Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 22:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/slopad-kontroll-av-ordningsvakter-kan-slappa-igenom-nazister/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Slopad kontroll av vakter kan släppa igenom nazister”

Dagens Säpo-kontroller av ordningsvakter får inte tas bort, skriver arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen och fackförbundet Transport i ett gemensamt remissvar på en statlig utredning.
Dagens Säpo-kontroller av ordningsvakter får inte tas bort, skriver arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen och fackförbundet Transport i ett gemensamt remissvar på en statlig utredning. Foto: Hampus Andersson

DN DEBATT 12/10.

Fack och arbetsgivare: Utredningsförslaget om att slopa Säpos kontroller av ordningsvakter kan leda till att nazister släpps igenom.

Kontrollen av ordningsvakter måste skärpas – inte luckras upp, skriver Säkerhetsföretagens ordförande Joachim Källsholm och Transports ordförande Tommy Wreeth.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Bevakningsbranschen, bland annat ordningsvakter, har de senaste åren fått ett utökat förtroende att hjälpa till i det trygghetsskapande arbetet. Regeringen föreslår också ökad användning av ordningsvakter som del av 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet.

Den statliga ordningsvaktsutredningen har lagt fram förslag att ordningsvakter i framtiden ska få utökade befogenheter och viktigare arbetsuppgifter. Då kan man tänka sig att det vore lämpligt att också skärpa myndigheternas kontroll av de som arbetar som ordningsvakter.

Med spegelvänd logik föreslår i stället utredaren att kontrollen av ordningsvakter och anställda i bevakningsföretag ska försämras genom att den prövning som Säkerhetspolisen (Säpo) gör av medborgerlig pålitlighet ska tas bort. Utredningen vill stryka ett i dess tycke ålderdomligt juridiskt begrepp – ”medborgerlig pålitlighet” – som styr våra säkerhetskontroller enligt bevakningslagen och ersätta det med att låta kontrollerna enbart styras av säkerhetsskyddslagen och fördjupad kontroll hos polisen.

Men detta får konsekvensen att alla medarbetare inte längre kommer att Säpo-kontrolleras. Därför motsätter vi oss utredningsförslaget i sin helhet.

Det finns ett brett samhällsintresse i att genomföra förslaget till ny ordningsvaktslag. Samtidigt måste förslagen till uppluckring av bevakningslagen stoppas och dagens Säpo-kontroller av medarbetarna kvarstå. Det skriver vi som är arbetsmarknadens parter i ett gemensamt remissvar.

Att regeringen tillsatte ordningsvaktsutredningen som en del av 34-punktsprogrammet visar hur strategiskt viktig det är med en ny lagstiftning på området. Det finns därför en samhällsnytta i att beakta dessa synpunkter från arbetsmarknadens parter:

• För det första: genomför förslaget till ny ordningsvaktslag i sin helhet. Ordningsvakterna arbetar i dag med en 40 år gammal lagstiftning. Med den nya ordningsvaktslagen förlängs utbildningen, vilket parterna länge efterfrågat.

Att ordningsvakter föreslås att också kunna verka i trygghetsskapande syfte löser de problem som kommuner upplever med svårigheter att få ordningsvakter beviljade trots otrygghet på platser. De nya arbetsuppgifter som utredningen föreslår, däribland transporter av omhändertagna efter beslut av polis, skulle avlasta polisen väsentligt.

• För det andra: stoppa förslaget till försämring av lagen om bevakningsföretag som medför att Säkerhetspolisen slutar att kontrollera ordningsvakter och anställda i bevakningsföretag. I dag granskas och godkänns den som ska arbeta bevakningsföretag av länsstyrelsen efter kontroll i person-, belastnings- och misstankeregistret samt Säkerhetspolisens register. Den ordningen vill vi behålla.

Utredarens förslag om kompensatorisk granskning i polisens ”spaningsregister” är otillräckligt eftersom förslaget inte är en tvingande regel som dagens granskning. Dessutom är förslaget orealistiskt så till vida att informationen i registret inte är enkelt ordnat och lättanvänt.

Varje år hindrar Säkerhetspolisen cirka 35 personer från att godkännas för anställning i bevakningsföretag. Genom dessa kontroller minskar Säpo risken för terroristbrott, brott mot lagen om företagshemligheter, flyktingspionage och andra hot mot rikets säkerhet.

I den omvärld Sverige befinner sig i när det gäller hot, risker och samhällets sårbarhet vore det obegripligt om regeringen skulle gå på utredarens linje och lägga fram ett skarpt förslag om att ta bort Säpos kontroller av anställda i bevakningsföretag.

Vi ser heller inget stöd i samhället för konsekvenserna av utredningens förslag att aktiva nazister eller de som begår flyktingspionage ska ges möjlighet att arbeta med bevakning på allmänna platser, i företag, kollektivtrafik, religiösa byggnader och flyktingboenden.

Förslaget att luckra upp kontrollerna av vissa medarbetare har utretts förr av justitiedepartementet, men stoppades av den dåvarande justitieministern Thomas Bodström (S) under riksdagsåret 2005-2006. Vi hoppas att även denna regering lyssnar och fattar samma beslut.

Dagens kriminalitet innebär också att riskerna ökar för både kunder och medarbetare. I ett läge där brottsligheten redan kostar företagen 100 miljarder kronor per år enligt Svenskt Näringsliv är det orimligt att utredningen lägger förslag som skulle försämra säkerheten för företagen.

Som arbetsmarknadens parter i bevakningsbranschen kommer vi från olika perspektiv. Men vi förenas i engagemanget för långsiktigt hållbara spelregler för företag och medarbetare.

Därför hoppas vi att även riksdag och regering kan se till de större perspektiven. När ordningsvakter får en större roll i samhället måste den nya ordningsvaktslagen bli verklighet och kontrollerna av personalen skärpas – inte luckras upp.

Ämnen i artikeln

Säpo

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt