Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Skrota dagens kollektivavtal – de måste moderniseras”

Globaliseringen fortsätter och vi förväntas vara uppkopplade dygnet runt och vara tillgängliga för personer i andra tidszoner, skriver Civilekonomernas ordförande Lee Wermelin och förbundsdirektör Jens Jacobsson.
Globaliseringen fortsätter och vi förväntas vara uppkopplade dygnet runt och vara tillgängliga för personer i andra tidszoner, skriver Civilekonomernas ordförande Lee Wermelin och förbundsdirektör Jens Jacobsson. Foto: FREDRIK PERSSON

DN DEBATT 9/7. Dagens kollektivavtal har blivit en allvarlig bromskloss på svensk arbetsmarknad. Nu behövs moderna avtal som hjälper individen att behålla balansen i livet och säkrar företagens konkurrenskraft. Vi vill öppna för individualiserade avtal som är anpassade till människors olika livs­faser, skriver företrädare för fackförbundet Civilekonomerna.

Arbetsmarknaden håller på att förändras i grunden. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa. Roller går in i varandra. De är inte lika klara och tydliga som förr. Globaliseringen fortsätter och vi förväntas vara uppkopplade dygnet runt och vara tillgängliga för personer i andra tidszoner. Ny teknik gör det möjligt och många gånger önskvärt att ställa upp på obekväma arbetstider. Att kunna arbeta utanför sin egen tidszon har blivit en förutsättning.

Här måste företagen och de anställda komma fram till flexibla lösningar som hjälper både individen att hålla balansen i livet samtidigt som företagets konkurrenskraft inte blir åsidosatt. Ny flexibla lösningar försvåras av kollektivavtal som är skapade för gamla arbetsmiljömodeller. I dagens komplexa värld fungerar det inte längre med lösningar för alla. Men det är just så som dagens kollektivavtal är byggda.

Civilekonomerna med sina 44.000 medlemmar upplever en ökad efterfrågan på individuella lösningar. Lösningar som kan underlätta för människor att få ihop livspusslet och att få behålla sina hälsa. Frånvaron av flexibilitet i dagens kollektivavtal riskerar att öka den psykiska ohälsan och att försämra företagens konkurrenskraft.

Frånvaron av flexibilitet i dagens kollektivavtal riskerar att öka den psykiska ohälsan och att försämra företagens konkurrenskraft.

Diskussioner om framtidens kollektivavtal har länge pågått mellan fack och arbetsgivare. Men vi anser att det går för långsamt. Vi föreslår att parterna på svensk arbetsmarknad snabbar på utvecklingen mot modernare kollektivavtal. Målet är att utforma avtal som stöttar ett innovativt klimat i företagen och stimulerar individens drivkrafter. Goda prestationer ska belönas bättre och kollektivavtalen ska ge konkurrensfördelar och medarbetarna trygghet. Vi föreslår att kollektivavtalen moderniseras på följande sätt:

1

Öppna upp för fler individuella lösningar. I dag finns möjlighet för anställda att göra enskilda överenskommelser med arbetsgivare efter var och ens eget behov. Det kan bland annat röra förmåner som underlättar vardagen som att kunna arbeta hem­ifrån, flexibel eller kortare arbetstid och fler semesterdagar. Möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är a och o för att förebygga ohälsa.

Kollektivavtalen bör därför öppnas upp för fler enskilda överenskommelser beroende på om man befinner sig i en junior eller senior fas av karriären eller är nybliven förälder, för att bara nämna några exempel. Det ska även i större utsträckning vara möjligt att byta olika förmåner mot varandra vilket försvåras med dagens kollektivavtal. Alla kollektivavtal öppnar i dag exempelvis inte upp för möjligheten att byta semesterersättning mot lediga dagar.

2

Belöna prestationer. Lönen ska sättas på lokal nivå och utifrån medarbetares prestationer och företagets förutsättningar. Det är viktigt att arbetsgivaren kan locka till sig och behålla den kompetens företaget behöver och samtidigt se till att individens prestationer lönar sig. Detta betyder att den enskildes möjlighet att påverka sina anställningsvillkor måste öka jämfört med traditionella kollektivavtal.

3

Skärp till lönebildningsprocessen. Lönesamtalet förutsätter att chefen kan påverka lönesättningen. Tyvärr möter många anställda en situation där löneförhandlande chef inte har mandat att sätta lön och där förutsättningarna för löneprocessen inte är kända. Kollektivavtalen måste skärpas på denna punkt. Det gäller även möjligheten till lönesamtal. Fortfarande står många anställda utan samtal. Genom Sacos studier vet vi att de som har haft lönesamtal får högre lön än de som inte har haft det. Det gäller särskilt kvinnor. Därför är det av största vikt att alla får möjlighet till lönesamtal. Även här behöver kollektivavtalen bli tydligare.

4

Ställ krav på ledarskapet. Nya förutsättningar i arbetslivet ställer gamla arbetsmodeller på prov. Det gränslösa arbetet med möjligheter att fysiskt och i tid jobba utanför såväl arbetsplats som arbetstid förutsätter ledarskap. Vi ser ett behov av ett mer coachande förhållningssätt. Ledarskapet måste anpassas, och chef och medarbetare måste balansera kraven på prestation och leverans i förhållande till arbetsomfattning. Ledarskap och värderingar som av tradition varit utanför kollektivavtalen måste lyftas in i avtalen. Utvecklat ledarskap är också ett verktyg för större jämställdhet och mångfald.

5

Stötta lokalt fackligt arbete.En förutsättning för att kunna utveckla kollektivavtalen är att företagen stöttar det lokala fackliga arbetet. Engagerade förtroendevalda är en nyckelfaktor för framtidens arbetsmarknad och förutsättningarna för förtroendevalda måste stärkas. För en utveckling av kollektivavtalen krävs därför fler lokala Akademikerföreningar.

6

Utkräv tydligt ansvar för kompetensutveckling. Arbetsmarknaden är fortsatt god för många akademiker, men digitalisering och automatisering förkortar hållbarheten för traditionella utbildningar. Teknikutveckling och nya regelkrav gör att arbetsgivarna ställer nya krav på kompetens. Vi talar om multikompetens där enbart en utbildning i exempelvis ekonomi inte räcker till. Som anställd förväntas man alltmer kunna röra sig över flera kompetensområden. Att utöver ekonomi kunna arbeta strategiskt med it-system är ett exempel. För att säkerställa anställningsbarhet krävs kollektivavtal som tydligt markerar individens eget ansvar, men även ledarskapets ansvar, för kompetensutveckling. Arbetsgivarens förmåga att bidra till kompetens­utveckling i flexibla former är även den viktig.

Fackföreningar och arbetsgivare har en mycket viktig del i samhällsutvecklingen. För att fortsatt kunna ta den rollen krävs nytänkande. Rädsla för att tappa privilegier som tagit årtionden att förhandla får inte stå i vägen för att vi ska kunna vara med och driva utvecklingen framåt. För att kunna möta förändringarna vi har framför oss krävs att parterna på arbetsmarknaden förnyar kollektivavtalen i grunden.

Fakta.Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. I centrala kollektivavtal regleras till exempel anställningsformer, sjuklön, föräldralön, semester, löneökning, övertids- och restidsersättning. 

Enligt Medlingsinstitutet finns det 670 kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

 

DN Debatt.9 juli 2018

Debattartikel

Civilekonomerna:
”Skrota dagens kollektivavtal – de måste moderniseras”

Repliker

Martin Linder, ordförande för Unionen:
”Civilekonomernas förslag leder till sämre villkor”
 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.