Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Social trygghet på EU-nivå hotar den svenska modellen”

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Sveriges statsminister Stefan Löfven under EU:s toppmöte i Göteborg i november.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Sveriges statsminister Stefan Löfven under EU:s toppmöte i Göteborg i november. Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN DEBATT 6/5. På sikt är EU:s sociala pelare problematisk. Inte för att det är fel på schysta villkor och social trygghet, utan för att de uppsatta principerna och rättigheterna kan leda till att makten över Sveriges arbetsmarknads- och välfärdsmodell överförs till europeisk nivå. Detta borde bekymra statsministern, skriver Nils Karlson, vd för forskningsinstitutet Ratio.

Under det informella toppmötet i Göteborg i november i fjol proklamerade statsminister Stefan Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker EU:s sociala pelare med 20 principer med en rad olika sociala mål och rättigheter. Enligt statsministern var påståendet om att makt riskerade att överföras till EU och Bryssel en dimridå. De som var emot förslaget är det för att de inte vill ha schysta villkor och social trygghet, hävdade han.

Mindre än tre månader senare kom ett enigt arbetsmarknadsutskott och en enig riksdag fram till att ett förslag från EU-kommissionens, explicit baserat på den sociala pelaren, om att revidera det så kallade upplysningsdirektivet – som anger olika arbetsrättsliga minimivillkor – strider mot subsidiaritetsprincipen.

Samtliga partier menade således att makt riskerar att överföras till EU på ett otillbörligt och oönskat sätt. Också LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv instämde i kritiken. Den svenska arbetsmarknadsmodellen riskerade att undergrävas.

Mycket talar för att detta är ett reellt hot. I en ny rapport från Ratio som vi presenterar i dag analyseras den sociala pelarens konsekvenser på kort och lång sikt. Detta borde bli den viktigaste frågan inför valet till Europaparlamentet nästa år, men också vara en del av debatten i årets valrörelse.

Ska ”rättvisa löner” och ”minimilöner” garanteras ”alla” lär det inte bli mycket bevänt längre med den fria rörlighet, konkurrens och innovationsförmåga som Europa så väl behöver. Det borde statsministern ha tänkt på. Den svenska modellen behöver utvecklas, inte avvecklas.

I det korta perspektivet innebär förslaget kanske inte så mycket, även om EU-kommissionen redan kommit med nya förslag bland annat om inrättandet av en europeisk arbetsmarknadsmyndighet som ska följa upp pelarens principer och rättigheter i medlemsstaterna.

På lite längre sikt är den sociala pelaren dock djupt problematisk. Inte för att det är fel på schyssta villkor och social trygghet, utan just för att de uppsatta principerna och rättigheterna kan leda till att makten över Sveriges och andra länders arbetsmarknads- och välfärdsmodeller överförs till europeisk nivå.

Den sociala pelaren är nämligen ett mycket ambitiöst projekt. Syftet är att skapa ”en rättvis all-europeisk arbetsmarknad” och ”en all-europeisk välfärd”.

Enligt förslaget ska alla inom EU bland annat ha har rätt till livslångt lärande. Alla unga människor ska ha rätt till fortbildning, lärlingsplats, praktik och alla arbetstagare ska ha rätt till en rättvis lön som tillåter en skälig levnadsstandard.

Vidare ska minimilönen ligga på en nivå, så att arbetstagaren med familj kan tillgodose sina behov och alla som saknar tillräckliga resurser ska ha rätt till tillräckliga minimiinkomstförmåner som säkerställer ett värdigt liv i livets alla skeden. Alla har rätt att få hälso- och sjukvård av god kvalitet, i rätt tid och till rimlig kostnad. Alla ska ha rätt till långvarig vård och omsorg av god kvalitet och till rimlig kostnad, särskilt hemvård och närvård. Enligt pelaren ska det finnas subventionerade bostäder och bostadsbidrag för dem som behöver det. Och så vidare. Dessa skrivningarna är närmast ordagrant tagna från EU-kommissionens svenska hemsida.

Problemet är att när rättigheter av detta slag ska garanteras alla inom EU är det just centralisering som subsidiaritetsprincipen innebär. Forskningen är tydlig på denna punkt. Lägsta möjliga nivå, blir högsta nivån. Tvärtemot vad Sveriges riksdag tycks tro. Det räcker att visa att alla medlemsstater inte klarar att nå målen själva och att det därför är mer effektivt att de genomförs på EU-nivå.

Men det är inte nog med det: EU-rätten kommer att ha företräde framför medlemsstaternas nationella lagstiftning på dessa områden när lagstiftning väl tagits fram. Vidare har EU-domstolen en historiskt bevisad förmåga att själv utveckla en praxis där nya rättigheter stadgas, alldeles oavsett medlemsstaternas vilja, när målet är att öka den europeiska integrationen.

Underförstått innebär detta en radikal maktöverföring till central EU-nivå på områden där medlemsstaterna hittills har haft huvudansvaret, alldeles oavsett av att EU-kommissionen hävdar att de 20 principerna och rättigheterna inte ska vara rättsligt bindande och subsidiaritetsprincipen ska gälla.

Den sociala pelaren är därför, precis som riksdagen insett, inte förenlig med den svenska arbetsmarknadsmodellen, där parterna själva har ansvaret för att genom kollektivavtal sköta lönebildning och reglering av villkoren på arbetsmarknaden. Det är dessutom en modell som i de flesta avseenden fungerar väsentligt bättre än motsvarande system i Syd- och Kontinentaleuropa. Där har staten en väsentligt större roll på arbetsmarknaden. Det begrepp som brukar användas är tripartism: i stället för två parter som i Skandinavien utgör staten en tredje part. Precis som i den sociala pelaren.

Konsekvensen är dessutom att det som hittills varit EU:s kärna och allra största fördel, nämligen den inre marknadens fria rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital, också riskerar att inskränkas. Ska ”rättvisa löner” och ”minimilöner” garanteras ”alla” lär det inte bli mycket bevänt längre med den fria rörlighet, konkurrens och innovationsförmåga som Europa så väl behöver.

Det borde statsministern ha tänkt på. Den svenska modellen behöver utvecklas, inte avvecklas.

Bakgrund.EU:s sociala pelare

Under det informella toppmötet i Göteborg i november i fjol proklamerade statsminister Stefan Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker EU:s sociala pelare med 20 principer med en rad olika sociala mål. De olika rättigheterna är indelade i tre kategorier:

 

1. Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden

- Utbildning och livslångt lärande

- Jämställdhet mellan könen

- Rätt till lika behandling och lika möjligheter oavsett exempelvis kön, religion eller ursprung

- Rätt till lämpligt stöd för att få anställning

 

2. Rättvisa arbetsvillkor

- En trygg och anpassningsbar anställning

- Lönesättning som garanterar en skälig levnadsstandard

- Information om anställningsvillkor och uppsägningsskydd

- Dialog mellan arbetsmarknadens parter och inflytande för arbetstagarna

- Balans mellan arbete och privatliv

- Hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö

 

3. Social trygghet och social integration

- Barnomsorg och stöd för barn

- Social trygghet

- Arbetslöshetsförmåner

- Minimiinkomst

- Skälig ålderspension

- Sjukvård av god kvalitet

- Inkludering av personer med funktionsnedsättning

- Långvarig vård och omsorg

- Tillgång till väsentliga tjänster som vatten, sanitet och energi 

 

Källa: Ratio

DN Debatt.6 maj 2018

Debattartikel

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och vd för Ratio:
”Social trygghet på EU-nivå hotar den svenska modellen”

Repliker

Företrädare för LO, TCO och Saco:
”EU:s sociala pelare hotar inte den svenska modellen”

Slutreplik från Nils Karlsson, Ratio:
”Sverige saknar vetorätt mot EU:s sociala pelare”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.