Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Skatteplanering får inte förvandlas till ett skällsord”

Min förhoppning är nu att den viktiga diskussionen om skatterätt och EU:s principer om fri rörlighet ska kunna föras utan att skymmas av min person. Att kliva ur denna debatt synes vara det bästa jag just nu kan göra – för sakens skull, skriver Leif Östling.
Min förhoppning är nu att den viktiga diskussionen om skatterätt och EU:s principer om fri rörlighet ska kunna föras utan att skymmas av min person. Att kliva ur denna debatt synes vara det bästa jag just nu kan göra – för sakens skull, skriver Leif Östling. Foto: Jonas Lindkvist

Skatteplanering betyder för mig att se om sin ekonomi inom gällande regelsystem, ­något helt annat än skatteflykt. Men min kommentar i Uppdrag granskning om vad ­skatterna ger tillbaka var slarvig vilket jag ber om ursäkt för. Vi behöver självklart ett progressivt skattesystem. Bara så kan samhället hållas ihop, skriver Leif Östling.

En viktig principiell fråga håller på att skymmas av min person. Jag inser att en viss egen yvighet har bidragit till detta. Jag vill därför i ett sammanhang redogöra för min inställning i frågan.

Som jag ser det sönderfaller den i två delar: min hantering av mina och familjens privata pengar och min syn på svensk skattepolitik.

Den första delen är föranledd av en internationell granskning kallad Paradise papers, eller försvenskat Paradisläckan, med anklagelser mot en rad personer och företeelser från drottning Elizabeth II ner till undertecknad.

Den andra delen skapade jag själv i en överrumplande intervju som jag borde avböjt med ett löfte att återkomma. Min förkärlek för att vara medieföreträdare till lags spelade mig här ett spratt. Det har hänt förr. Nu får jag ta konsekvenserna genom att ta ansvar för den uppkomna situationen. I min värld betyder det att stå upp i motvinden och fortsätta slåss för det som jag brinner för: svensk företagsamhet och svensk välståndsutveckling. Det är där jag hoppas kunna lägga fokus i mitt uppdrag som ordförande för Svenskt näringsliv.

Först anklagelserna om otillbörlig skatteplanering. Jag har placerat tillgångar förvärvade utomlands i fonder i Luxemburg och Malta. Ingen har hävdat att här föreligger något olagligt. Men lämpligheten har ifrågasatts. Min uppfattning i denna fråga är glasklar: Den som anser att det är olämpligt att följa gällande regler och såväl svensk lagstiftning som EU-rätt bör föra den diskussionen på politisk nivå – inte attackera mig. För om det är olämpligt att följa lagen så måste det väl vara lagen som ska ändras först, inte beteendet. Där tycker jag att vissa politiker varit lite väl snabba med sina fördömanden.

Jag vill betona att jag med min ungdomsbakgrund i SSU alltid har haft grundsynen att land ska inte bara med lag utan också med skatt byggas.

Skatteplanering får inte förvandlas till ett skällsord. Begreppet betyder för mig att man ser om sin egen ekonomi, att man håller sig inom gällande regelsystem utan att man slösar med den egna familjens tillgångar. Många ägnar sig med rätta åt detta, men det har i debatten närmast blivit liktydigt med ordet skatteflykt, som är någonting helt annat. För min del så beskattas mina tillgångar i de diskuterade fallen när jag använder dem. Då betalar jag också skatt för detta.

När högt uppsatta politiker nu försöker moralisera över mitt agerande genom att säga att det arbete som gjorts i Sverige också ska beskattas i Sverige är jag den förste att hålla med.

Det har jag gjort. Sammantaget har jag betalat 83 miljoner kronor i inkomstskatt och 23 miljoner i kapitalskatt under åren 2010 till 2016. Jag säger inte detta för att försöka framstå i god dager utan för att det är en viktig ingång i den andra delen av frågeställningen: Min inställning till svensk skattepolitik.

Där har jag uttryckt mig klumpigt och jag vill här passa på att be om ursäkt för detta. Visst kan man ha en diskussion om såväl skattenivåerna som effektiviteten i offentlig sektor. Men det har ingenting med ursprungsfrågan att göra.

När jag nu ändå tagit upp frågan vill jag betona att jag med min ungdomsbakgrund i SSU alltid har haft grundsynen att land ska inte bara med lag utan också med skatt byggas. Vi behöver en skattefinansierad välfärd i form av sjukvård, utbildning, samhällsskydd och ett starkt socialt skyddsnät när hälsan sviker eller jobbet upphör.

Att skatten är progressiv är en självklarhet. Bara på så sätt kan ett samhälle hållas ihop.

Någon skrev att om vi höginkomsttagare börjar gnälla så sprider det sig i samhället och då är samhällskontraktet hotat. Det ligger mycket i det. Låt mig i detta perspektiv medge att min kommentar om vad skatterna ger tillbaka var slarvig och onödig.

Det jag anser vara viktigt är att se om skatterna används på ett effektivt sätt och på så sätt tillför en högre välfärd eller om vi kan sänka skatten och ändå behålla – kanske till och med stärka – vår välfärd.

Jag tror att det är så. Men låt oss återkomma till det senare i en diskussion som handlar om detta och inte om något annat. En diskussion om vårt skattesystem i en allt mer robotiserad värld är en ödesfråga för framtiden. Utbildningssystemets svaga länkar – förtjänstfullt utredda i fyra rapporter från Näringslivets forskningsberedning – är en annan sådan fråga.

Inte minst yrkesgymnasiernas roll och framtid är här livsviktigt att ytterligare fördjupa sig i. Dessutom kommer den helt avgörande frågan om integrationen att kräva att det tänks stort och nytt. I allt detta kommer bland annat Svenskt näringsliv att ha en nyckelroll.

Min förhoppning är nu att den viktiga diskussionen om skatterätt och EU:s principer om fri rörlighet ska kunna föras utan att skymmas av min person. Att kliva ur denna debatt synes vara det bästa jag just nu kan göra – för sakens skull.

Bakgrund.Paradisläckan

Består av 13,4 miljoner läckta dokument, i huvudsak från juristbyrån Appleby. Byrån har hjälpt företag och privatpersoner med skatteplanering. Dokumenten har läckts till den tyska tidningen Süddeutche Zeitung som sedan delat med sig av dem till kollegor i andra länder. I Sverige har tv-programmet Uppdrag granskning presenterat delar av innehållet i läckan.

DN Debatt. 9 november 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.