Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-23 18:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sla-ihop-sjukskrivningar-och-sjukvard-i-samma-budget/

HÄLSA

DN Debatt. ”Slå ihop sjukskrivningar och sjukvård i samma budget”

Det handlar om att bota den som är sjuk, men även om att hjälpa den som är frisk att fortsätta vara frisk, skriver Ebba Busch (KD) och Jakob Forssmed (KD).
Det handlar om att bota den som är sjuk, men även om att hjälpa den som är frisk att fortsätta vara frisk, skriver Ebba Busch (KD) och Jakob Forssmed (KD). Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 10/6.

Ebba Busch (KD) och Jakob Forssmed (KD): Vi föreslår ett samlat budgetansvar för att tvinga fram ett bättre förebyggande arbete.

Vi kristdemokrater vill att staten ska överta ansvaret för sjukvården. Men det kommer inte räcka att förbättra sjukvården. Vi föreslår i dag ytterligare tre reformer. Bland annat vill vi att budgetansvaret för sjukskrivningar och sjukvården samlas för att tvinga fram ett bättre förebyggande arbete.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sveriges nästa regering har stora problem att hantera: långtidsarbetslöshet, gängbrottslighet och en vårdskuld som tillåtits växa både före och under pandemin. Detta behöver mötas med genomtänkta reformer.

I dag presenterar Kristdemokraterna tre tunga förslag för att hantera sjukskrivningarna ur både mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Så att alla människor åter ska kunna lita på Sverige. Det kommer att krävas omfattande offentliga utgifter, samtidigt som kontrollen över Sveriges finanser måste bevaras.

Kostnaden för ohälsan – i såväl mänskliga som ekonomiska termer – är hög och riskerar att sätta ytterligare tryck på ekonomin. Uppskattningar av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa och sjukfrånvaro – direkta och indirekta – pekar mot 700–900 miljarder kronor årligen. Den psykisk ohälsan, ofta kopplad till stress, utgör en allt större andel av nya sjukfall. Bara den psykiska ohälsan beräknas komma att kosta samhället 345 miljarder kronor år 2030.

Sveriges sjukfrånvaro är internationellt sett hög. Periodvis har vi legat i delad ledning i den europeiska sjukfrånvarotoppen – en inte särskilt smickrande position.

Sveriges sjukfrånvaro är internationellt sett hög. Periodvis har vi legat i delad ledning i den europeiska sjukfrånvarotoppen – en inte särskilt smickrande position. Sjukfrånvaron påverkas av olika faktorer, men hänger nära samman med ohälsa. För den enskilde innebär sjukfrånvaro ofta utdragen smärta och oviss väntan på utredning, operation eller rehabilitering. Leda, ensamhet och en känsla av att inte vara behövd följer ofta i dess spår. Relationer och familjer drabbas.

För samhället innebär ohälsan både direkta kostnader för sjukvård och ersättningar, men även indirekta kostnader för produktionsbortfall. När vårdköerna växer så växer även kostnaderna: sjukskrivningsperioder förlängs, personalförsörjning försvåras och hälsotillstånd förvärras.

Coronapandemins uppskjutna och uteblivna vård tillsammans med redan långa vårdköer kan bli en utdragen kris i dagens trasiga sjukvårdssystem, med fortsatt höga sjukskrivningstal som följd. Ändå har regeringen inte presenterat några långsiktiga reformer för att hantera de stora och strukturella problemen med stigande sjuktal och växande vårdköer.

Trots att vi vet att det är billigare att förebygga än att behandla så satsas bara cirka 3 procent av vårdbudgeten på preventiva åtgärder.

Vi kristdemokrater har tidigare presenterat en stor och nödvändig sjukvårdsreform, där staten ska överta ansvaret för sjukvården. Men det kommer inte räcka att förbättra sjukvården, vi måste även förbättra det förebyggande arbetet så att fler sjukdomstillstånd undviks och påfyllnaden av sjukfall minskar.

För trots att vi vet att det är billigare att förebygga än att behandla så satsas bara cirka 3 procent av vårdbudgeten på preventiva åtgärder. Den psykiska ohälsan, men även somatiska diagnoser som hjärtsvikt, kan minskas med kloka förebyggande insatser som sparar både liv och pengar.

