Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Skolverkets tjänstemän trollade bort kraven på faktakunskaper”

Tjänstemännen strök till exempel formuleringar om vikten av minneskunskaper. Detta i strid mot kognitionsvetenskapen, som visar att kunskap på högre nivåer är beroende av just minneskunskaper. Det går inte att analysera något om man inte besitter goda ämneskunskaper, skriver artikelförfattarna.
Tjänstemännen strök till exempel formuleringar om vikten av minneskunskaper. Detta i strid mot kognitionsvetenskapen, som visar att kunskap på högre nivåer är beroende av just minneskunskaper. Det går inte att analysera något om man inte besitter goda ämneskunskaper, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/ TT

DN DEBATT 7/6. En liten grupp mäktiga tjänstemän på Skolverket förvanskade sitt uppdrag att ta fram tydligare kursplaner. Man behöll i stället den syn som premierar abstrakta förmågor. Samma grupp censurerade också den hårda kritiken från lärarna. Resultatet är känt. Dagens kursplaner är utformade på ett sätt som få förstår, skriver Per Kornhall och Isak Skogstad.

Debatten om skolans läroplaner har tagit fart, inte minst tack vare en reportageserie som har sänts under våren i Studio Ett. Kunskapskraven för olika betyg upplevs som otydliga och premierar i alla ämnen den som kan prata för sin sak. Skolverket, som har haft ansvar för kunskapskraven, fick dock redan 2007 i uppdrag att ta fram tydligare kursplaner. Men varför misslyckades de?

Vi kan med hjälp av interna, tidigare opublicerade dokument visa hur tjänstemän på Skolverket aktivt förvanskade sitt uppdrag. En informant har gett oss tillgång till dokumenten då vederbörande fann den interna processen oacceptabel, dels på grund av att Jan Björklund blev ”blåst på sin reform”, dels för att en utvärdering friserades så att lärares kritik mot reformerna censurerades.

Materialet visar hur en grupp tjänstemän på Skolverket utbildningsavdelning gick till väga när de obstruerade den politiska beställningen. Det ger en tydlig bild av hur ett uppdrag som syftade till att ta fram tydliga kursplaner resulterade i motsatsen. Det visar också hur samma grupp tjänstemän kraftfullt påverkade den utvärdering av reformerna som en annan avdelning i Skolverket hade fått i uppdrag att utföra.

Lärare är utsatta för en undermålig styrning som några få, men mäktiga tjänstemän på Skolverket varit ansvariga för. Eller som den tidiga versionen av utvärderingen uttrycker det, ”den heta potatisen” har ”på detta sätt återigen hamnat i lärarnas knä”.

För att förstå processen är det viktigt att känna till bakgrunden. År 2007 presenterades en utredning som blev grunden för ett nytt uppdrag till Skolverket: De skulle ta fram tydligare kursplaner. De föregående ansågs bristfälliga och beskrevs på följande sätt:

”… i många fall brister i konkretion och […] uppfattas som otydliga och rent av ”flummiga”. […] I framtida kursplaner bör målen i kursplanerna i stället vara konkreta och ämnesinriktade”.

Riktlinjerna för de nya kursplaner som skulle tas fram beskrivs som följande:

”Alla ämnen kan inte ha kunskapsmål som till exempel att eleven aktivt skall kunna delta i samtal och diskussioner. Det kan vara naturligt att det är ett mål i svenska och språk, medan det i andra ämnen huvudsakligen är ett medel för att visa kunskaperna i det aktuella ämnet”.

Men de nya kunskapskraven blev otydliga och svåra att tolka och i alla ämnen premieras elever som är duktiga på att diskutera. Skolverket själva menar att ”det är skillnad på hur det var tänkt och hur det blev”. Skolverket avvek alltså tydligt från uppdraget i utredningen och de dokument vi har tagit del av visar hur processen gick till.

Först tog Skolverket in ämneskunnig expertis som fick i uppdrag att ta fram tydliga kunskapskrav. De kopplades dock successivt bort, och en liten grupp tjänstemän på Skolverkets utbildningsavdelning tog över arbetet. Dessa tjänstemän utnyttjade ett kryphål i regleringen. Det är nämligen Skolverket som förfogar över kunskapskraven, medan andra delar av kursplanen beslutas av regeringen. De behövde alltså inte regeringens godkännande för införande av kunskapskrav. Detta utnyttjade tjänstemännen till att återanvända den gamla läroplanens problematiska kunskapssyn. Skolverket skriver:

”De förändringar som Skolverket föreslog, skulle alltså vara förenliga med den syn på kunskap som den tidigare läroplanskommittén [SOU 1992:4] hade lanserat, och den ena projektledaren förde också vid flera tillfällen samtal med en av de f.d. ledamöterna som ett led i arbetet, för att se till att man hamnade rätt i detta avseende.”

