Skolverkets gd: ”Skolchefernas tio punkter för hur skolans problem kan lösas” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Skolchefernas tio punkter för hur skolans problem kan lösas”

Ett av de tydligaste resultaten är att satsningar på arbetsmiljön är viktigt för att attrahera och behålla lärare. Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn, skriver Peter Fredriksson.
Ett av de tydligaste resultaten är att satsningar på arbetsmiljön är viktigt för att attrahera och behålla lärare. Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn, skriver Peter Fredriksson. Foto: Berit Roald/TT

DN DEBATT 5/6. Den svenska skolan har problem, Bristen på lärare, segregationen och styrningen på lokal nivå är tre viktiga ödesfrågor som måste hanteras. Skolverket har intervjuat skolchefer och rektorer hos 49 skolhuvudmän om vad som behöver göras. Resultatet kan sammanfattas i tio punkter, skriver Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket.

Skolan står inför stora utmaningar som kräver samling kring problem och lösningar. Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är de tre områden som vi på Skolverket bedömer måste prioriteras för att skolan ska förbättras. Alla vi som arbetar med skolan har ett ansvar att agera här och nu. Under våren har därför Skolverket kartlagt kommuners och fristående skolors arbete inom de tre områdena. Syftet är att hitta konkreta åtgärder som kan stärka kvaliteten i skolan. I dag presenterar vi resultaten.

Bilden av den svenska skolan är tudelad. Å ena sidan ser vi förbättrade resultat i en rad undersökningar, till exempel Pisa. Å andra sidan ser vi att många elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. En del skolor fungerar väl, medan andra har svårigheter. Det råder en samsyn om att skolan behöver bli bättre, men inte alltid hur det ska gå till. Ett problem med svensk skola är den klyfta som finns mellan system och verklighet. Vi vet hur det borde vara, men verkligheten är ibland en annan. Det är ett problem som vi vill bidra till att lösa. Genom statistik, rapporter och vår samlade expertis har vi identifierat tre områden som måste prioriteras och de hänger på många sätt ihop.

Lärarförsörjningen är ett problem. Alla elever har rätt till undervisning av behöriga lärare men i dag är nästan var tredje lärare obehörig. Bristen på behöriga lärare förväntas dessutom öka. Enligt vår prognos kommer det att saknas cirka 80.000 lärare och förskollärare 2031. Bristen på behöriga lärare riskerar att särskilt drabba elever i skolor i utsatta områden.

Elevkullarna i grundskolan växer framöver. Det skapar behov av ny- och ombyggnation som erbjuder en möjlighet att bygga bort en del av skolsegregationen. Till exempel kan skolor förläggas så att elever med olika bakgrund möts.

Skolsegregationen är ett annat problem. Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts. Det gynnar elevers lärande och integration i samhället. Men segregationen i skolan har ökat, som en konsekvens av ökad boendesegregationen och skolvalet, visar forskning. Skolorna får en växande koncentration av elever med liknande social bakgrund och migrationsbakgrund. Skolsegregationen riskerar att leda till att vissa skolor får stora svårigheter att kompensera för elevers olika behov och förutsättningar.

Den lokala styrningen av skolan är ett tredje problem. När styrningen fungerar finns en samsyn om mål och strategier hos politiker, styrelse, skolchefer, rektorer och lärare. Det ger förutsättningar för en stödjande och ansvarstagande kultur. Men styrningen av skolan kännetecknas inte sällan av bristande tillit och dialog, otydliga krav och förväntningar och svag återkoppling på det löpande arbetet. En dåligt fungerande styrning av skolan riskerar att leda till att verksamheten inte organiseras utifrån uppdrag och behov, att resurser inte används optimalt och att stödjande strukturer och funktioner inte utvecklas.

Vår kartläggning bygger på intervjuer med representanter för de som har ansvaret för skolan, skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och ansvariga för fristående skolor. Totalt har vi intervjuat skolchefer och rektorer hos 49 skolhuvudmän. Resultaten är omfattande men kan sammanfattas i tio punkter:

1

Ett av de tydligaste resultaten är att satsningar på arbetsmiljön är viktigt för att attrahera och behålla lärare. Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.

2

Särskilda lokala lönesatsningar, att erbjuda anställda lärare lön under utbildning och att underlätta att kombinera utbildning och arbete är framgångsfaktorer. Det är även regional samverkan med högskolor och universitet om kompetensutveckling. Att rekrytera lärarstudenter redan under utbildningen genom att erbjuda förmånliga ekonomiska villkor och ha en väl fungerande introduktion för nyanställda är också framgångsfaktorer.

3

För att åtgärderna mot lärarbristen ska fungera kan inte varje enskild rektor lämnas ensam i arbetet. Det krävs att skolhuvudmannen har funktioner på central nivå som håller ihop och driver arbetet systematiskt och långsiktigt.

4

Elevkullarna i grundskolan växer framöver. Det skapar behov av ny- och ombyggnation som erbjuder en möjlighet att bygga bort en del av skolsegregationen. Till exempel kan skolor förläggas så att elever med olika bakgrund möts.

5

Samarbete mellan kommuner och fristående skolor i stället för konkurrenstänkande kan bidra till mer blandade elevgrupper. Det lyfts fram av såväl kommuner som ansvariga för fristående skolor.

6

Ett aktivt arbete med trygghet och studiero är viktigt. Det kan även förbättra en skolas anseende, vilket kan bidra till mer blandade elevgrupper. Att ge en skola en särskild profil, exempelvis idrott, musik eller språk, beskrivs av vissa som ett sätt att attrahera elever med olika bakgrund.

7

Kompensatorisk resursfördelning är ett viktigt verktyg för att dämpa segregationens effekter. Det handlar om pengar, men också om personal. Särskilda satsningar på att få erfarna lärare till skolor med större utmaningar, exempelvis karriärtjänster, är viktigt. Det kan också handla om satsningar på läxhjälp, förlängd tid i grundskolan, bättre information och samarbete med hemmet.

8

Kommuner och ansvariga för fristående skolor behöver fokusera på skolans resultat och ha en stödapparat som ger goda förutsättningar på alla nivåer i organisationen. Satsningar på att renodla rektorernas och lärarnas uppdrag är viktigt. Likaså ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med bra system för att göra analyser och åtgärder.

9

En viktig framgångsfaktor är när de kommunala skolpolitikerna eller den fristående skolans styrelse är kunnig och beslutar om strategiska mål snarare än kortsiktiga och operativa mål. Att skolcheferna ger de lokala skolpolitikerna kunskap är viktigt.

10

Ett klargörande av roller och ansvar i på olika nivåer är en framgångsfaktor för att få en fungerande styrning. En framgångsfaktor är också att utarbeta och förankra en gemensam modell för det systematiska kvalitetsarbetet. Det bygger på att var och en på sin nivå, utifrån en gemensam målsättning och strategi, bidrar till att stödja en utveckling som förbättrar förutsättningarna för eleverna att nå målen.

Alla åtgärder behöver inte tillämpas i sin helhet i varje enskild kommun eller friskoleföretag. Var och en måste göra sin behovsanalys och sedan välja insatser. I det arbetet bidrar Skolverket redan med stöd. Ytterligare stöd kommer utifrån den kunskap och de insikter vi själva fått genom kartläggningen. Arbetet med att ta itu med de problem som finns kring lärarförsörjning, skolsegregation och styrning av skolan måste ske här och nu. Sveriges elever kan inte vänta.

DN Debatt.5 juni 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.