Varför satsas då inte mer av samhällets resurser på att människor ska slippa bli sjuka? En viktig förklaring är att ansvar och finansiering fördelas mellan olika myndigheter och politiska nivåer. Det är alltså en aktör som ska investera i att förebygga sjukdom medan en annan får skörda frukterna av investeringen. Och på samma sätt: om en aktör avstår från att förebygga, eller behandla i tid, är det en annan som plockar upp sjukskrivningsnotan. Dessutom är återbetalningstiden på preventiva åtgärder lång, vilket gör att de inte prioriteras i budgetarbeten som i huvudsak sker för ett år i taget.

Därför kommer vi att till vår parti­styrelse lägga fram följande omfattande reformförslag för att bygga bort systemfelen, banta byråkratin och stärka det svenska hälso- och sjukvårdsarbetet:

1 Kostnaderna för sjukskrivningar och hälso- och sjukvården ska kopplas samman. Med ett samlat budgetansvar för dessa två tätt sammanflätade och ömsesidigt beroende delar tvingar vi fram ett bättre förebyggande arbete som minskar de kostnader som annars uppstår i andra änden. Det kan handla om att främja fysisk aktivitet eller andra kostnadseffektiva åtgärder för att minska ohälsa och förebygga kostnadsdrivande sjuktal.

Men även operationer och annan behandling kommer sannolikt att påskyndas, då möjligheten uppstår att, så att säga, betala för en tidigarelagd behandling med resurser som frigörs med en förkortad eller utebliven sjukskrivning. Denna förändring vill vi genomföra i samband med att staten övertar ansvaret för sjukvården från regionerna.

2 Budgetsamordning måste genomföras redan före denna reform. De försök som gjorts har inte varit feltänkta. Men skälen till att de upphört är att de varit alltför begränsade och inte genomdrivits med kraft. Därför föreslår vi ett återinförande av den så kallade sjukskrivningsmiljarden, men i väsentligt större omfattning och dessutom i den utformning som var tänkt från början: ett statsbidrag till regionerna som är helt prestations­baserat utifrån en minskning av, eller en begränsning av en trendmässig ökning i, sjukfrånvaro.

Vi föreslår att fysisk aktivitet på recept – ett system som är bevisat verkningsfullt men som inte alltid används ute i regionerna – ska ingå i högkostnadsskyddet. Genom att göra aktiviteter som skrivs ut på recept kostnadsfria, kommer fler patienter att kunna aktiveras.

En viktig skillnad jämfört med tidigare är dock att den sjukfrånvaro som bör tas med i beräkningen av regionernas del av sjukskrivningsmiljarderna begränsas till den som härrör från de 90 första dagarna, vilket är den del av sjukfrånvaron som regionerna har störst chans att påverka.

3 Hälso- och sjukvårdens verktyg för att förebygga ohälsa ska förstärkas. Därför föreslår vi att fysisk aktivitet på recept – ett system som är bevisat verkningsfullt men som inte alltid används ute i regionerna – ska ingå i högkostnadsskyddet. Genom att göra aktiviteter som skrivs ut på recept kostnadsfria, kommer fler patienter att kunna aktiveras.

Till skillnad från nuvarande friskvårdsbidrag kan fysisk aktivitet då komma alla grupper till del – inte bara de som har ett jobb. Högkostnadsskyddet saknar också marginaleffekter, vilket gör att människor då kan gå från bidrag till arbete, utan att förlora sin subventionerade fysiska aktivitet.

Det här är reformer som skulle kunna spara samhället enorma resurser och öka antalet arbetade timmar. Men de skulle också bidra till en bättre tillvaro för människor, med mindre av det lidande, passivitet och isolering som följer med långa sjukskrivningsperioder. Det handlar om att bota den som är sjuk, men även om att hjälpa den som är frisk att fortsätta vara frisk. Så möter vi en av de farligaste samhälls­trenderna just nu, nämligen klyftan mellan de som har både arbete och god hälsa – och de som saknar både och.

Människor ska kunna lita på välfärden och på Sverige. Inte bara på att resurserna finns, utan även på att de används på rätt sätt. Kristdemokraterna kommer därför att arbeta från båda hållen. Dels med att hjälpa de som blivit sjuka, dels med att bygga nya system som förebygger sjukdom. Alltmedan vi stärker landets ekonomi och rustar oss för de många kända och okända utmaningar som väntar runt hörnet.

Ämnen i artikeln

Hälsa
Sjukvård
Ebba Busch

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt