Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 14:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/skogsforskare-borde-inte-slippa-redovisa-risker-for-jav/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Skogsforskare borde inte slippa redovisa risker för jäv”

Forskningen om skogen är livsviktig men det måste vara glasklart vad som är oberoende vetenskap och vad som handlar om ekonomi, skriver artikelförfattaren.
Foto: Erik Simander

DN DEBATT 20/11.

När tobaksindustrin smygfinansierade medicinsk forskning blev resultaten därefter. I dag är det därför självklart för de flesta vetenskapliga studier att eventuella beroendeförhållanden redovisas öppet. Publicerade artiklar av svenska skogsforskare saknar däremot ofta en deklaration av möjliga intressekonflikter, skriver Lars Wahlström, medicine doktor.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Alla är ense om skogens betydelse för klimatförändringarna, dess möjlighet som kolsänka liksom värdet av den biologiska mångfalden. Trots det har synen på den svenska skogens tillstånd och hur den ska skötas blivit ett område där åsikterna går skarpt isär.

Konfliktlinjen kan grovt sett sägas ligga mellan å ena sidan de som hävdar att miljömålen bäst uppnås genom att bruka skogen som en åker, med ökad avverkning i form av så kallat trakt­hyggesbruk (kalhyggen) med påföljande nyplantering av enstaka trädslag – och å andra sidan de som påstår att mer koldioxid binds genom att minska avverkningstakten, med den positiva följden att färre arter risker att utrotas.

I offentligheten tycks konfliktlinjen gå mellan skogsägare och skogsindustri respektive miljökämpar. I själva verket skär den även tvärs igenom den akademiska skogsforskningen. Hög­röstad påverkan bedrivs av särintressen gentemot såväl politiker som allmänhet, till exempel genom annonser i Stockholms tunnelbana. Det är svårt även för professionellt insatta att hålla huvudet kallt.

Situationen påminner om det läge den medicinska forskningen befann sig i för ett halvsekel sedan. Sedan dess har kraven för publicering av medicinska studier höjts enormt och man har den hårda vägen lärt sig betydelsen av transparens och etisk medvetenhet.

Ett otäckt och lurigt medicinskt exempel är studierna från 1960-talet som visade att en viss personlighetstyp som man kallade A – energisk, prestationsstyrd, tävlingsinriktad – hade högre risk att få hjärtinfarkt. Studierna höll för den tiden god kvalitet.

En enkel sökning påvisar att skogsägande, familjemässiga band eller annat ekonomiskt beroende som kan innebära partiskhet är uppenbart förekommande.

Många år senare har det visat sig att denna forskning i själva verket fick samhället att vända bort blicken från den helt dominerande orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Philip Morris, som finansierade studierna, hann tjäna åtskilliga miljoner dollar på att fördröja åtgärder mot tobaksrökning. Så vem som bekostar studierna måste redovisas och granskas.

En annan källa till snedvridning av forskning har med forskaren själv att göra. Det gäller särskilt ekonomiska intressen, men även familjeband och dylikt kan inverka på allt från valet av forskningsfrågor och studieupplägg till tolkning av resultat. Och, värt att betona, denna påverkan kan finnas även om forskaren ärligt och medvetet försöker motverka alla tendenser att snedvrida sitt arbete.

Den vetenskapliga tidskrifts­världen är i dag samlad kring några stora förlagshus som har såväl medicinska som skogstidskrifter i sina stall. Författaranvisningarna är gemensamma. I den medicinska forskarvärlden får man numera ingen artikel publicerad utan att avge en deklaration om jäv eller intressekonflikter.

Denna avfattas med standardiserade formuleringar. Antingen har man till exempel haft förbindelse med eller ägande i ett företag, tre år bakåt rekommenderas ofta, eller så skriver man att man inga sådana har haft.

Men publicerade artiklar av svenska skogsforskare saknar påfallande ofta en sådan deklaration, eller har formuleringar av möjliga intressekonflikter där författaren gör en egen värdering. På så sätt missas hela poängen, nämligen att överlåta först åt redaktionen att avgöra om metod och tolkning av resultat kan ha påverkats av förhållandena och därefter åt läsarna att värdera om deklarerade omständigheter kan ha betydelse för vad studien visat.

Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom en enkel sökning påvisar att skogsägande, familjemässiga band eller annat ekonomiskt beroende som kan innebära partiskhet för meriterade skogsforskare är uppenbart förekommande. Det är hisnande att tänka på vad en omvärdering av publicerad svensk skogsforskning skulle kunna innebära om intressekonflikter deklarerades enligt vetenskaplig standard.

Anledningen till att vara noggrann med detta är förstås att även forskare är människor som trots höga etiska och vetenskapliga ambitioner kan vara blinda för beroendeförhållanden och egna drivkrafter. Konsekvenserna för enskilda patienter har i vissa fall visat sig vara dödande. Och på samhällsnivå är felaktig medicinsk forskning förödande.

Skogsfrågan är på motsvarande sätt viktig för biodiversiteten, för klimat­frågan och för mänsklighetens överlevnad, även om den svenska diskussionen på senare tid tenderat att reduceras till frågor om rätt till brukande och vad som är rationellt skogsbruk.

Kanske beror denna eftersläpning på att skogsforskningen inte har en rättmätig plats bland de akademiska disciplinerna. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, där den skogsvetenskapliga fakulteten ingår, sorterar i motsats till exempelvis de tekniska högskolorna under näringsdepartementet och inte utbildningsdepartementet. Dubbla lojaliteter borgar inte för vetenskaplig tydlighet.

Forskningen om skogen är livsviktig för allas vår överlevnad och vi har allt att vinna på att det är glasklart vad som är oberoende vetenskap och vad som handlar om ekonomi, alltså skogs­näring. För att hämta in försprånget till den medicinska forskningen bör:

1. Svenska skogsforskare på eget initiativ börja följa förlagens standardiserade anvisningar om deklaration av intressekonflikter och jäv.

2. SLU flyttas över till utbildningsdepartementet för att så långt det är möjligt kunna bedriva fristående forskning och utbildning.

Mot ovanstående bakgrund finns nu en risk att det vetenskapliga underlaget för svenska ställningstaganden när det gäller till exempel EU:s skogspolitik inte kan tas seriöst. I värsta fall är det en indikation på att svensk skogsforskning också vetenskapligt sett inte följt med i tidens utveckling. Kanske kunde också en oberoende internationell granskning av svensk skogsforskning ordna upp situationen och bryta stelnade positioner.

Ämnen i artikeln

Skogsnäring
Vetenskap

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt