Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-16 16:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/skilj-pa-prioriteringar-palliativ-vard-och-eutanasi/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Skilj på prioriteringar, palliativ vård och eutanasi”

REPLIK DN DEBATT 24/6.

Läkaren Johnny Ludvigsson: Menar trossamfundens ledare att den personal och de läkare som ansvarar för äldreboenden medvetet låtit döda äldre människor?

Coronaepidemin har varit och är förfärlig. Många människor i olika åldrar har drabbats hårt. Till skillnad från andra sjukdomar i samhället, som förvisso dödar många fler, så har denna pandemi fått enorma följder.

Sedan slutet av maj är den totala dödligheten i Sverige densamma som under de senaste fem årens genomsnitt, och lägre än under 2000-talets första fem år. Men varje dag fortsätter man att rapportera antal döda i covid-19, ofta uttryckt ”till följd av” covid19. 

När det rör sig om människor på äldreboenden, inte minst så kallat ”särskilt boende”, där de flesta har mycket hög ålder, demens och andra svåra sjukdomar, så kan covid-19 vara droppen som får bägaren att rinna över; bägaren var full och det behövdes bara droppen. Droppen rapporteras som den stora katastrofen, en viktig orsak till samhällets nedstängning, till arbetslöshet, till isolering, depression, ökad utsatthet för kvinnor och barn, ensamhet bland äldre både i livet och inför döden, och till att många människor i alla åldrar kommer att ådra sig svåra, psykiska, fysiska lidanden och ibland dödande sjukdomar som följd av corona-åtgärderna.

Över 5.000 människor som drabbats av covid-19 har rapporterats döda. Representanter för ett antal kristna trossamfund ser sig föranlåtna att påminna om att bakom varje siffra finns en hel livsberättelse. Ja, så är det alltid när någon dör, cirka 90.000 per år i Sverige, och inte bara när någon har dör efter att ha haft coronavirus i kroppen! 

Att livsberättelsen är särskilt lång för den som dör vid 85 års ålder gör inte sorgen större än om livsberättelsen är kort för den som dör vid 27 års ålder av exempelvis Typ 1-diabetes eller cancer. Som barncancerläkare har jag varit närvarande när döden, till och med för ett barn i mammans famn, kan vara en befrielse och samtidigt en obeskrivlig, hejdlös sorg. Men för de flesta yngre är nog döden så ovälkommen att man trots svår plågsam sjukdom vill uppleva livet ”länge, länge än”, som någon sommarpratare uttryckte saken. 

Med vår tids ovana att ens tala om eller tänka oss döden, är det förståeligt att dödsångest kan driva anhöriga (som till exempel barn till äldre) att kräva intensivvård av sin gamla förälder, som i värsta fall själv inte är tillfrågad. Andra, främst bland oss äldre som fått leva ett långt, rikt liv, finns de som är tacksamma för palliativ vård som gör döden stillsam utan plåga och ångest. Många av oss önskar oss rätten till en värdig död, även hjälp till en sådan, om så skulle behövas.

Den egna rätten till en värdig död och varje form av eutanasi brukar uppfattas som i strid med Guds vilja. Det står alla fritt att argumentera för sin ståndpunkt. Det bör dock inte få stå oemotsagt när ett antal trossamfund under ledning av Svenska kyrkans ärkebiskop skriver att ”Frågan måste ställas: Hur nära är den praktik som vi har sett i Sverige under denna pandemi det som kallas eutanasi?” 

Menar dessa trossamfunds ledare att den personal och de läkare som ansvarar för äldreboenden medvetet låtit döda äldre människor? Eller menar man att de etiska riktlinjer som togs fram på uppdrag av Socialstyrelsen är ett underlag för eutanasi? Eller menar man att döden med god palliativ vård på ett äldreboende är oacceptabel om inte respiratorvård först prövats?

Man kan notera att de artikelförfattarna nogsamt undviker att skriva alla människors lika värde utan i stället nöjer sig med att ”man vill bedöma hur respekten för alla människors värde och värdighet har påverkats av de åtgärder som vidtagits.” Uppfattningen att alla människor har värde och värdighet omfattas nog av alla förutom vissa religiösa fanatiker/extremister, och är en självklarhet inom svensk sjuk- och äldrevård, samtidigt som prioriteringar säkert kunnat bli svåra när pandemin var som värst. 

Det är bra om en kommission kan lära oss mer om vad som gått bra och inte bra i vårt sätt att hantera coronaepidemin, och när panik utbryter i ett samhälle vad som är bäst för folkhälsan inte bara akut, utan också de följande åren. Där ingår att belysa hur prioriteringar gjorts. En sådan kommission behöver bestå av kloka, kompetenta kvinnor och män, i olika åldrar, med stor integritet, fristående från både politiska partier och religiösa samfund.

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg
Religion
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt