Upprop. Spårvägsbyggen är långsiktiga och miljövänliga investeringar som skapar trygghet och stabilitet när städer utvecklas. Därför bör Trafikverket prioritera spårvägarna i sin nationella plan för transportsystemet, skriver ledande kommunpolitiker i Spårvagnsstädernas styrelse.
För att underlätta tillväxt och bostadsbyggande i våra större städer behöver fler färdas effektivt och klimatsmart. Goda kommunikationer är viktiga även för tillgänglighet och integration. Trafikverkets nationella plan för transportsystemet som nu är på remiss bör ge kollektivtrafiken högre prioritet. Byggande av moderna spårvägar är ett sätt att förbättra kapaciteten i kollektivtrafiken och samtidigt utveckla våra städer på ett attraktivt och hållbart sätt.
I Norges näst största stad Bergen som efter en nationell samfinansiering invigde sin nya spårväg 2010, är de privata investeringarna i fastigheter nära stationerna redan tio gånger större än kostnaderna man haft för att bygga själva spårvägen. Det är mycket populärt att bo och arbeta längs med den nya Bybanen. Spårvagnslinjen påverkar hela samhällets utveckling positivt.
Spårvägsbyggen är långsiktiga investeringar som ger trygghet vid etablering, man skapar en stomstruktur som stadsplaneringen kan utgå ifrån. Den säkra närheten till effektiv kollektivtrafik drar till sig nya bostäder, nya arbetsplatser och ökar handeln.
Spårvagnar drivs av energieffektiva elmotorer och släpper inte ut skadliga avgaser i gatumiljön. Moderna spårvagnar är tysta, smidiga och lättillgängliga och kan effektivt transportera många människor i täta stadsmiljöer. Undersökningar visar att de även lockar många bilister att åka kollektivt. Tillsammans med annan kollektivtrafik erbjuder moderna spårvägar klimatsmarta, bekväma transporter och de har dessutom en annan effekt – de utvecklar städer och gör dem mer attraktiva.
Det finns mängder med exempel från andra länder där städer fått en mycket positiv utveckling sedan man byggt ut moderna spårvagnslinjer. Frankrike har storsatsat på nya spårvägar, sedan 1985 har 23 nya system byggts. Stadsmiljöerna har samtidigt rustats upp och antalet resor i hela kollektivtrafiken har ökat kraftigt. I Bordeaux har de stigit med 58 procent sedan tre nya linjer öppnade. Montpellier har fördubblat resandet samtidigt som integrationen mellan olika stadsdelar har förbättrats.
I dag finns ett stort intresse hos Sveriges största kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter att utveckla kollektivtrafiken med bland annat moderna spårvagnslinjer när städerna växer. Spårvägsplanerna har en bred politisk förankring och viljan att bygga spårväg går över alla parti- och blockgränser.
Stockholm, Göteborg och Norrköping utvecklar nu sina linjer. Förberedelserna i nya spårvagnsstäder är långt framskridna. Lund planerar byggstart 2015 för en ny spårvagnslinje till den nya stadsdelen Brunnshög och den kommande Europeiska forskningsanläggningen ESS. Även Malmö och Helsingborg planerar nya linjer, både inne i städerna och på det viktiga pendlingsstråket Helsingborg-Höganäs. Linköping, Västerås och Uppsala inför stomlinjer med tät, effektiv busstrafik som förbereds för att kunna uppgraderas till spårväg.
Sveriges stora städer fortsätter att växa och behöver utvecklas tillsammans med en effektiv, klimatsmart och hållbar kollektivtrafik. Olika trafikslag kompletterar varandra och skapar en attraktiv helhet. Tunnelbana har störst kapacitet att transportera många människor på kort tid. Bussar lämpar sig för färre resenärer och spårvägar är idealiska när kraven på kapacitet ligger mittemellan. Rätt trafikslag på rätt plats för en väl fungerande stad – så används skattemedel på bästa sätt!
Vi företräder ett stort antal kommuner och kollektivtrafikmyndigheter och är överens om att spårvägsutbyggnader har en viktig roll i Sveriges tillväxtregioner. De skapar välfungerande stadsstrukturer och bidrar till ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen.