Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/stark-sveriges-beredskap-nar-putin-hotar-europa/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Stärk Sveriges beredskap när Putin hotar Europa”

Rysslands president Valdimir Putin i videomöte på residenset i Strelna utanför Sankt Petersburg den 29 december i fjol.
Rysslands president Valdimir Putin i videomöte på residenset i Strelna utanför Sankt Petersburg den 29 december i fjol. Foto: Alexei Nikolsky/AP

DN DEBATT 4/1.

Tidigare kommendören Lars Wedin och förre konteramiralen Odd Werin: Öka den militära närvaron på Gotland.

Den svenska beredskapen måste stärkas när Rysslands president Putin hotar ett europeiskt land som Ukraina. En ny kategori i beredskapslagen behöver skapas: kris. Dessutom bör Försvarsmakten i Östersjöområdet rustas upp.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och hans brittiska kollega Ben Wallace skrev på DN Debatt (10/12) bland annat följande: ”Våra värderingar är hotade och därför måste vi lägga all vår kraft och beslutsamhet på att försvara dem.” Sedan dess har läget försämrats ytterligare.

Ryssland kraftsamlar vid ­Ukrainas gräns och risken för en regelrätt invasion är överhängande. Dessutom har Rysslands president Putin gjort ett aggressivt utspel om en säkerhetspakt som skulle kunna innebära att Ryssland får accep­tans för en intressesfär som omfattar åtminstone Baltikum och stora delar av före detta Östeuropa. En konsekvens av en sådan pakt vore att Sveriges försvarsmöjligheter minskar eftersom vi inte skulle kunna öva med Nato.

I detta spända läge kan utvecklingen lätt gå överstyr. Så vore ännu mer fallet om Ryssland ger sig in i ett angreppskrig mot en europeisk stat – Ukraina. Risken för spridning, avsiktlig eller oavsiktlig, skulle vara hög.

Om Ryssland genom ett kuppanfall kunde ta Gotland skulle landets strategiska läge i vårt närområde starkt förbättras. För oss skulle det vara mycket svårt att ta tillbaka ön. Ett tecken på att ett sådant anfall inte är en orimlighet är att det ryska marininfanteriet övar (DN 23/12) i- och urlastning av landstigningsfartyg i Kaliningrad.

Detta kan också vara ett test. Upptäcker svenskarna dessa förberedelser och tänker de göra något åt det? Om vi inte gör något tydligt ökar risken för att Ryssland vågar språnget.

Det typiska för den aktuella situationen är just att de inblandade staterna vidtar åtgärder för att testa hur motparterna agerar. Om reaktionen är svag kan man våga gå lite längre. Om reaktionen är stark kan man dra sig tillbaka. Sverige är genom sitt geografiska läge i hög grad en av de inblandade staterna. Så är det inte dags att ”lägga all vår kraft och beslutsamhet” på att försvara våra värderingar?

Men vad gör Sverige? Som om ingenting har hänt planerar vi vidare enligt 2020 års beslut om en förstärkning av försvaret framemot 2030. Kombinationen av starka uttalanden och ovilja att göra något skickar signalen att vi egentligen inte bryr oss om vårt försvar. Detta styrks av regeringsförklaringen av den nya statsministern Magdalena Andersson (S) som inte prioriterade landets säkerhet.

Vad kan då göras? Nya fartyg – de vi har är 30 år gamla – flygplan och brigader tar lång tid att skaffa. De säkerhetspolitiska misstagen från år 2000 och framåt repareras inte över en natt.

På omedelbar sikt måste beredskapen stärkas. Här har Försvarsmakten vidtagit en del åtgärder (DN 23/12), tydligen mer av karaktären förberedelser för höjd beredskap. Det är bra, men räcker inte.

Försvaret av Gotland måste stärkas nu genom ökad närvaro på, i och över Östersjön med ytfartyg, ubåtar och stridsflygplan. Beredskapsförband ur armén och amfibiekåren bör snarast grupperas på ön liksom kustrobot­förbandet. Det är viktigt att vidta åtgärder som ger försvarseffekt, men som också syns för att därigenom signalera vår försvarsvilja.

