Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 03:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/skolstangningar-loser-inte-sveriges-problem-med-smittspridning/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Skolstängningar löser inte Sveriges problem med smittspridning”

REPLIK DN DEBATT 6/1.

Barnläkaren och epidemiologen Jonas F Ludvigsson: En stängning av grundskolan, även om den blir kortvarig, kan få svåra långsiktiga konsekvenser för barnen.

De 30 forskarna som skriver på DN Debatt har rätt i att läget i Sverige är allvarligt, kanske i synnerhet i storstadsregionerna. De har rätt i att vi behöver göra mer för att hindra smittspridningen. Men de har sannolikt fel i att skolstängningar är lösningen på Sveriges problem.

Att barn kan smittas och själva bli smittade är inte nytt. Under hösten har det också skett utbrott på skolor, men läsare riskerar att övertolka betydelsen av dessa utbrott. Bergholtz och medförfattare hänvisar till att skolutbrott utgör en hög andel av alla utbrott i ”allmänna miljöer”. Jovisst. Men den överväldigande delen av smittspridningen sker sannolikt inte i ”allmänna miljöer”, utan i hemmen och på arbetsplatserna. Och där får vi inte mindre smitta för att grundskolorna stängs.

Artikelförfattarna hänvisar enbart till två studier när de menar att barn är effektiva smittspridare (en modellstudie som bygger på en rad antaganden som är osäkra och där det är svårt att särskilja effekten av olika åtgärder, samt en artikel i nyhetstidskriften Der Spiegel). Men det finns faktiskt ganska många studier kring smittspridning.

I en sammanfattande artikel i JAMA Network från 14 december 2020 väger författarna samman 54 studier kring smittsamhet. Det ska först sägas att studien studerar smittsamhet i hushåll men det är sannolikt den bästa arenan för att studera smittsamhet hos barn.

I korthet visar studien att 1) barn smittar ungefär hälften så mycket som vuxna; men kanske än viktigare är att 2) personer med symptom smittar cirka 25 gånger mer än personer utan symptom.

Det faktum att barn med symptom hållits hemma och att barn har lägre smittsamhet än vuxna förklarar sannolikt varför grundskolelärare förefaller ha en betydligt lägre risk att insjukna i covid-19 än andra vuxna.

Och till skolan skickar vi barn som saknar symptom. Även om asymptomatiska personer med covid-19 kan smitta så smittar de alltså betydligt mindre än personer med symptom.

Det faktum att barn med symptom hållits hemma och att barn har lägre smittsamhet än vuxna förklarar sannolikt varför grundskolelärare förefaller ha en betydligt lägre risk att insjukna i covid-19 än andra vuxna. Enligt data från Folkhälsomyndigheten löper grundskolelärare dessutom mer än 50 procent lägre risk att drabbas av svår covid-19 än andra yrkesgrupper i Sverige (här definierade som intensivvårdskrävande covid-19).

De 30 forskarna nämner att vi haft 7 barn och ungdomar som dött av covid-19 hittills. Jag beklagar varje dödsfall. För att ge litet perspektiv på de 7 dödsfallen så dör varje år cirka 500 barn per år i Sverige (0–19 år). Om vi utgår från att 10 procent av Sveriges barn haft covid-19 så innebär det att upp till 50 barn som avlidit kan ha haft covid-19 före sin död utan att covid-19 i sig behövt bidra till själva dödsfallet. 7 barn som avlidit har varit känt positiva för covid-19. De faktiska skälen till att dessa avlidit känner vi däremot inte till .

De 30 forskarna nämner att vi haft 63 vårdtillfällen för barn 0–19 år. Flera av dessa barn har dock legat på IVA vid flera tillfällen. Antalet barn i grundskoleåldern [det är skolorna som Bergholtz och medförfattare vill stänga] som vårdats på IVA med säkerställd eller misstänkt covid-19 i Sverige är hittills 22. I samma ålder (7–16 år) fanns årsskiftet 2019–2020, 1,22 miljoner barn. Det innebar att 1 barn per 55.000 barn i Sverige i grundskolan hamnade på IVA med en covid-19 diagnos under 2020. Det är en låg siffra.

Jag tränar sedan flera år ett pojklag i fotboll. Pojkarna är nu alla i gymnasieåldern. Jag har sett hur många av dem haft svårt att hänga med i undervisningen på distans under 2020. Jag har träffat ungdomar som mått psykiskt dåligt av gymnasiestängningarna.

Europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, menar att en stängning av skolor bara bör göras som en sista utväg. ECDC skriver att de fysiska, mentala och utbildningsmässiga nackdelarna av en skolstängning sannolikt är större än fördelarna med en stängning.

Jag tränar sedan flera år ett pojklag i fotboll. Pojkarna är nu alla i gymnasieåldern. Jag har sett hur många av dem haft svårt att hänga med i undervisningen på distans under 2020. Jag har träffat ungdomar som mått psykiskt dåligt av gymnasiestängningarna.

Jag är rädd för att en stängning även av grundskolan, även om den blir kortvarig, får svåra långsiktiga konsekvenser för barnen. Samtidigt erkänner jag att jag inte är inläst på precis hur illa det är med distansundervisning för elever i grundskolan. Den bedömningen överlåter jag till experter på just det området. Jag är vare sig lärare eller professor i pedagogik. Jag är barnläkare och klinisk epidemiolog.

Ämnen i artikeln

Skolan
Barn
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt