Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-05-28 10:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/slopad-utrikeshandel-med-el-kostar-mer-an-det-smakar/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Slopad utrikeshandel med el kostar mer än det smakar”

Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 2/5.

Elmarknaden behöver ses över, men att begränsa Sveriges export av el vore dumdristigt. På kort sikt leder visserligen handelsbegränsningar till lägre elpriser. Men våra beräkningar visar att det över tid skulle slå tillbaka i form av högre kostnader för svenska kunder, skriver energiexperterna Bo Diczfalusy och Cecilia Hellner i en ny ESO-rapport.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Den senaste tidens höga och kraftigt fluktuerande elpriser har både väckt känslor och skapat debatt. Bland annat har det framförts förslag om att stoppa eller begränsa Sveriges export av el för att hålla nere de svenska elpriserna.

På uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) vid Finansdepartementet har vi, i en rapport ”Handel med stor effekt” som publiceras i dag, tisdag, analyserat dels under vilka omständigheter handelsbegränsningar för el är tillåtna enligt nuvarande regleringar, dels vilka ekonomiska och miljömässiga effekter sådana begränsningar skulle få.

Under de senaste tio åren har Sverige producerat mer el än vad vi har använt. Under 2022 var Sverige den största nettoexportören i hela Europa. Genom att vi är starkt sammankopplade med den europeiska kontinenten och har ett gemensamt regelverk har överskottet av fossilfri el kunnat avsättas på den europeiska marknaden. Den helt dominerande delen av handelsflödena har skett med våra nordiska grannländer, i första hand som import från Norge och export till Finland.

Det är bra att skilja mellan begränsningar av flödena i befintliga utlandsförbindelser och restriktioner på att tillåta att nya förbindelser byggs.

Vad avser befintliga förbindelser så styrs reglerna för våra konkurrensutsatta marknader (bland annat elmarknaden) till stor del av EU-rätten som ställer långtgående krav på europeisk harmonisering. Enligt vår genomgång finns det betydande legala hinder för att under längre tidsperioder begränsa handeln med el i till andra länder. Överträdelser kan leda till dryga böter.

När det gäller nya utlandsförbindelser ser vi inga legala restriktioner för Sveriges möjligheter att begränsa den framtida utbyggnaden. Frågan är snarare vilka effekter det skulle få.

Vi står just nu inför en elektrifieringsvåg utan dess like i svensk historia. Under de närmaste åren kommer vi att ha ett fortsatt överskott av el att exportera. Men redan om några år kan situationen vara den omvända, det vill säga att vi under långa perioder behöver importera mer än vi exporterar.

I rapporten redovisar vi nya modellberäkningar av effekterna av restriktioner på handeln med el. Vi jämför ett referensscenario med ett antal scenarier med olika grad av exportrestriktioner. På kort sikt leder handelsbegränsningar till lägre elpriser i Sverige, uttryckt som årsgenomsnitt för landet som helhet. Om inga nya utlandsförbindelser tillåts väntas priseffekten bli måttlig (1–2 öre per kWh lägre elpris), medan ett stopp för all utrikeshandel med el medför betydligt lägre priser (i storleksordningen 10–15 öre per kWh jämfört med referensfallet), uttryckt som årsgenomsnitt. Däremot kan elpriserna vid exportbegränsningar bli högre under de delar av året när det är hög belastning, till exempel under kalla vinterdagar.

På längre sikt kan handelsbegränsningar enligt våra beräkningar slå tillbaka i form av högre elpriser och högre kostnader för konsumenterna. Om våra grannländer till följd av handelsbegränsningar tvingas producera mer el i fossileldade kraftverk skulle det dessutom medföra ökade utsläpp från energisektorn.

Sveriges elförsörjning står inför nya problemställningar till följd av ett större inslag av väderberoende elproduktion (vind- och solkraft), ny teknik, nya typer av elanvändning och ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Vi ser en ökad risk för höga elpriser och starka prisfluktuationer. Vi ser också reella hot mot vår fysiska försörjningstrygghet och våra klimatambitioner. I det läget måste vi analysera och möjligen omformulera vår syn på vilka framtida krav som ska ställas på elförsörjningen. Inte minst gäller det synen på utrikeshandel och utlandsförbindelser.

En begränsning av utrikeshandeln med el är ingen bra lösning på dessa problem. En fortsatt europeisk integration är både nödvändig och önskvärd. Såväl Sveriges som EU:s klimat- och energistrategier bygger på en snabb elektrifiering och en utbyggnad av fossilfri elproduktion. Vi bedömer att omställningen underlättas av fler utlandsförbindelser och ökad handel med el över gränserna. Hur stor kapacitet Sverige ska ha på utlandsförbindelserna är ytterst en politisk fråga.

Samtidigt är de höga och volatila elpriserna ett problem som måste adresseras. I rapporten föreslår vi en rad andra åtgärder än handelsbegränsningar.

● Se över kriterierna för vem som ska bygga och äga nya utlandsförbindelser. Vi anser att utlandsförbindelserna behöver byggas ut kraftfullt under de kommande åren. Vi behöver en fortsatt stark samhällskontroll men kan behöva se över formerna för den. Regeringen bör vid prövningen både kunna ställa krav på andra länder (i fråga om till exempel att hålla tillräckliga reserver eller dela in marknaden i elområden) och ta utrikes- och säkerhetspolitiska hänsyn.

● Sätt upp ett mål för graden av nationell självförsörjning. Det nya säkerhetspolitiska läget väcker frågor om vilken grad av självförsörjning som är lämplig.

● Utveckla nya metoder för att hantera prisvariationer. Restriktioner på utrikeshandeln med el leder enligt vår bedömning inte till lägre elpriser. Däremot kan det finnas anledning att utreda andra sätt att hantera oönskade effekter av snabba prisvariationer. Det kan röra sig om både att stimulera utveckling av teknik som energilagring, användarflexibilitet och energieffektivisering och att utforma effektiva system för att ekonomiskt kompensera utsatta konsumenter och företag för höga elkostnader.

Fakta.ESO

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under finansdepartementet.

Källa: Artikelförfattarna.