Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 03:40 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/stark-biblioteken-och-bygg-nationella-digitala-bibliotek/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Stärk biblioteken och bygg nationella digitala bibliotek”

Alltför många skolelever är i dag utan tillgång till fungerande skolbiblioteksverksamhet, trots att alla vet att bra skolbibliotek ger bättre skolresultat, skriver Erik Fichtelius.
Alltför många skolelever är i dag utan tillgång till fungerande skolbiblioteksverksamhet, trots att alla vet att bra skolbibliotek ger bättre skolresultat, skriver Erik Fichtelius. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

DN DEBATT 8/5. Den exploderande informationsmängden på nätet har ställt biblioteken inför nya hot, problem – och möjligheter. Vi föreslår en rad åtgärder: inför nationella digitala bibliotekstjänster för alla, stärk skolbiblioteksverksamheten och barnperspektivet och gör en genomgripande modernisering av pliktlagen, skriver Erik Fichtelius, nationell samordnare, KB.

Digitaliseringen har öppnat upp en värld av kunskap och information som är både underbar och farlig. Bibliotekens förmåga att stödja invånarna i sitt kunskapssökande har en avgörande roll för demokratin. I biblioteken finns mänsklighetens samlade kunskap och erfarenhet i tryggt förvar, för att den ska kunna användas av alla. 

Det svenska biblioteksväsendet har med relativt små resurser lyckats behålla sin relevans för stora delar av befolkningen, och har med hög trovärdighet starkt bidragit till läsning och medie- och informationskompetens. Det är ett stöd för den demokratiska dialogen och kontrollen att originaldokumentation, böcker, artiklar och forskning är tillgängliga på biblioteken.

Men nu exploderar denna informationsmängd på nätet och då ställs hela biblioteksväsendet inför nya hot, hinder, utmaningar, möjligheter och problem. Detta är några:

Spridningen av forskningsresultat genom universitetsbiblioteken till studenter, forskare och allmänhet försvåras i dag av ett helt dominerande globalt förlagsoligopol som gör miljardvinster på den allmänt finansierade forskningen. Läkare, sjukvårdspersonal, ingenjörer och journalister som inte har inloggning via en högskola kommer inte åt den aktuella forskningslitteraturen. Studenter vid små högskolor har tillgång bara till en bråkdel av det som finns vid de större universiteten.

Folkbiblioteken riskerar att bli mindre användbara om de inte förmår att anpassa sig till användarnas sökbeteende på nätet. Den som använder nätets söktjänster får sällan tillgång till bibliotekens alla resurser. Det saknas utvecklade nationella digitala bibliotekstjänster i Sverige.

Alltför många skolelever är i dag utan tillgång till fungerande skolbiblioteksverksamhet, trots att alla vet att bra skolbibliotek ger bättre skolresultat. Barn och nationella språkliga minoriteter får inte alltid det stöd de behöver genom biblioteken, och folkhögskolor och vuxenutbildning i stort saknar bibliotek.

Bara en bråkdel av det svenska litterära kulturarvet är digitaliserat, och det som är digitalt är oftast onåbart av upphovsrättsliga skäl. Dagstidningar och bevarade radio- och tv-program är inlåsta. Det saknas en stark nationell förhandlingspart för biblioteken. Litteraturbanken som tillgängliggjort äldre svensk litteratur på nätet är snart utan finansiering.

Streamade ljudböcker är svåra att låna genom biblioteken, och de tusen populäraste e-böckerna finns inte tillgängliga för lån.

Det finns inte något aktuellt lagkrav på att filmer, radio och tv-program i sin nuvarande form ska bevaras för framtiden. En stor del av de pliktexemplar av nya böcker och tidningar som levereras till biblioteken slängs bort redan vid ankomsten, utom av KB och Lunds Universitetsbibliotek som måste behålla allt. Pliktexemplaren levereras bara på papper, inte digitalt.

Den som letar efter information i dag googlar. Det gör minsta skolbarn, värsta Nobelpristagare och alla däremellan. Den som inte googlar använder någon av nätets andra sökmotorer. Omställningen till en digitaliserad kunskapsvärld är inte lätt. Nyskrivna lagar har snabbt blivit omoderna. Lagen om att biblioteken ska spara pliktlevererade tidningar, böcker och AV-medier har blivit förbisprungen av tekniken. I praktiken är plikten inte längre tillämplig på AV-medier. Tanken med plikten är att vi ska spara samtiden så att vi i framtiden kan förstå och forska i vårt kollektiva minne.

