Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 08:39 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/stall-krav-pa-sysselsattning-i-offentliga-upphandlingar/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Ställ krav på sysselsättning i offentliga upphandlingar”

Arbetslösheten i Sverige minskar men det finns ändå många individer som har svårt att få ett arbete, skriver artikelförfattarna.
Arbetslösheten i Sverige minskar men det finns ändå många individer som har svårt att få ett arbete, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 21/10. Flera EU-länder använder i dag upphandling som ett arbetsmarknads­instrument. Värdet av de offentliga upphandlingarna i Sverige uppgår till 680 miljarder kronor per år. Att skapa arbetstillfällen och samtidigt förbättra matchningen skulle vara en god affär för samhället, företagen och individerna, skriver generaldirektörerna Inger Ek och Mikael Sjöberg.

Trots att arbetslösheten minskar saknar allt för många i dag arbete. Samtidigt råder brist på arbetskraft i flera branscher. En arbetsmarknad som inte är inkluderande innebär stora kostnader för både samhälle och näringsliv. Svenska och internationella erfarenheter visar att sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan bidra till att skapa arbetstillfällen och förbättra kompetensförsörjningen. I EU-projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling” har vi tagit första steget mot en nationell modell för hur offentlig verksamhet och näringsliv tillsammans kan möta arbetsmarknadsutmaningarna. En första version av modellen lanseras i morgon måndag.

Arbetslösheten i Sverige minskar men det finns ändå många individer som har svårt att få ett arbete. 75–80 procent av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen befinner sig i det som kallas utsatt ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om utrikes födda, personer med funktionsnedsättning, personer som saknar avslutad gymnasieutbildning samt äldre.

Samtidigt råder det arbetskraftsbrist inom tre av fyra yrken, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Vart tredje företag tvingas tacka nej till order eller uppdrag på grund av svårigheterna att hitta rätt medarbetare. Företagen kan helt enkelt inte nå sin fulla potential till följd av bristande kompetensförsörjning. Det näringslivet efterfrågar är bland annat större rörlighet på arbetsmarknaden och bättre matchning av arbetssökande mot arbetsuppgift.

Ett av målen är att länderna senast år 2030 uppnår full sysselsättning. Det kräver en inkluderande arbetsmarknad där alla ges möjlighet att hitta sin rätta plats och höja kompetensen där behoven finns. För att nå dit behöver nya vägar prövas.

Sverige är ett av alla länder som har förbundit sig till att leva upp till de 17 målen i Agenda 2030. Ett av målen är att länderna senast år 2030 uppnår full sysselsättning. Det kräver en inkluderande arbetsmarknad där alla ges möjlighet att hitta sin rätta plats och höja kompetensen där behoven finns. För att nå dit behöver nya vägar prövas.

Att tillämpa sysselsättningskrav vid upphandlingar är ett sätt att bidra till att nå målet. Sysselsättningskrav i offentlig upphandling innebär att den upphandlande organisationen, oftast stat, landsting eller kommun, ställer krav på att den vinnande leverantören under kontraktstiden ska erbjuda anställning, utbildning, praktik- eller traineeplatser till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det kan också handla om en mjukare form av krav, att föra dialog med leverantören i samband med kontraktsskrivning om förutsättningar och möjligheter att erbjuda något av ovanstående vid utförande av kontraktet. De som kan få jobb, praktik- eller traineeplats genom dessa krav kan till exempel vara nyanlända, ungdomar eller långtidsarbetslösa.

Möjligheten att ställa sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar har funnits sedan 2004. Flera svenska kommuner och andra myndigheter har nyttjat den möjligheten och många leverantörer har deltagit i upphandlingarna. Men området är komplext. En enhetlig metod behöver utvecklas för att kunna ställa krav på ett effektivt och rättssäkert sätt enligt upphandlingsreglerna. Därför startade vi 2016 projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling” med finansiering av Europeiska socialfonden.

Flera EU-länder, exempelvis Finland, Nederländerna, Storbritannien och Belgien, använder i dag upphandling som ett arbetsmarknadsinstrument. Där har man också utvärderat effekter av sysselsättningskrav i offentlig upphandling. I Rotterdam, en stad i Göteborgs storlek, är de socioekonomiska utmaningarna stora. Sysselsättningskrav har där blivit ett viktigt verktyg i kampen mot arbetslösheten. Politikerna beslöt 2011 att alla offentliga kontrakt på över 50 000 euro ska innehålla krav på sysselsättning. När satsningen utvärderades 2017 visade det sig att 3 069 jobb skapats.

