Det skulle få avgörande konsekvenser för våra möjligheter att utveckla den nationella militära förmågan och för den säkerhetsstrategi vi valt.

I ett läge när omvärlden känns osäkrare och det säkerhetspolitiska läget försämrats över tid krävs internationellt försvarssamarbete. Att förneka detta vore direkt verklighetsfrånvänt. Realiteter som den ryska aggressionen mot Georgien 2008, annekteringen av Krim 2014 och konflikten i Ukraina går inte att bortse ifrån. Till detta kommer händelser i Östersjöregionen som är betrakta som provokativa och utmanande. Det finns också anledning att påminna om den ryska giftattacken i Salisbury.

Stabilitet och långsiktighet är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av svenskt nationellt försvar, men också när det gäller våra internationella samarbeten. Att öka den nationella försvarsförmågan och de internationella försvarssamarbetena är de två huvudpelarna i den försvarspolitik som steg för steg utmejslats sedan oktober 2014. På dessa båda ben har vi nu att bygga vidare.