Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 19:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/slopa-riktade-statsbidrag-for-en-mer-effektiv-valfard/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Slopa riktade statsbidrag för en mer effektiv välfärd”

Behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård förväntas öka, skolans uppdrag är stort och välfärdens största utmaning är att arbetskraften inte kommer att räcka till, skriver artikelförfattarna.
Behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård förväntas öka, skolans uppdrag är stort och välfärdens största utmaning är att arbetskraften inte kommer att räcka till, skriver artikelförfattarna. Foto: Gorm Kallestad/TT

DN DEBATT 4 JULI.

SKR: Generella statsbidrag i stället för riktade gör att kommuner och regioner kan skapa så mycket välfärd som möjligt för pengarna.

Välfärden står i centrum i den politiska debatten men frågan är hur den ska finansieras. Riktade statsbidrag blir allt fler och leder till ökade kostnader, har krångliga regler och innebär stora arbetsinsatser.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

”Riktade statsbidrag gör den kommunala planeringen kortsiktig och ryckig. Man gör det man får bidrag för. Inte alltid det som behövs.”

Så säger en av landets kommun­styrelseordföranden i en ny rapport om statsbidrag och statlig styrning som Sveriges kommuner och regioner (SKR) publicerar i dag. Det beskriver väl hur de specialdestinerade statsbidragen – bidrag till ett specifikt ändamål som staten sätter en bruksanvisning på – påverkar välfärdsverksamheterna i kommunens vardag. Och det är ett väldigt representativt citat.

När landets kommunstyrelse- och regionsstyrelseordföranden nyligen svarade på en enkät om statsbidrag instämde samtliga, över partigränserna, helt (94 procent) eller delvis (6 procent) i att statsbidrag i första hand ska vara generella och nivåhöjande, det vill säga permanenta och ta hänsyn till den demografiska utvecklingen. Statsbidrag ska dessutom komma med så god framförhållning som möjligt, för att de ska kunna användas effektivt.

Välfärden står i centrum i den politiska debatten. Behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård förväntas öka, skolans uppdrag är stort och välfärdens största utmaning är att arbetskraften inte kommer att räcka till. Därtill förblir pandemins konsekvenser påtagliga under flera år framöver. Nyckelfrågan är därmed hur välfärden ska finansieras för att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt för att skapa en god och tillgänglig välfärd. Vägvalet mellan generella statsbidrag och riktade, detaljstyrda statsbidrag är här oerhört viktigt.

I en pandemi, som har slagit hårt mot hela samhället, är det helt naturligt att de statliga styrsignalerna ökar på olika sätt. Tillfälliga statsbidrag har gett förutsättningar för kommuner och regioner att hantera en mycket osäker tid, då allt inte fungerar som normalt.

Men den statliga styrningen har även långt före pandemin kommit att bli alltmer omfattande och detaljerad. Den utvecklingen har skett trots att regeringen vid ett flertal tillfällen utlovat mindre av riktade och mer av generella statsbidrag. En önskad riktning som också stöds av flera statliga utredningar.

De demografiska utmaningarna som väntar framöver är så omfattande att de antagligen bara kan jämföras med nittiotalskrisens utmaningar. Efter den krisen såg staten till att införa en större andel generella statsbidrag samtidigt som de riktade bidragen minskade kraftigt – detta för att ge kommuner och regioner bästa möjliga förutsättningar för att effektivisera och förändra verksamheten. Det gav också resultat. Efter ett drygt decennium hände något. Antalet riktade bidrag växte återigen, från ett par enstaka efter 90-krisen till över 180 stycken – oberoende av vilka partier som ingått i regeringen eller vilka majoriteter som funnits i Sveriges riksdag. Under perioden 2012 till 2018 ökade de riktade statsbidragen med 60 procent från 28 till 44 miljarder kronor.

87 procent av de som svarat på SKR:s enkät har avstått eller diskuterat att avstå från att söka ett riktat statsbidrag.

Ett exempel på konsekvenser av ett riktat statsbidrag är införandet av det som kallas ”nattis”, det vill säga barnomsorg nattetid för vårdnadshavare som arbetar på oregelbundna arbetstider. År 2019 fick 192 kommuner dela på 77 miljoner kronor för att öppna nattis. I praktiken innebar det att för ett år fick till exempel Orsa kommun drygt 9 000 kronor medan Upplands Väsby kommun fick 160 000 kronor. Bidraget skapade höga förväntningar hos invånare och anställda, men räckte i praktiken knappt ens till arbetstiden det tar att söka bidraget.

En annan konsekvens av riktade bidrag är att verksamheter tvingas förbruka medel kortsiktigt eller initiera åtgärder för stunden, som leder till kostnadsökningar när bidraget väl löper ut. En kommunstyrelseordförande vittnar i enkäten om att det är omöjligt att bedriva annat än temporär verksamhet: ”Det kan inte förväntas att kommuner och regioner hinner göra något över huvud taget utan framförhållning, vilket i princip innebär att tillskott bara genererar förbättring av resultat ett givet år.”

87 procent av de som svarat på SKR:s enkät har avstått eller diskuterat att avstå från att söka ett riktat statsbidrag. De främsta skälen är att bidragen upplevs kostnadsdrivande, är omgärdade med krångliga regler och innebär stora arbetsinsatser. Det har också handlat om för kort framförhållning eller att man behövt göra andra prioriteringar utifrån invånarnas behov.

Även statliga myndigheter ser problem med de riktade statsbidragen. Både Statskontoret och Riksrevisionen har i analyser konstaterat att syftet med riktade statsbidrag oftast inte nås och att de skapar stor meradministration och till och med kan leda till större skillnader mellan olika kommuner.

Landets kommuner och regioner vill nu se en ny färdriktning. De riktade statsbidragen behöver minska i både omfattning och antal. Statens användning av riktade statsbidrag som styrmedel över kommunernas verksamheter behöver begränsas. I fokus måste i stället effektivitet och måluppfyllelse stå. Det första steget är att se till att avveckla statsbidrag som driver kostnader och att ett riktat statsbidrag, som löper fler än två år, övergår till att bli generellt. Ett annat sätt är att ett antal mindre, detaljstyrande statsbidrag klustras ihop till större, exempelvis de cirka 60-70 olika som i dag går till varierande ändamål i skola och förskola.

Även i framtiden kan det finnas anledning för riktade statsbidrag. Förutom vid oförutsedda händelser och kriser, som den pågående pandemin, funge­rar de väl när enskilda kommuner eller regioner tar på sig ett samordnande uppdrag. De fungerar också för att stödja eller påskynda en viss utveckling som exempelvis digitalisering eller stora infrastrukturinvesteringar.

Sätt punkt för de många riktade statsbidragen så att kommuner och regioner kan skapa så mycket välfärd för pengarna som möjligt. Det gör kommuner och regioner bäst med hjälp av generella statsbidrag som är nivå­höjande, värdesäkrade och tar hänsyn till den demografiska utvecklingen.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt