Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Skola och arbetsförmedling ska aktivera unga utan jobb”

Ny utredning. Många ungdomar står i dag utanför både arbete och studier. För att förkorta tiden i sysslolöshet måste kommunerna bli mer aktiva och Arbetsförmedlingen ges möjlighet till tidigare insatser. Dessutom vill vi sänka åldern för så kallad utvecklingsersättning från 18 till 16 år, skriver cheferna för Skolinspektionen och Arbetsförmedlingen.

Insatserna för att stödja ungdomar i åldern 16–19 år som inte går i gymnasieskolan måste öka. I dag finns det cirka 20 000 ungdomar i åldersgruppen som riskerar att aldrig få sätta sin fot på en arbetsplats. En skrämmande hög siffra.

Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar lämnar sina förslag till regeringen i dag. Ytterligare förslag kommer senare i år.

För att direkt sammanfatta:

Kommunen ska vara aktiv både när det gäller att söka upp och att erbjuda åtgärder för elever som inte går vidare till gymnasieskolan, och kommunen ska snabbt kunna få information om elever som hoppar av gymnasieskolan.

Kommunen ska motivera ungdomar som inte går i gymnasieskolan att återuppta sina studier, om det inte är möjligt ska kommunen se till att den unge kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen.

Ungdomar från 16 år ska snabbt kunna få möjlighet till bland annat arbetspraktik från Arbetsförmedlingen.

Aktivitet ska premieras före inaktivitet – även 16–17-åringar ska få ersättning för deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Sverige har sedan många år lidit av hög ungdomsarbetslöshet. Att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden har därför varit en prioriterad fråga. Ändå förblir porten till arbete för många unga stängd redan från start. Det gäller särskilt de unga vuxna som saknar både tillräcklig utbildning och arbetslivserfarenhet. I stället väntar ofta en framtid i arbetslöshet och med mycket små möjligheter till egen försörjning. En tillvaro fylld med osäkerhet och ohälsa.

Att så många unga vuxna står utanför både arbete och studier kan inte annat än ses som ett stort misslyckande, inte enbart för ungdomarna själva, utan främst för samhället. Den skola de har gått i har inte förmått utforma ett tillräckligt stöd för att dessa ungdomar ska klara sig igenom skolan och få en bra grund för fortsatta studier eller arbete. Klart är att ansvaret ligger på skolan och skolans huvudmän men det är ungdomarna själva som i stor utsträckning får ta konsekvenserna.

Det absolut viktigaste är därför att fler unga fullföljer en gymnasieutbildning. Det är avgörande för att de ska kunna arbeta eller studera vidare.

Skolplikten upphör i dag vid 16 års ålder. Kommunen ska se till att den vet vilka ungdomar som inte fullföljer gymnasiet, och tanken är att ungdomarna ska erbjudas åtgärder som på sikt kan föra dem tillbaka till utbildnings­­systemet. Men kommunerna tolkar ansvaret, och omsätter det i praktiken, olika.

Kommunernas arbete med unga som är utanför gymnasieskolan håller i dag inte en tillräckligt bra kvalitet. I vissa kommuner kan det ta upp till ett halvår eller mer innan någon kontaktar en ungdom som avbrutit sin gymnasieutbildning, medan andra är betydligt snabbare. Varje dag i sysslolöshet är en förlust för både den enskilde och för samhället. Kommunerna måste aktivt söka upp de ungdomar som varken arbetar eller studerar och försöka motivera dem till fortsatt utbildning. Men även andra åtgärder måste vara möjliga för ungdomar som för tillfället inte kan tänka sig att återvända till skolbänken.

Arbetsförmedlingen måste också få bättre verktyg för att stödja dessa ungdomar. Det måste vara klart och tydligt vilket ansvar som ligger på kommunen respektive Arbetsförmedlingen. Risken för att ett dike öppnar sig mellan aktörernas ansvar är annars stor. Ett dike som många ungdomar lätt fastnar i. Av det skälet bör såväl kommunerna som Arbetsförmedlingen få tydligare ansvar för olika typer av åtgärder för ungdomar utanför skolan.

Kommunernas ansvar bör bestå i att vara aktiva och söka upp de ungdomar som inte går i gymnasieskolan. Deras möjlighet att få information om vilka ungdomar det rör sig om och var de finns ska öka. Kommunerna ska i första hand motivera ungdomarna att återuppta utbildning. Men även andra individuella åtgärder kan bli aktuella.

Vi är medvetna om att inte alla ungdomar, trots omfattande stöd, kan tänka sig att återgå till studier. Av det skälet måste det finnas möjlighet också för andra typer av åtgärder utöver dem kommunen genom sitt ansvar kan erbjuda.

Arbetsförmedlingen, som är den aktör som har stor erfarenhet av åtgärder som ska leda till arbete liksom av plats- och praktikförmedling, måste få möjlighet att erbjuda sina insatser längre ner i åldrarna än vad fallet är i dag, då gränsen för tidiga arbetsmarknadspolitiska ­åtgärder går vid 18 år. I stället bör Arbetsförmedlingen kunna använda sådana, för ungdomar utformade åtgärder från 16 års ålder. Att, som med dagens system, unga kan få vänta mer än sex månader för att komma in i aktiv sysselsättning är inte rimligt.

Personer som är under 18 år har i dag ingen ­möjlighet till ekonomisk ersättning när de deltar i insatser. För att göra aktivitet mer attraktivt än passivitet bör de få någon typ av ersättning när de deltar i Arbetsförmedlingens programinsatser. Åldern för att få utvecklingsersättning bör därför sänkas från 18 till 16 år.

Förslagen skulle sammantaget kunna bidra till det som är det allra viktigaste, att förkorta ungdomars tid i sysslolöshet. Arbetsförmedlingen har i dag en verksamhet, Unga in, som finns på fem orter i landet. Delar av den verksamheten kan vara en utgångspunkt för att utforma åtgärder för den aktuella åldersgruppen.

Vi två, med vår erfarenhet från olika verksamheter, skola, social verksamhet, arbetsmarknadsinsatser med flera, är övertygade om att dessa förslag kommer att bidra till att ungdomar med hög risk att för alltid hamna utanför arbetsmarknaden får möjlighet till en bättre start i arbetslivet.

Ann-Marie Begler, utredare och generaldirektör för Skolinspektionen Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör för Arbetsförmedlingen

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.