Subsidiaritetskommissionär behövs. EU måste minska sin byråkrati och säkra att beslut fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. EU-kommissionen ska inte kunna återkomma med samma förslag som de nationella parlamenten tidigare sagt nej till, skriver Göran Hägglund (KD).
Rörelser med 1900-talets totalitära syn på människa och samhälle vädrar morgonluft runt om i Europa. För oss som tror på mänskliga rättigheter, samhällsgemenskap och samarbete är detta en påminnelse om att vi inte kan ta öppenheten för given.
EU är ett samarbete som ytterst syftar till att säkra fred, frihet och demokrati. För dessa mål måste varje generation vinnas på nytt. När Ukrainas självständighet hotas blir vikten av ett starkt europasamarbete allt tydligare.
EU:s handlingskraft behövs – men på rätt områden. Om människors förtroende för unionen sjunker ytterligare riskerar EU att försvagas på de områden där den så väl behövs. EU måste därför fokusera på det EU gör bäst, de gränsöverskridande utmaningarna, men hålla sig borta från sådant som medlemsländerna eller enskilda medborgare bestämmer bäst om själva.
I dag presenterar vi kristdemokrater vårt valmanifest inför EU-valet den 25 maj. Här ger vi vår syn på vilka politikområden behöver EU arbeta mer kring: kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten, miljö- och klimatutmaningarna, för jobben och för demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt behöver EU minska sin byråkrati och säkra att beslut fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Detta är vår agenda i Bryssel:
• Inrätta en gränsvakt mot växande byråkrati. En av EU-kommissionens vice ordförande bör få till uppgift att vara subsidiaritetskommissionär - med särskilt ansvar för att bevaka tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Ansvaret innebär att granska EU:s lagstiftning på alla områden och att utvärdera nödvändigheten av befintlig lagstiftning. Till funktionen hör att föreslå vilken lagstiftning som kan och bör upphävas, förenklas eller uppdateras. Subsidiaritetskommissionären bör också ha ansvar för att se till att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur deras förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
• Gör de gula korten röda. Om en tredjedel av de nationella parlamenten drar slutsatsen att ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen får de en varning, ett gult kort, vilket innebär att förslaget antingen ska skrotas eller omarbetas. Men EU-kommissionen kan också strunta i det gula kortet och återkomma med samma förslag igen, bara de motiverar varför. Denna tillämpning bör skärpas så att det ställs krav på kommissionen att antingen skrota förslaget eller omarbeta det i enlighet med de synpunkter som inkommit vid subsidiaritetsprövningen.
• Skärp kraven och inför sanktioner mot de länder som inte lever upp till sina skyldigheter inom flyktingpolitiken. Det finns i dag många EU-länder som inte tar sitt ansvar i flyktingpolitiken och som inte lever upp till de gemensamma besluten när det gäller bemötandet av asylsökande. Alla länder måste kunna erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling och leva upp till kraven i EU:s gemensamt beslutade regler på asyl- och flyktingområdet.
• Nej till beskattningsrätt för EU. Unionen bygger på medlemsstaters och medborgares visioner och bör finansieras direkt av medlemsstaterna. I detta ligger en form av kontroll över att EU som institution inte gör mer än medlemsstaterna gett mandat till. Vi säger nej till att EU ska ha egen beskattningsrätt och nej till förslagen om skatt på finansiella transaktioner.
• Skärpta sanktioner mot medlemsländer som inte genomför besluta ekonomiska reformer. Medlemsländer som sköter sina statsfinanser ska inte betala för länder som lever över sina tillgångar. Sverige ska givetvis bidra till väl fungerande finansiella system i EU och stödja medlemsstater som bedriver en sund finanspolitik på det nationella planet. Det behövs fortsatt utveckling av tillsynsmekanismer och stramare regler för de nationella budgetpolitiska ramverken för att se till att länder i ekonomiska svårigheter verkligen agerar i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.
• Stärk konkurrenskraften och minska handelshindren. Om tjänstedirektivet genomfördes i hela EU skulle cirka 600.000 nya jobb kunna skapas. Det skulle leda till betydande tillväxtökning och i slutändan bättre välfärd. Kristdemokraterna vill därför öka takten för att ta bort kvarvarande handelshinder inom EU. De pågående förhandlingarna om ett bilateralt frihandels- och investeringsavtal med USA är det viktigaste frihandelsavtal som EU någonsin förhandlat. För svensk del beräknas exporten till USA kunna öka med 17 procent. Kristdemokraterna vill se ett så ambitiöst och heltäckande avtal som möjligt, utan att vi för den delen gör avkall på exempelvis miljö- eller djurskydd.
• Skärp EU:s klimatmål. Vi vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen, inklusive åtgärder genom internationella krediter, ska minska med sammantaget 50 procent till år 2030
För de politiska ytterligheterna är valet den 25 maj en omröstning om ja eller nej till EU. Den frågan är passé och avgjordes för snart 20 år sedan. För oss gäller valet om hur EU ska utvecklas. Som EU-vänner är det vi kristdemokrater som kan kombinera ett konstruktivt ifrågasättande av onödig centralisering med visionen om ett stark, konkurrenskraftigt och framtidsinriktat samarbete.