För att bättre kunna bedöma effekter av offentlig upphandling med sysselsättningskrav i Sverige krävs mer forskning. Den modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling som vi nu har format är ett steg mot enklare uppföljning av effekter. Till grund för modellen ligger erfarenheter från några av landets upphandlande organisationer, både större och mindre. Den kommer att fortsätta utvecklas och det fulla stödet presenteras nästa år. Redan nu har vi identifierat tre tydliga framgångsfaktorer för att lyckas med sysselsättningskrav i offentlig upphandling:

1

Tydliga strategi- och styrdokument. Beslutsfattare och ledning i stat, landsting och kommuner måste ha en klar strategi som formuleras i genom­arbetade styrdokument.

2

Dialog och samråd med näringsliv och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Att samråda om utmaningarna i en bransch eller på en ort är nödvändigt för att lyckas. Om inte leverantörerna är med blir det inga anbud.

3

Bra samarbete med arbetsmarknadsaktörer för matchning. Oavsett om det är Arbetsförmedlingen, kommunal arbetsmarknadsförvaltning, privata matchningsföretag eller företagen själva som sköter rekryteringen krävs samarbetet för att det ska bli rätt person på rätt plats.

Den nationella modellen för sysselsättningskrav i offentlig upphandling öppnar för att offentlig verksamhet och näringsliv tillsammans ska kunna bidra till en bättre arbetsmarknad och ökad tillväxt.

Måndag den 22 oktober publicerar vi en första version av modellen. Den ger stöd till upphandlande organisationer, leverantörer till offentlig verksamhet och matchningsansvariga arbetsmarknadsaktörer. Stödet, som bland annat består av förslag till beslutsunderlag, kontraktsvillkor och uppföljning, är webbaserat och kommer att ligga på Upphandlingsmyndighetens webbplats. Utvecklingen av modellen fortsätter och stödet kommer att kompletteras till hösten 2019.

Värdet av de offentliga upphandlingarna i Sverige uppgår till cirka 680 miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär en sjättedel av BNP. Att skapa arbetstillfällen och samtidigt förbättra matchningen och höja kompetensnivån är en god affär för samhället, företagen och inte minst för de individer som går från utanförskap till sysselsättning. Det är hållbar samhällsutveckling.

Bakgrund.Sysselsättningskrav

EU-projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling”

Sysselsättning genom offentlig upphandling är ett treårigt projekt som leds av Upphandlingsmyndigheten och finansieras av Europeiska socialfonden.

Samarbetspartners är Arbetsförmedlingen, Botkyrka kommun, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Stockholms stad och Trafikverket. Projektets transnationella partners är National Institute for Health and Welfare i Finland, Helsingfors stad och Vanda stad

Sysselsättningskrav i offentlig ­upphandling

Enligt 2014 års upphandlingsdirektiv (Direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling, LOU-direktivet) får en upphandlande organisation ställa särskilda villkor på hur ett kontrakt ska fullgöras. Sådana villkor får enligt direktivet bland annat omfatta sysselsättningsrelaterade hänsyn.

De nationella bestämmelserna om villkor för fullgörande av kontrakt (särskilda kontraktsvillkor) finns i 17 kap. 1 § LOU (lagen (2016: 1145) om offentlig upphandling). Upphandlande organisationer har stor frihet att definiera föremålet för upphandlingen och ta miljöhänsyn och sociala hänsyn utifrån sina egna behov och preferenser inom en upphandlings olika faser.

Även inom Europa 2020-strategin, om en smart och hållbar tillväxt för alla, anges offentlig upphandling som ett instrument som ska bidra till den europeiska sysselsättningsstrategin för att nå mål för bland annat sysselsättning och social integration.

DN Debatt.21 oktober 2018

Debattartikel

Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten och Mikael Sjöberg, generaldirektör Arbetsförmedlingen:

”Ställ krav på sysselsättning i offentliga upphandlingar”

Repliker

Edward Hamilton och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv:
”Dagens upphandlingar liknar en byråkratisk djungel”

Slutreplik från Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten:
”Sysselsättningskrav ska inte ställas om de inte går att leva upp till”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.