Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sociala-medier-ar-ett-hot-mot-demokratin-i-europa/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sociala medier är ett hot mot demokratin i Europa”

Tillit till sociala medier bidrar till att man litar mindre på parlamenten, nationella regeringar och lokala styren samt politiska partier, skriver Mikael Sandberg. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

DN DEBATT 25/5. En ny undersökning av unga européers attityder visar att tilliten till sociala medier är påvisbart skadlig genom att den negativt påverkar tilliten till politiska institutioner och därigenom även det politiska deltagande i olika former. Ett undantag i Europa när det gäller tillit till institutioner och framtida politiskt deltagande är Sverige, skriver statsvetaren Mikael Sandberg.

EU-valet 2019

Från politiskt, medialt och forskarhåll finns nu alltmer bevis för att sociala medier är skadliga för demokratin. Främst skadas tilliten till samhällets institutioner och politiskt deltagande, grund­pelarna för vår demokrati. Nyhetsutbudet globalt har sedan Donald Trumps tillträde dominerats av hans twitterflöde. Brexit hade knappast varit den brittiska folk­omröstningens resultat om inte för sociala medier. Främlingsfientliga partier i Europa hade knappast fått genomslag om inte för utnyttjandet av Facebookgrupper, Youtube och Twitter. Från Steve Bannon-associerade Breitbart News och Vladimir Putins trollfabriker sprids tvivel om demokratiska institutioners trovärdighet.

Allt detta kan seriösa och demokratiska politiker och media konstatera. Förre danske statsministern Anders Fogh Rasmussen organiserar årligen Copenhagen Democracy Summit på temat. The Guardian presenterar rankningar av populism bland världens ledare. Forskare visar hur sociala medier, till skillnad från internet generellt, leder till polarisering. Självförstärkning av åsiktstendenser blandas med självbekräftelse och narcissism. Resultatet är förödande för det demokratiska politiska samtalet som måste bygga på medmänsklig respekt och fördragsamhet med den politiska motståndarens åsikter.

Polarisering, populism och främlingsfientlighet har beskrivits i många forskarböcker på senaste tiden, som ”Hur demokratier dör” av Livitsky och Ziblatt (2018), ”Folket mot demokratin” av Mounk (2018) och ”Kulturellt bakslag” av Norris och Inglehart (2019). Den senare boken bygger på World values survey,en känd organisation för internationella intervjuundersökningar om attityder och värderingar i många av världens länder. Tendenserna är globala, men Europa har speciella problem. Man kan därför ställa sig frågan inför EU-valet vart Europa egentligen är på väg.

Det är viktigt att förstå att styrkan i vår svenska demokrati byggs upp redan i skolan, snarare än när man fått rösträtt eller eventuellt går med i föreningslivet eller i ett parti.

För att bedöma det kan man fråga sig hur kommande generationer i Europa ställer sig till denna alarmerande utveckling.

För första gången kan vi bedöma den saken välgrundat i stora intervjuundersökningar av attityder och förväntade politiska beteendemönster bland europeiska skolungdomar. Den internationella organisationen IEA (International association for the evaluation of educational achievement) har i sin senaste undersökning av samhällskunskap (ICCS 2016) även ställt frågor om tillit till samhällets institutioner och vad de över 54 000 14-åriga eleverna i 14 europeiska länder hyser för tillit och tror om sitt politiska deltagande i framtiden. IEA är en organisation som länge lett den intervjutekniska utvecklingen i världen. Resultaten av forskares analyser kommer att presenteras vid en konferens i Köpenhamn 26–28 juni.

Resultat av statistiska analyser av det europeiska materialet som presenteras av undertecknad på IEA-konferensen är att tilliten till sociala medier är påvisbart skadlig genom att den negativt påverkar tilliten till politiska institutioner och därigenom även det politiska deltagande i olika former.

Dels bidrar tillit till sociala medier till att man litar mindre på parlamenten, nationella regeringar och lokala styren samt politiska partier (-0,05 (siffran avser den statistiska modellens standardiserade regressionskoefficient från -1 till 1)). Dels litar man också mindre på den samhälleliga ordningens institutioner, såsom polisen, försvaret och skolan (-0,04). Den skadliga effekten på tilliten till politiska institutioner är statistiskt säkerställd och speciellt stark i Norge (-0,11), Estland (-0,10), Nederländerna (-0,09) och Finland (-0,08), men tydlig även i Sverige (-0,07). Den skadliga effekten på tilliten till den samhälleliga ordningens institutioner är även den statistiskt säkerställd i hela materialet (-0,04) men mest betydande i Danmark (-0,12), Estland (-0,11) och Norge (-0,08).

Tilliten till traditionella medier såsom tidningar, radio och tv förstärker däremot kraftigt tilliten till både samhälleliga ordningen (0,42), speciellt i Finland (0,45), Ryssland (0,42), Sverige (0,37) och de baltiska staterna (0,36–0,35). Tilliten till traditionella medier bidrar även till tillit till de politiska institutionerna i hela Europa (0,27), men mest i Malta (0,37), Sverige (0,35) och Slovenien (0,35).

Motsvarande undersökning kan inte göras med data från andra internationella undersökningar, såsom World values survey eller European social survey, eftersom tillit till sociala medier inte ingår i dem. Dessa undersökningar inkluderar heller inte så unga som skolungdomar.

Varför är det så viktigt för demokratin hur europeiska skolungdomar i snar rösträttsålder i dag tänker politiskt? Det är naturligtvis därför att det avgör det framtida demokratiska deltagandet i Europa. Tilliten till institutioner påverkar starkt både uppskattat framtida valdeltagande och deltagande politiskt i övrigt. Materialet visar att tillit till samhällsordningens institutioner stärker ungdomar att tro på ett eget framtida valdeltagande (0,43). Speciellt gäller det i norra Europa och Baltikum.

Materialet visar också att elevernas tillit till politiska institutioner gör att de också tror att de kommer att delta politiskt på andra sätt än i val i framtiden (0,26). Men det gäller starkast i sydeuropeiska länder som Bulgarien, Malta och Kroatien.

Ett undantag i Europa när det gäller tillit till institutioner och framtida politiskt deltagande är Sverige. I vårt land tycks politiskt deltagande, såsom 14-åringar i svenska skolor själva uppfattar det, bero mindre på tillit till samhällsinstitutioner eller tillit till några typer av media, vare sig traditionella eller sociala. Materialet ger i stället stöd för att det just i vårt land snarare är deltagande politiskt i skolan (0,16) och i lokalsamhället (0,16) som ger framtida politiskt deltagande. Och Sverige har också generellt höga värden på samhällskunskapsområdet i europeisk jämförelse. Den troliga förklaringen till Sveriges särställning är att vår politiska kultur historiskt bygger mer på ”rörelsen”, folkhemmet och föreningsliv än på samhällets institutioner i sig.

Det är viktigt att förstå att styrkan i vår svenska demokrati byggs upp redan i skolan, snarare än när man fått rösträtt eller eventuellt går med i föreningslivet eller i ett parti. Demokrati är således något man socialiseras in i, långt innan rösträttsålder, prenumerationer på medier, arbetsliv och valdeltagande. Det är något som statsvetenskapen, men också media och politiker, bör beakta. Demokrati som politisk kultur skapas i ung ålder. Och då är faktiskt sociala medier ett hot.