Ryssland och diverse ”fredsvänner” kommer att hävda att detta vore provocerande. Lilla Sverige kan inte utgöra en fara för Ryssland. Däremot kan och bör vi utgöra en fara för dess eventuella aggressiva planer.

Samtidigt måste vi vara uppmärksamma på försök att destabilisera Sveriges ledning genom propaganda och desinformation. Sådana försök pågår redan, vilket tydligt framgår inte minst i sociala medier.

Efter de omedelbara åtgärderna finns mycket att göra – här exemplifierat med marinstridskrafterna. Även mark- och flygstridskrafterna behöver stärkas. För marinen är det viktigaste att höja personaltaken alla kategorier och att återrekrytera avgången personal med målet att våra fartyg får dubbla besättningar och därigenom kan utnyttjas effektivare och på lite längre sikt medge bemanning av en växande marin.

En sådan tillväxt kan ta tid. Därför behövs i närtid ett förnyat arbetstidsavtal som medger minst 100 dygn till sjöss per år (vilket är Nato-standard) för fartygen och som ger skälig ersättning till besättningarna. En annan tidig åtgärd är att öka vår uthållighet genom att komplettera ammunitionsförråden – artilleri, torpeder, robotar och minor för att ge oss ökad uthållighet.

Vi bör snarast sätta igång med utprovning och anskaffning av obemannade system. Det går exempelvis att köpa spaningssystem för att säkra våra hamnar och viktigaste farleder från minor. Obemannade farkoster – på, över och under ytan – kan utföra en mängd uppgifter på ett billigare och uthålligare sätt än bemannade system. Utvecklingen är mycket snabb. Obemannade system är emellertid ett komplement och inte en ersättning för bemannade system.

På lite längre sikt, men väsentligt tidigare än vad den pågående lång­samma återupprustningen medger, bör vi tidigarelägga anskaffning av luftvärnsrobotar till våra korvetter. Med ett effektivt system med lång räckvidd skulle marinen tillsammans med flygvapnet och arméns Patriotsystem kunna skapa en effektiv luftvärnsskärm utanför vår kust.

Vidare bör vi tidigarelägga anskaffning av nya fartyg. Våra gamla strids­fartyg är alldeles för få. Vi bör också organisera en tredje amfibiebataljon för Gotland. Exempel på andra tidiga åtgärder är att stärka den operativa och taktiska samverkan mellan marinen och flygvapnet samt att stärka för­mågan till telekrigföring mot kommunikationslänkar, sensorer och målsökare.

En annan viktig åtgärd är att se över beredskapslagstiftningen. Det typiska för dagens kriser är just att de utspelas mellan fred och ”riktigt” krig, det vill säga krig i folkrättens bemärkelse. Även i dessa situationer måste totalförsvaret kunna agera effektivt. Men enligt ­dagens lagstiftning krävs i princip att det råder krig eller krigsfara. Först då ställs hela samhället på ”krigsfot”.

Denna stela uppdelning mellan fred och krig ger inte regeringen nödvändig handlingsfrihet. En ny kategori mellan fred och krig – kris – behöver skapas. I läget kris skulle regering och riksdag kunna sätta behövliga delar av beredskapslagstiftningen i kraft.

Syftet skulle vara att höja försvars­effekten genom att styra och samordna viktiga myndigheters verksamhet. Till exempel bör man säkerställa att tillgången på handelsfartygstonnage inte försämras och ge möjlighet för staten att tillhandahålla sjöförsäkring i krislägen när riskerna är så stora att kommersiella försäkringsbolag inte har möjlighet att erbjuda täckning.

Det är dags att våra försvarspolitiker går från ord till handling för att stärka vårt försvar i närtid och visa omvärlden att vi kan och vill försvara oss.

Ämnen i artikeln

Ryssland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt