Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Skolans betygssystem saknar vetenskaplig grund”

Skolverket presenterade i tisdags en utvärdering av betyg i årskurs 6. Inte oväntat fann man att betyg har olika effekter på olika elevgrupper och att redan högpresterande elever är de som gynnas mest av tidiga betyg, skriver artikelförfattarna.
Skolverket presenterade i tisdags en utvärdering av betyg i årskurs 6. Inte oväntat fann man att betyg har olika effekter på olika elevgrupper och att redan högpresterande elever är de som gynnas mest av tidiga betyg, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow TT

Inte i något av de 16 länder vi studerat på uppdrag av Skolverket finns ett betygssystem byggt på vetenskap. Vi förstår att det skulle vara impopulärt att byta betygssystem nu. Det finns dock goda argument för att bland annat ändra betygsskalan och införa flera betygssteg för underkänt, skriver forskarna Christian Lundahl och Magnus Hultén.

Skolverket presenterade i tisdags en utvärdering av betyg i årskurs 6. Inte oväntat fann man att betyg har olika effekter på olika elevgrupper och att redan högpresterande elever är de som gynnas mest av tidiga betyg. Lågpresterande elever blir upptäckta men de får inte det stöd de behöver och eller ger upp på grund av låga betyg. Stressen ökar.

Skolverket ger i sin rapport inga förslag på hur betygssystemet kan förbättras. Vi menar att det behövs ett betygs- och bedömningssystem som tydligare sätter fokus på elevers löpande utveckling, som inte underkänner kunskaper och som tydligare främjar lärares professionalism i bedömningsarbetet.

Ska lärare bli säkrare i sina bedömningar genom att själva definiera progressionen i elevernas kunnande, ja då får vi nog sluta kontrollera och kritisera lärare för att bedömningen inte är likvärdig.

Vi har i ett underlag till Skolverket gått igenom en stor mängd forskning om betyg och bedömning samt tittat närmare på 16 länders läroplaner och betygssystem. Det första vi kan konstatera är att det inte finns något betygssystem i de länder vi studerat som tycks bygga på vetenskap. Vi ser också att forskningen är bristfällig vad gäller hur ett betygssystem bör utformas. Trots det finner vi vissa saker som kan vara värda att uppmärksamma – även om vi förstår att det vore impopulärt att byta betygssystem just:

Foto: DN Fokusera på progressionen i elevers kunskapsutveckling snarare än måluppfyllelse i de lägre åldrarna. En pågående reform i England har denna riktning där det är elevernas utveckling snarare än måluppfyllelse som beskrivs i den löpande dokumentationen. Såväl forskning som internationella jämförelser pekar på hur viktigt det är med tidig uppföljning. Samtidigt används sällan betyg och nationella prov till detta internationellt sett.

Ett första förslag till ett nytt betygs- och bedömningssystem skulle vara att stärka uppföljningen av elevers utveckling men med ett mindre fokus på betyg och resultat på nationella prov. Detta kan exempelvis göras genom att öka kommunikationen med hemmen genom resultatböcker av portföljkaraktär, där en stor variation av elevernas arbete kan ingå (som exempelvis i Frankrike). Denna uppföljning kan sedan knytas till tydliga mål för varje årskurs (som i Alberta, Kanada) utan att dessa nödvändigtvis blir betyg förrän i senare år (till exempel 7–9).

Foto:  Inför fler betygssteg för ”underkända” kunskaper. OECD behandlar i en rapport från 2012 andelen elever som inte når godkänt betyg i olika länder. OECD ger inga råd om var godkäntgränsen ska ligga men konstaterar att om gränsen enbart innehåller ett steg (såsom i Sverige) och det därtill är en hög andel elever som får underkända betyg (såsom i Sverige) bör man överväga att endera sänka gränsen för godkänt eller utveckla fler skalsteg för underkänt. Ett antal länder i Europa har åtminstone två steg för underkända betyg (till exempel Holland, Finland och Danmark). På så sätt antas arbetet med, och situationen för, de elever som ligger långt ifrån godkäntgränsen bli enklare. För dessa kan det annars lätt bli så att både lärarna och eleverna själva ger upp då steget till det godkända betyget upplevs som ouppnåeligt.

Samtidigt finns det en uppenbar risk att elever med svaga betyg blir mer stigmatiserade i ett system med flera underkända skalsteg. En åtgärd av det här slaget behöver noga utvärderas. Det finns också några länder som inte alls har underkända betyg.

Foto:  Ge lärare ett större mandat att göra en holistisk bedömning. Definiera inte varje betygssteg utan enbart till exempel de lägre betygen för sig och de högre för sig, men ange en progressionsriktning som i Norge och Finland. I internationell jämförelse är det oftare betygen som motsvarar något av Sveriges betyg F, D och B som definieras. Definierar vi toppbetygen finns en risk att ambitiösa elever nöjer sig med att nå kraven men inte mer. Definierar staten alla betyg finns risk att lärare upplever sig för styrda. Tillåt dessutom lärare att vikta goda resultat mot vissa bristfälliga för elever som riskerar att få underkända betyg, så som man gör i till exempel Finland.

Foto:  Överväg att göra provbetygen i de nationella proven till examensbetyg som viktas i förhållande till lärarnas betyg (som i till exempel Holland). Den svenska modellen med att låta externa prov styra lärares betyg är relativt unik. Betyg och externa tester mäter viktiga, men ofta olika, saker. I stället för att försöka föra dem närmare varandra bör man, menar flera forskare, snarare renodla deras respektive förtjänster. Det skulle kunna bidra till att elever upplever proven som ett sätt att kompensera för lägre betyg vilket kan minska stressen kring betygen. Det skulle också göra det tydligt att ett prov och ett ämnesbetyg är baserat på olika bedömningsunderlag, så kallade ”constructs”, och att dessa inte är enkelt jämförbara.

Foto:  Slutligen, gör skalan femgradig, ta bort bokstavsbeteckningarna och ersätt dem med kvalitativa värdetermer. Exempel på en sådan betygsskala är:

  • ”Mycket bristfälliga kunskaper i ämnet”
  • ”Otillräckliga kunskaper i ämnet”
  • ”Goda kunskaper i ämnet” (ange kriterier)
  • ”Mycket goda kunskaper i ämnet” (ange kriterier)
  • ”Utmärkta kunskaper i ämnet”.

Mängden skalsteg diskuteras sällan i forskningen eller i policydokument, men det vanligaste förefaller vara en 4–6 gradig skala med kvalitativa uttryck. OECD (2012) har pekat på att länder med en sådan skala sätter betyg som stämmer bättre överens med Pisaresultat än då det finns siffer- eller bokstavsbetyg. Vår hypotes är att en sådan kvalitativ skala är mer intuitiv och stämmer bättre med hur människor värderar kvalitet i andra sammanhang än vad siffror eller bokstäver gör. I skalan ovanför, som ska ses som ett hypotetisk förslag, har vi också två nivåer för otillräckliga kunskaper. Det är oavsett vad man kallar de olika stegen för, viktigt att använda begrepp som snarare uttrycker att eleverna kan något än att de inte kan. Uttryck som ej godkänd, eller en relativ position (under genomsnittet) har enligt vissa forskare en negativ effektiv på lärandet för de svagare eleverna.

Det finns alltid en viss motsättning mellan lärares autonomi i bedömningsarbetet och frågan om likvärdighet. Frågan knyter an till hur man ser på lärares professionalitet. Ska lärare bli säkrare i sina bedömningar genom att själva definiera progressionen i elevernas kunnande, ja då får vi nog sluta kontrollera och kritisera lärare för att bedömningen inte är likvärdig. I stället bör de ges mandat och resurser för att själva hitta den likvärdiga bedömningen. Detta kan ske genom så kallad moderering, eller sambedömning. Menar vi å andra sidan att professionalitet i bedömning handlar om att tolka (följa) kursplaner och kunskapskrav på samma sätt lärare emellan måste lärarna ges rätt förutsättningar för det, både ifråga om tid, fortbildning och inte minst tydliga styrdokument.

En yrkesgrupps bedömningar är centrala för hur de blir, och uppfattas som, professionella. Lärarkårens legitimitet och självbestämmande bottnar i hur omvärlden ser på skolinstitutionens bedömningar. Därför är det särskilt viktigt att den statliga styrningen över betyg och bedömning utformas så att den bejakar professionen. Här menar vi att det finns mer att göra i Sverige.

DN Debatt. 12 januari 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.