Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 23:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/skydda-den-svenska-skogen-for-att-minska-uppvarmningen/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Skydda den svenska skogen för att minska uppvärmningen”

Skogen har en stor förmåga att lagra koldioxid, skriver Pär Holmgren, tidigare tv-meteorolog och numera EU-parlamentariker för Miljöpartiet, och partikollegan Jakop Dalunde.
Skogen har en stor förmåga att lagra koldioxid, skriver Pär Holmgren, tidigare tv-meteorolog och numera EU-parlamentariker för Miljöpartiet, och partikollegan Jakop Dalunde. Foto: Anette Nantell

DN DEBATT 14 JULI.

Jakop Dalunde och Pär Holmgren (MP): Ska vi lyckas uppnå EU:s nya klimatmål måste kolsänkorna öka.

På onsdagen presenterar EU-kommissionen sitt klimatpaket. Förutom ­kraftigt höjda priser på utsläpp och klimattullar behöver mer skog skyddas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

För ett par veckor sedan antogs EU:s klimatlag. Vi gröna röstade emot. Vi välkomnar verktyget och det finns flera delar vi gillar, men målen var otillräckliga och långt ifrån EU:s åtaganden inom Parisavtalet.

Men än finns det hopp. I dag presenterar EU-kommissionen sitt klimatpaket. Syftet är att anpassa all lagstiftning till de nya klimatmålen. Nu måste vi fylla klimatlagen med skarpt innehåll. Förhandlingarna om de lagar som tvingar medlemsländerna att lägga om sin klimatpolitik börjar nu.

Det är av yttersta vikt att EU överträffar klimatmålen. Det har skett tidigare, och vi kan göra det igen. Klimatkrisen är akut. EU måste göra allt för att det ska gå så snabbt som möjligt att ställa om.

Samtidigt får vi inte glömma människor som påverkas av omställningen. Det är antagligen inte samma person som förlorar jobbet i kolgruvan som utvecklar det senaste elbilsbatteriet. Intäkterna från klimatåtgärder måste därför främja både social och ekologisk hållbarhet. Grön omställning måste vara rättvis, annars kommer den aldrig att lyckas.

Vi välkomnar EU-kommissionens förslag, men många behöver vässas ytterligare. Här är våra fyra viktigaste punkter:

1. Fyrdubbla priset på utsläpp i EU till 2030. EU:s handel med utsläppsrätter är det enskilt viktigaste klimatverktyget. Förra revideringen av systemet blev en framgång tack vare den svenska regeringen under ledning av den dåvarande klimatministern Isabella Lövin (MP). Därför stänger nu kolkraft i hela Europa.

Det har aldrig varit dyrare att släppa ut koldioxid inom EU än nu. Ändå är det inte i närheten av det pris som behövs för att klara Parisavtalets mål.

Vi vill stärka utsläppshandeln ytter­ligare och kraftigt höja priset på utsläpp genom att minska antalet utsläppsrätter som finns tillgängliga på marknaden varje år och inkludera sjöfart i utsläppshandeln. Här väntas EU-kommissionen gå oss gröna till mötes, vilket är välkommet.

Samtidigt vill vi även genomföra en kraftfull engångsminskning av mängden utsläppsrätter för att påskynda omställningen. I dag kostar ett ton koldioxid ungefär 50 euro. Vi vill vi se en fördubbling av priset. Till 2030 bör ett ton koldioxid kosta minst 200 euro (drygt 2 000 kronor) för att det fossila på allvar ska fasas ut.

Ambitionen i förslaget som presenteras på onsdagen måste höjas och helt och hållet avskaffa den fria tilldelningen av utsläppsrätter. En successiv avveckling duger inte. Det är slut på fossilindustrins gräddfiler. Alla sektorer inom handelssystemet ska fullt ut betala för sina utsläpp.

2. Skarpa klimattullar för höjda ­klimatambitioner i omvärlden. ­Klimattullar är ett verktyg vi gröna länge kämpat för. Tanken med systemet är att vissa importerade varor får en avgift som motsvarar den klimatpåverkan som varan orsakat under produktionen. Det skulle jämna ut spelplanen mellan den europeiska marknaden, där utsläppshandeln reglerar priset, och omvärlden.

Systemet skulle pressa länder som Ryssland, Brasilien och Kina att matcha EU:s klimatåtgärder. Om de skärper sin klimatpolitik blir deras varor mer konkurrenskraftiga i EU. På så vis kan vi jämna ut den globala spelplanen för att främja klimatet och öka takten i den gröna omställning som världen behöver.

Enligt EU-kommissionens läckta förslag kommer bara en mindre del av de produkter som ingår i EU:s utsläppshandel att omfattas av klimattullar. Utsläppstunga industrier slipper undan, vilket riskerar att försvaga systemet. Samtidigt är det bra att detta sker samtidigt som utsläppshandeln ses över, så att tullavgiften följer priset på utsläppen inom EU.

Kommissionen väntas även föreslå att den fria tilldelningen inom utsläppshandeln successivt avskaffas för produkter som ingår i klimattullarna, i takt med att dessa införs. Det kommer den tunga fossilindustrin att försöka lobba bort, men då måste EU-kommissionen och progressiva partier i EU-parlamentet stå på sig.

Med klimattullar faller nämligen det grundläggande argumentet för den fria tilldelningen – att EU:s företag behöver betala för sin klimatpåverkan när kinesiska företag slipper. Samtidigt är det av yttersta vikt att åtgärden är kompatibel med världshandelsorganisationen WTO:s regler för att tullarna ska ses som en klimatåtgärd, inte ett handelshinder.

3. 100 procent förnybar energi. Enligt läckta uppgifter om förslaget till nytt förnybartdirektiv bör medlemsländerna säkerställa att minst 40 procent av deras totala energianvändning kommer från förnybar energi senast 2030. Målet är alldeles för lågt satt. Energisektorn står för mer än två tredjedelar av EU:s utsläpp och ambitionerna måste höjas.

Parisavtalet kräver att EU:s ekonomi senast 2040 är 100 procent förnybar. Tyvärr öppnar förslaget upp för så kallade lågutsläppsbränslen, en förskönande omskrivning för naturgas och vätgas producerad av fossila bränslen. Den fossila energins tid i Europa måste få ett slutdatum. Inte ens i en övergångsperiod är detta en lösning.

Skogen är en ändlig resurs och spelar även en viktig roll i att ta upp koldioxid från luften. Biomassa för energi är den största källan till förnybar energi i EU med en andel på nästan 60 procent. Skogsbruket är den huvudsakliga källan till biomassa, men det är ingen hållbar väg framåt.

Ett beroende av biomassa riskerar att låsa fast oss i ett kalhyggesbruk och hotar biologisk mångfald. Där det finns andra alternativ bör användningen av biomassa för energi begränsas så långt det är möjligt. Det betyder att energieffektivisering, elektrifiering eller användning av förnybar vätgas alltid ska prioriteras framför uttag av biomassa.

4. Stärk skyddet av kolsänkor. Skogen har en stor förmåga att binda kol och lagra koldioxid från luften. Det måste värnas och skyddas. Ska vi lyckas uppnå EU:s nya klimatmål till 2030 måste kolsänkorna öka.

Årtionden av usel och otillräcklig miljö- och klimatpolitik kräver att skogen gör sitt för att bidra i klimatomställningen. Ökad kolinlagring får däremot inte betyda att vi tvingas välja mellan klimat och biologisk mångfald – det måste gå hand i hand. Enorma plantager av monokulturer för att binda kol från atmosfären vore en mardröm för biologisk mångfald.

Vi gröna vill sätta bindande mål för att minska växthusgasutsläppen från skogsbruk och markanvändning för EU som helhet. Kommissionen har lovat att satsa på att återställa en del av EU:s naturliga kolsänka. Det är bra, men målen om negativa utsläpp bör strikt komplettera och skiljas från EU:s mål för utsläppsminskningar till 2030 för att verktyget ska uppnå sin fulla potential.

Ökade kolsänkor ska inte fungera som en ursäkt för fortsatta utsläpp. Den svenska skogens förmåga att binda kol ska inte få bli en förevändning för fortsatt höga utsläpp från det franska jordbruket.

Nu har vi chansen att säkerställa att EU:s åtagande i Parisavtalet går från ord till handling. Klimatlagens mål är otillräckliga. 55 procent minskade utsläpp är inte i närheten av vad forskningen kräver. Klimatpaketet som presenteras i dag gör det möjligt för EU att överträffa sina klimatmål. Det är inte bara välkommet, utan nödvändigt.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Skogsmark

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt