Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/skapa-en-smittsparningsapp-innan-nasta-pandemi-drar-in-2/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Skapa en smittspårningsapp innan nästa pandemi drar in”

Snabbtest för covid-19 på personal på Sävegårdens äldreboende i Lerum i december i fjol.
Snabbtest för covid-19 på personal på Sävegårdens äldreboende i Lerum i december i fjol. Foto: Adam Ihse/TT

DN DEBATT 7/11.

Professorerna Göran K Hansson och Mathias Uhlén: Coronakommissionens kritik av svensk pandemihantering måste få konsekvenser.

En nationell app för smittspårning bör utvecklas i god tid innan nästa pandemi rullar in.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Mer än 15 000 svenskar har hittills avlidit i covid-19. Under pandemin har dödligheten i Sverige varit flerfaldigt högre än i våra grannländer. Trots att pandemin ännu inte är över är det viktigt att redan nu börja dra lärdomar så att vi står bättre rustade när nästa pandemi kommer. För det gör den, förr eller senare.

Coronakommissionens rapport ”Sverige under pandemin” är ett viktigt bidrag i arbetet med att lära av misstagen. Kommissionen visar på ett övertygande sätt att insatserna under pandemins första fas kännetecknades av senfärdighet och otillräcklighet. Ett av de mest uppenbara misslyckandena handlar om smittspårning. Kommissionen använder ord som ”haveri” för att beteckna det som skedde – eller snarare inte skedde.

Avsaknaden av tester under de första månaderna framgår tydligt av offentlig statistik över antal smittade. Den angavs i statistiken vara relativt låg under april, maj och juni i fjol. Trots detta hade Sverige ett mycket stort antal döda i under samma period.

Förklaringen är att få tester genomfördes under dessa kritiska månader. Eftersom man inte testade brett hade man ingen aning om hur utbredd smittan var. Man fick vänta på att människor skulle avlida för att se åt vilket håll utvecklingen gick. Och eftersom dödsfallen vanligen kom efter ett par veckors sjukdom låg man hela tiden efter med de åtgärder som vidtogs. Ansvariga famlade i blindo.

En stor skillnad i strategi jämfört med våra grannländer var att ansvariga myndigheter ifrågasatte nyttan av tester för att hindra smitta. Statsepidemiolog Anders Tegnell sade i april 2020 i SVT-programmet ”Skavlan” att ”det finns en stor övertro på att testa mer”. I stället förordade han en strategi baserat på att ”stanna hemma om du har symtom”.

Problemet med denna strategi är att smittan i stor utsträckning drivs av personer som inte har symtom. Redan i mars 2020 publicerades flera vetenskapliga artiklar som visade att en stor del av de som är smittade inte har symtom. Detta har senare bekräftats i mängder av vetenskapliga rapporter.

Covid-19, precis som många andra virus, har den obehagliga egenskapen att ofta smitta från personer som bär på virus, men inte har symtom, så kallade asymtomatiska individer. Detta är anledningen till att världshälso­organisationen WHO tidigt förordade en strategi baserat på att testa, smittspåra och isolera för att på detta sätt identifiera asymtomatiska individer och möjliggöra att dessa isoleras. Om man väntar med isolering tills sjuk­domen brutit ut har smittan redan hunnit sprida sig. Man är för sent ute.

För äldreboenden runt om i landet fick avsaknaden av tester ödesdigra konsekvenser. Gamla och sköra smittades av personer som var satta att ta hand om dem och det var tydligt att personalen var oskyldig till smittspridningen. De hade inte testats och saknade adekvat skyddsutrustning.

Att ansvariga myndigheter dessutom var motståndare till munskydd som kunde bromsat denna luftburna smitta gjorde inte saken bättre. Vi fick en stor överdödlighet under pandemins första månader.

När svenska myndigheter sent omsider vaknade upp i juni 2020 och bestämde att tester skulle användas i stor skala valde man att bara testa personer med symtom. Åter ignorerades befintlig kunskap om asymtomatisk smitta.

Fanns det då testkapacitet att utnyttja under de första månaderna av pandemin? Svaret är ja. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse finansierade ett initiativ på Karolinska institutet (KI) och Kungliga tekniska högskolan med storskalig testning med den tillförlitlig teknik.

Redan i april hade KI-laboratoriet en kapacitet på 150 000 tester i månaden. Denna kapacitet utökades sedan två månader senare till 250 000 tester per månad. KI-labbet ensamt hade alltså en kapacitet som skulle ha räckt för att analysera all personal på alla äldre­boenden i landet redan i april.

Tyvärr användes denna testkapacitet inte till fullo. Det berodde främst på fyra saker:

1 Avsaknad av bemyndigande från regeringen att universitet fick bistå med tester (detta beslut fattades först i maj 2020).

2 Folkhälsomyndigheten krävde att all testning skulle göras genom integrering med existerande journalsystem som Vårdguiden 1177. Det tog lång tid att genomföra.

3 Revirstrider och otydliga mandat fördröjde uppbyggnaden av provtagningssystem med flera månader.

4 Det förelåg en allmän skepsis till tester på myndigheter och i regioner, vilket gjorde att provtagning och tester fokuserade på personal och patienter på sjukhus. Detta ledde till att test­kapaciteten på KI bara utnyttjades till cirka 10 procent under de första månaderna. En bredare testning kom inte igång förrän ett halvår senare.

Vad krävs då för att sätta upp storskalig testning under en pandemi? Viktiga förutsättningar är en effektiv provtagning, specifik analytisk plattform och it-integrering för kommunikation med patienter och sjukvård.

Provtagning är tekniskt enkelt, men kräver god organisation. Under en pandemi bör provtagningen genomföras utanför sjukvården eftersom denna då har fullt upp med att ta hand om sjuka. Det är viktigt att regeringen och aktuella myndigheter är tydliga med var ansvaret finns och var pengarna ska tas. Inte heller detta fungerade under våren 2020.

Att utveckla en plattform för prov­analys är vanligen inte heller något problem, tack vare nivån på vetenskap och forskning i Sverige, även om brist på komponenter kan skapa övergående förseningar.

Den mest krävande delen är it-integrering. Man måste ha rapportsystem som kommunicerar med smittskyddsläkarna och med de 21 regionernas olika journalsystem. Dessutom måste patienternas integritet och sekretesskrav beaktas. Något sådant system fanns inte tillgängligt när pandemin kom till Sverige.

En nationell app för pandemitester med hjälp för smittspårning borde därför utvecklas i god tid innan nästa pandemi rullar in. Självfallet bör denna redan från början kunna kommunicera med alla regioners journalsystem. På detta sätt kan testning och smittspårning snabbt sättas igång utan krävande it-integreringsarbete.

Vi kan och bör lära oss mycket av denna pandemi som haft så tragiska konsekvenser. Här begränsar vi oss till området smittspårning och testning och listar sex lärdomar som vi anser viktiga inför framtiden:

• Identifiera smittade med tester och smittspårning så att även asymtomatiska personer kan isoleras och därmed hindra smitta.

• Om testkapaciteten inledningsvis inte räcker till bör man prioritera personer som inte kan använda ”social distansering” som personal inom äldre­vård, hälsovård, kollektivtrafik och industriell produktion.

• Förbered provtagning utanför sjukvårdsystemen. Låt sjukvården ta hand om sjuka, inte logistik och teknologi kring testning. Bygg upp beredskaps­lager för provtagning.

• Utveckla en nationell app för testning, helst kopplad till 1177 och regionernas journalsystem.

• Ge ett generellt bemyndigande till universiteten att kunna hjälpa myndigheterna i en pandemisituation.

• Se över lagstiftning och regelverk så att inte viktiga åtgärder bromsas av föråldrade lagar eller tvister om revir och resurser.

Arbetet med att genomföra detta bör inledas redan nu. Annars är risken stor att nästa pandemi också kommer att kännetecknas av senfärdighet och otillräcklighet.

Ämnen i artikeln

WHO

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt