Utsatta EU-medborgare. Ett alternativ till att ge till tiggare är att skänka pengar till organisationer. Vi vill minska antalet EU-medborgare som tillfälligt vistas här, bland annat behövs tydliga regler för att motverka olovliga bosättningar, skriver Åsa Regnér, minister, och Martin Valfridsson, samordnare för utsatta EU-medborgare.
I dag samlas närmare 200 personer från civila samhället, myndigheter och kommuner samt representanter från Rumänien och Bulgarien på en stor konferens i Stockholm. Syftet med konferensen är att främja samverkan mellan svenska idéburna organisationer som arbetar med utsatta EU-medborgare i Bulgarien och Rumänien.
Vårt budskap under dagen handlar om hur vi bäst hjälps åt för att bekämpa den fattigdom som leder människor till tiggeri och utsatthet. Det är var och ens beslut hur man vill stödja. Att ge till professionella frivilligorganisationer och deras arbete på plats i Rumänien och Bulgarien är ett bra sätt att bidra till en hållbar förändring för dessa människor.
Sedan några år tillbaka har Sverige och våra grannländer mött en fattigdom som vi inte varit vana att se. Européer från framför allt Rumänien och Bulgarien kommer till vårt land. En stor del av dem som söker sig hit är romer, som på grund av utanförskap i Europa har extra svårt att få utbildning och arbete i sina hemländer.
Vi har mött utsatta EU-medborgare i läger i Stockholm och talat med dem om deras situation. Många har sina barn kvar i hemlandet. På landsbygden i Rumänien besökte vi en skola där hälften av eleverna hade frånvarande föräldrar som sökte försörjning i andra länder. Vi har även mött politiker från såväl Rumänien och Bulgarien för att diskutera lösningar.
Den här gruppen vistas tillfälligt i landet, men det handlar om cirka 4.000-5.000 personer på plats i Sverige. Alla som bor i EU har rätt att röra sig fritt inom unionen och vistas tillfälligt i andra medlemsländer i tre månader. Fri rörlighet är en viktig grundpelare inom EU. Samtidigt handlar det om att varje EU-medborgare måste ha reella möjligheter att leva ett anständigt liv i sitt eget hemland.
Regeringen har arbetat med frågan om utsatta EU-medborgares situation sedan dag ett. Den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare Martin Valfridsson utsågs i januari för att i sitt uppdrag underlätta samverkan mellan kommuner, myndigheter, landsting och idéburna organisationer vad gäller denna grupp.
Det finns tre områden med behov av reformer för att minska antalet utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige:
1 Tydligare regler och åtgärder i Sverige för att motverka olovliga bosättningar, exploatering av utsatta personer samt våld mot utsatta EU-medborgare i Sverige.
2 Ökad samverkan inom EU, med Rumänien och Bulgarien för förbättrade levnadsvillkor och tillgång till jobb, utbildning, bostad, hälso- sjukvård. Ett ökat arbete för att motverka fördomar och utanförskap.
3 Närmare samarbete med civila samhällets organisationer som gör en stor insats i att organisera och kanalisera bidrag samt engagemang.
I onsdags möttes barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér och Bulgariens socialminister Ivailo Kalfin i ett samtal om att skriva ett samarbetsavtal med fokus på välfärdsfrågor. Ett liknande avtal som Sverige tecknade med Rumänien i juni i år. Avtalet med Rumänien, som rör barn-, jämställdhets- och välfärdsfrågor, syftar till att förbättra situationen för utsatta människor i båda länderna. På måndag lyfter Åsa Regnér även frågan om utsatta EU-medborgare och EU:s ansvar med berörda EU-kommissionärer i Bryssel.
Svenskarna i allmänhet är ett öppna och generösa. Det är något vi ska värna och vårda. Denna generositet innebär också att vi skänker till medmänniskor som ber om pengar.
Vi vill understryka att det finns alternativ till att ge till behövande i Sverige och istället stödja uppbyggnaden lokalt för utsatta människor i Rumänien och Bulgarien. En rad svenska organisationer, kyrkor och samfund bedriver verksamhet i ursprungsländerna. Många av dem startade sin verksamhet i samband med att vi möttes av rapporter på 90-talet om bland annat funktionsnedsatta barn på barnhem i Rumänien. Flera av dessa organisationer arbetar idag med utsatta minoriteter i de aktuella länderna och har lång erfarenhet av praktiskt arbete på plats. Att ge till dem är ett sätt att bryta utsatthet.
Att ge till professionella frivilligorganisationer och deras arbete på plats i Rumänien och Bulgarien är ett bra sätt att bidra till en hållbar förändring för dessa människor.
Dagens konferens arrangeras därför för att sprida kunskap om organisationers arbete för utsatta grupper i Rumänien och Bulgarien. Vi kommer att diskutera vad som är viktigt att fokusera på för att lyfta dessa kvinnor och män ur djup fattigdom. Under dagen samlas en stor del av landets främsta expertis kring hur man stöttar utsatta så att det faktiskt leder till förändring. Hur kan organisationer samverka med varandra och göra sin verksamhet effektiv – och även med näringsliv och kommuner?
Det handlar om fattigdomsbekämpning.
De pengar som svenska folket vill avvara gör bäst nytta hos dessa organisationer. Genom att stötta långsiktigt hållbart arbete för förbättrad utbildning, försörjning, hälsa och strukturella reformer kommer fler se en meningsfull framtid för sig och kommande generationer i hemländerna. Avtalet mellan länderna ger en ram för detta och tydliggör ländernas vilja till förändring, liksom det fortsatta arbetet inom EU.
Låt oss fortsätta ge pengar och berätta för våra barn att det är viktigt att hjälpa den utsatta människan. Men låt oss göra det på ett sätt som leder till verklig varaktig förändring. Att bekämpa fattigdom går inte i en handvändning. Därför ska vi använda vår vilja, kunskap och våra resurser på ett sätt som verkligen förändrar.