Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Skolbibliotek hjälper elever stärka källkritiska förmågan”

Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek, skriver Erik Fichtelius.
Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek, skriver Erik Fichtelius. Foto: Vilhelm Stokstad TT

Många elever saknar helt och hållet skolbibliotek, trots att de numera är obligatoriska enligt skollagen. Vår nya forskningsöversikt visar tydligt att väl fungerande skolbibliotek spelar en positiv roll för till elevers kunskaper och källkritiska förmåga. Det bör påverka alla rektorer, skolhuvudmän och ansvariga politiker, skriver Erik Fichtelius.

Kan det verkligen vara värt att satsa på skolbibliotek? Lär sig eleverna mer och klarar de målen bättre? Debatten om skolbibliotek väcker lätt både känslor och minnen till liv. Men skolbibliotek i dag är något annat än en samling doftande äventyrs- eller hästböcker med röda och gröna ryggar. Skolbibliotek är, när de fungerar bra, en pedagogisk verksamhet väl integrerad i skolans samlade arbete.

Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har i särskilt uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. För att inte stanna vid anekdotiska exempel har fil dr Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås på vårt uppdrag gjort en omfattande internationell genomgång av aktuell forskning kring skolbibliotek. Vad finns det för empiriskt underlag för att bejaka eller förkasta satsningar på skolbiblioteksverksamhet?

Forskningsöversikten visar tydligt att skolbiblioteken spelar en positiv roll för elevernas lärande och prestationer. Vi skriver så här i den forskningsöversikt vi presenterar i dag:

”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har i dag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”

Det är en väldigt viktig slutsats. Den bör påverka alla rektorer, skolhuvudmän och ansvariga politiker. Skolbibliotek gör nytta visar mängder av exempel ur forskningen. Låt oss bara citera några:

  • School library impact studies visar att utbildade heltidsanställda skolbibliotekarier, välfinansierade och välutrustade skolbibliotek med ett varierat utbud tillsammans med elevers besöksfrekvens, tillgång till teknik och antal lån kan relateras till testresultaten.
  • Dow, McMahon Lakin och Court har i en studie som pågått under fyra år konstaterat att de skolor som dragit ner på antalet timmar för skolbibliotekarien, eller som helt tagit bort en skolbibliotekarietjänst, har sett en nedgång i elevernas prestationer.
  • Bikos, Papadimitriou och Giannakopoulo menar att skolbibliotek som är bemannade med specialister, det vill säga för ändamålet utbildad personal, och som har tillräcklig finansiering, förbättrar elevernas studieresultat oavsett socio-ekonomisk status eller tidigare utbildning.
  • Haycock skriver att över 40 års forskning, genomförd på olika platser, på olika utbildningsnivå, i olika socioekonomiska områden, med olika forskningsfinansiärer, av olika forskare, med råge har gett oss kunskap om vilken betydelse kvalificerade skolbibliotekarier och skolbibliotek har för eleverna. Välutrustade, välfungerande skolbibliotek med kvalificerad och motiverad personal leder till kapabla och entusiastiska läsare, informationskompetenta elever och högkvalitativa samarbeten mellan lärare och bibliotekarier.
I tider av faktaresistens och alternativa fakta blir det viktigare än någonsin med platser och verksamheter som förankras i fakta, inte åsikter. Det gäller i synnerhet för alla dem som går i skolan.

I Sverige finns det få undersökningar som har försökt mäta effekterna av skolbibliotek. Ett undantag är en rapport från Linköping, där kommunen rustar upp några grundskolebibliotek i taget, genom att bemanna så kallade fokusbibliotek med fackutbildade bibliotekarier för att verka läsfrämjande och utveckla elevernas informationskompetens (Eriksson & Drejstam, 2015). Resultaten visade att elever vid skolor med fokusbibliotek presterade betydligt bättre på de frågor som rör källkritik på de nationella proven i SO, samhällskunskap årskurs 6. Studien indikerar att fokusbiblioteken spelar en viktig roll i arbetet med att stärka elevers förmåga att vara källkritiska.

Just källkritik är ett av de områden där skolbibliotek kan göra stor skillnad. Linköping är ett av de goda exemplen just nu i skolbiblioteks-Sverige. Samtidigt är likvärdigheten skrämmande dålig. Alltför många elever saknar helt och hållet skolbibliotek, trots att de numera är obligatoriska enligt skollagen. I Göteborg till exempel genomförde kommunen en utredning år 2013–2014 där sammanlagt 198 skolor svarade på en enkät. Av dessa uppgav 26 skolor (varav 23 kommunala) att de helt saknade skolbibliotek.

Vi kan konstatera att det i dag, runt om i landet, finns alldeles för stora och många vita fläckar på kartan över skolbiblioteksverksamhet. Det är helt oacceptabelt att det kan skilja som mellan natt och dag kring skolbiblioteken, till och med inom samma stadsdelsförvaltning. Det är alls inte bara en fråga om storlek och resurser, utan i högsta grad en fråga om insikt och ledning. Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek.

Det finns naturligtvis inga enkla lösningar för att få till välfungerande skolbiblioteksverksamheter. För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare. Om dessa förutsättningar existerar ger skolbiblioteket substantiella avtryck i elevernas lärande.

Detta blir därmed en av de första tydliga slutsatserna i vår fleråriga utredning av biblioteksväsendet. Nu vet vi att skolbibliotek i den mening vi beskriver här har betydelse för elevernas skolresultat. När engagerade pedagoger och välutbildade bibliotekarier samverkar blir det till nytta för elevernas kunskaper och källkritiska förmåga. Det är inte så mycket mer att vänta på. Skolhuvudmännen i kommuner och friskolor har det underlag som behövs för att utveckla biblioteksverksamheten. I tider av faktaresistens och alternativa fakta blir det viktigare än någonsin med platser och verksamheter som förankras i fakta, inte åsikter. Det gäller i synnerhet för alla dem som går i skolan.

Bakgrund. Nationell biblioteksstrategi

Kungliga Biblioteket, KB, har fått regeringens uppdrag att utforma en nationell biblioteksstrategi för att stärka och effektivisera det samlade svenska biblioteksväsendet.

Utredningen har redan presenterat en lägesrapport och ska i september i år komma med en bred omvärldsanalys. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2019.

Utredningen ska ägna särskild uppmärksamhet åt skolbibliotekens utvecklingsmöjligheter. Ett led i detta är den forskningsöversikt som nu presenteras.

Arbetet leds av Erik Fichtelius, hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap samt mångårig medarbetare inom public service, bland annat som Ekochef, politisk kommentator på Aktuellt och vd för Utbildningsradion.

DN Debatt. 6 april 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.