Men inget av det som händer på sociala medier bevaras i dag, så det kommer att bli svårt för framtiden att förstå #metoo eller president Trumps twitter.

Vi föreslår därför i dag en lång rad möjliga åtgärder för att stärka det svenska biblioteksväsendet:

En genomgripande översyn och modernisering av pliktlagen.

Nationella digitala bibliotekstjänster för alla. Flera folkbibliotek har utvecklat utmärkta digitala tjänster för att hjälpa barn att hitta böcker och locka till läsning. Men dessa tjänster är bara tillgängliga för en del kommuner, trots att utvecklingen ofta betalts med nationella medel. Vi föreslår därför permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn, och ett generellt uppdrag till Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket, (KB), att ansvara för digitala bibliotekstjänster. Dessutom bör Litteraturbanken få permanent finansiering för att tillgängliggöra den svenska bokskatten digitalt.

KB bör få ett tydligare uppdrag som nationellt bibliotek med ansvar för samordning, digitalisering, förhandlingar, avtalslösningar, fördelning av utvecklingsmedel, biblioteksjuridisk rådgivning och stöd till mångspråkig biblioteksverksamhet. Även den regionala biblioteksverksamheten behöver förstärkning och bättre samordning.

Stärk skolbiblioteksverksamheten analogt och digitalt, som ett pedagogiskt stöd för eleverna. Det behövs också ökade resurser till biblioteken inom folkhögskolor och vuxenutbildning. Vi föreslår vidare en särskild lärmodul för gemensam fortbildning av pedagoger och skolbibliotekarier.

Barnperspektivet i biblioteksverksamheten behöver få bättre genomslag med tydliga satsningar på utbud och verksamhet för barn och unga.

Det krävs fortsatta satsningar på bibliotekens arbete med integration och inkludering och ett förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet. Vi föreslår också ett delegerat ansvar för de nationella minoriteternas bibliotek som särskilda resurser för minoritetsspråken.

■ Prioritering av arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer. Det globala förlagsmonopolet behöver mötas med större tuffhet av det samlade vetenskapssamhället.

Folkbibliotek och högskolebibliotek behöver fler utbildade bibliotekarier. Det går två sökande på varje utbildningsplats, det finns för få platser och för få forskare på biblioteksutbildningarna. Högskolor och den regionala biblioteksverksamheten bör få en stärkt roll i fortbildningen, och biblioteksforskningen utökas.

Detta är några av de möjliga åtgärder vi skissar i vårt utkast till nationell biblioteksstrategi som presenteras i dag. Ett färdigt förslag ska lämnas till regeringen våren 2019, men vi hoppas nu att detta förslag diskuteras, kritiseras och kompletteras i en öppen dialog mellan alla intressenter.

Biblioteken har sitt kärnuppdrag i att visa på vägar till litteratur och kunskap i alla former. Allt som görs måste ses i förhållande till detta kärnuppdrag som ytterst syftar till att bidra till en fungerande demokrati. 

Vi behöver biblioteken och bibliotekarierna när användarna riskerar att fastna i filterbubblor av åsikter. Alla behöver jämlik tillgång till fullständig och neutral information. För att behålla sin relevans och försvara sitt uppdrag måste biblioteken förmå att ställa om till det nya, samtidigt som man är förankrade i sin tradition.

Alltför många skolelever är i dag utan tillgång till fungerande skolbiblioteksverksamhet, trots att alla vet att bra skolbibliotek ger bättre skolresultat, skriver Erik Fichtelius.

Bakgrund.Rapporter

Kungliga biblioteket, KB, har Kulturdepartementets uppdrag att utarbeta en nationell biblioteksstrategi. 

En lång rad underlagsrapporter har redan publicerats och ett slutgiltigt förslag ska lämnas till regeringen i mars 2019. 

Arbetet leds av Erik Fichtelius, journalist och författare.

 

DN Debatt.8 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.