Tjänstemännen valde alltså att behålla den äldre kursplanens postmoderna kunskapssyn i strid med utredningens uppdrag. Det är en kunskapssyn som nedvärderar inlärning av faktakunskaper till förmån för utveckling av abstrakta förmågor. Tjänstemännen strök till exempel formuleringar om vikten av minneskunskaper. Detta i strid mot kognitionsvetenskapen, som visar att kunskap på högre nivåer är beroende av just minneskunskaper. Det går inte att analysera något om man inte besitter goda ämneskunskaper.

Sedan skedde ytterligare ett allvarligt felsteg. När de nya kursplanerna hade börjat tillämpas i praktiken beställde regeringen en utvärdering av hur de hade landat ute i skolorna. Skolverkets utvärderingssekretariat fick i uppdrag att genomföra den. Ett av dokumenten vi har fått tillgång till visar hur en tidig version av utvärderingen innehåller stark kritik från lärare mot kunskapskraven och Skolverkets arbete med dem.

Kritiken fick dock tjänstemännen på utbildningsavdelningen, som hade tagit fram kunskapskraven, att ingripa och ändra (!) i utvärderingen så att kritiken tonades ned. Till exempel försvann följande uttalande från en lärare som var upprörd över att Skolverket behövde hela två år för att ta fram förklarande texter som skulle göra kunskapskraven begripliga:

”Och då blir man ju, som en som jobbar på golvet, väldigt frustrerad att det förväntas att jag ska liksom anamma det här, men de, som då ska sitta och stödja mig i mitt arbete, de kan tycka att det här är alldeles för komplicerat så det här tar två år att sätta sig in i. ”

Även annan kritik raderades efter att tjänstemän på utbildningsavdelningen hade lämnat följande typ av kommentarer:

”Jag har svårt att förstå syftet med detta ganska raljanta utpekande av en lätt identifierbar enskild tjänsteman (inte jag). […] Det ger onekligen intrycket att rapportförfattaren solidariserar sig med de frustrerade lärarna och låter dem ge röst åt författarens personliga kritik mot Skolverkets senfärdighet och nonchalans.”

Utbildningsavdelningens sågning av utvärderingen fick författaren av utvärderingen att känna ett direkt obehag, då personen i fråga blev direkt misstrodd av tjänstemännen på Skolverkets utbildningsavdelning:

”Vad gäller […] anklagelse[n] om bristande objektivitet, väcker den också förundran – för att inte säga förstämning. Varför skulle vi vilja ge en skev bild av lärarnas upplevelser? Vilket är det förmodade motivet? För oss är det obegripligt hur [man] tänker i detta avseende. Vi har inget intresse, vare sig institutionellt eller personligt, av att vare sig skönmåla eller svartmåla. Utvärderingsavdelningens arbete syftar till att ge korrekta och relevanta beskrivningar av läget i skolväsendet […]”.

Resultatet är nu väl känt. Dagens kursplaner avviker kraftfullt från den politiska beställningen och är utformade på ett sätt som få förstår. Lärare är utsatta för en undermålig styrning som några få men mäktiga tjänstemän på Skolverket varit ansvariga för. Eller som den tidiga versionen av utvärderingen uttrycker det ”den heta potatisen” har ”på detta sätt återigen hamnat i lärarnas knä”.

Utöver konsekvenserna för skolans verksamhet är det anmärkningsvärt att tjänstemän på en myndighet på detta sätt förvanskar ett uppdrag som politiker gett dem. Vi menar att den här processen behöver utredas grundligt. Därtill behöver man undersöka hur man kan ta fram ett kursplane- och betygssystem som är förankrad i lärarkåren, bygger på verklig vetenskap och beprövad erfarenhet – och som ligger i linje med den politiska viljan.

DN Debatt.7 juni 2018

Debattartikel

Skoldebattörerna Per Kornhall & Isak Skogstad:
”Skolverkets tjänstemän trollade bort kraven på faktakunskaper”

Repliker

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet:
”Postmodernismen måste bort från skolan”

Anna Westerholm, chef Läroplansavdelningen Skolverket:
”Fel att Skolverket obstruerade mot regeringen”

Slutreplik från Per Kornhall & Isak Skogstad:
”Vi har flera belägg för att Skolverket struntade i regeringen”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.