Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 04:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/starkt-stod-for-att-satta-in-militar-mot-grov-kriminalitet/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Starkt stöd för att sätta in militär mot grov kriminalitet”

Allra störst förtroende för försvaret återfinns hos sympatisörer till Socialdemokraterna och Liberalerna, skriver artikelförfattarna.
Allra störst förtroende för försvaret återfinns hos sympatisörer till Socialdemokraterna och Liberalerna, skriver artikelförfattarna. Foto: Pontus Lundahl/TT

DN DEBATT 8/6.

Göteborgsforskare: 78 procent anser att det är en viktig uppgift för Försvarsmakten att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet.

Det finns ett starkt folkligt stöd för att låta försvaret bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet. Förtroendet för försvaret är också det största på åtminstone 35 år och det finns ett tydligt stöd för höjda försvarsutgifter. Det visar vår nya studie från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, skriver Ulf Bjereld, Joakim Berndtsson och Karl Ydén.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har skärpts. Rysslands olagliga annektering av Krim och spänningen mellan Ukraina och Ryssland påverkar även hotbilden mot Sverige. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, ansåg regeringen i sin försvarspolitiska proposition hösten 2020.

Samtidigt som hotbilden mot Sverige skärpts finns bred partipolitisk enighet om behovet av kraftiga förstärkningar av det militära försvaret. Värnandet av Sveriges territorium blir en starkare prioriterad uppgift för försvaret, samtidigt som betydelsen av Sveriges deltagande i internationella insatser har nedtonats. Värnplikten har åter­aktiverats.

Parallellt med denna utveckling syns tecken på en intensifierad debatt om Sveriges förhållningssätt till Nato. Tillsammans med Sverigedemokraterna har de fyra borgerliga partierna i riksdagen röstat igenom ett tillkännagivande där regeringen uppmanas att uttala en så kallad Natooption. En sådan option innebär att Sverige – på samma sätt som Finland – deklarerar att man upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato. Utrikes­minister Ann Linde betonar i stället att det är regeringen som slår fast Sveriges säkerhetspolitiska linje och att en så kallad Natooption inte är aktuell.

Svenska folkets förtroende för försvaret aldrig har varit så starkt sedan mätningarna påbörjades 1986.

Hur förhåller sig då diskussionen om en förändrad hotbild, mer pengar till försvaret och Sveriges relationer till Nato till svensk opinion i försvars- och säkerhetspolitiska frågor?

I kapitlet ”Det kalla krigets återkomst?” i den kommande volymen ”Ingen anledning till oro (?)” från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar vi att svenska folkets förtroende för försvaret aldrig har varit så starkt sedan mätningarna påbörjades 1986.

På frågan ”Hur stort förtroende har du för det sätt försvaret sköter sitt arbete?” svarade 46 procent att de hade ett mycket eller ganska stort förtroende. Endast 16 procent svarade att de hade ett ganska eller mycket litet förtroende. Förtroendebalansen (andelen som har ett stort förtroende minus andelen som har ett litet förtroende) för försvaret blir därför rekordhöga +30. Allra störst förtroende för försvaret återfinns hos sympatisörer till Socialdemokraterna och Liberalerna. Minst förtroende för försvaret återfinns hos Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

SOM-undersökningen visar också att det finns ett folkligt stöd i Sverige för att öka försvarsutgifterna. Av de till­frågade anser 37 procent att det är ett mycket eller ganska bra förslag att ”öka försvarsutgifterna”, medan 22 procent anser att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag. Hela 41 procent anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag. Starkast stöd för ökade försvars­utgifter återfinns hos sympatisörer till Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Liberalerna. Motståndet mot ökade försvarsutgifter återfinns främst hos sympatisörer till Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Natomotståndarna är något fler än Natoanhängarna, men skillnaden är liten.

Varje år sedan 1994 har SOM-institutet undersökt svenska folkets inställning till Natomedlemskap. Fram till och med år 2012 var opinionsläget i frågan stabilt – andelen som ansåg att Sverige inte skulle söka medlemskap i Nato var två till tre gånger så stor som andelen som ansåg att Sverige borde ansöka om medlemskap. Men år 2013 förändrades opinionen. Natomotståndet minskade och andelen som ansåg att Sverige borde ansöka om Natomedlemskap ökade. Sedan några år tillbaka är grupperna som förespråkar respektive avfärdar ett svenskt Natomedlemskap ungefär lika stora.

Opinionsläget i Natofrågan är fortsatt stabilt. Natomotståndarna är något fler än Natoanhängarna, men skillnaden är liten. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår till 27 procent, vilket är en minskning med 2 procentenheter. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag uppgår till 32 procent, jämfört med 33 procent föregående år. Andelen som anser att förslaget varken är bra eller dåligt uppgår till 41 procent, en liten ökning från 38 procent föregående år.

Förändringarna är små. Vi kan ändå notera att andelen som anser att Sverige ska söka medlemskap i Nato – 27 procent – är den minsta sedan 2012. Natomotståndet är störst bland vänsterpartister, miljöpartister och socialdemokrater. Natomotståndet är lägst bland moderater, kristdemokrater, sverigedemokrater och liberaler.

Bland centerpartister är Nato­motståndarna fler än Natoanhängarna, 30 mot 19 procent. Centern (som är för Natomedlemskap) och Sverigedemokraterna (som är emot Natomedlemskap) har en position som skaver mot den dominerande uppfattningen bland respektive sympatisörer. Det är viktigt att komma ihåg att när resultaten bryts ner på enskilda partier blir antalet ibland mycket litet, i synnerhet för de mindre partierna.

I synen på försvarets viktigaste uppgifter betonas, likt tidigare år, försvaret av svenskt territorium, skydd av centrala samhällsfunktioner samt att bistå civila myndigheter vid krissituationer. Deltagande i fredsbevarande och humanitära insatser anses också viktiga, dock mindre än de nationella uppgifterna.

Försvarets medverkan i polisiära uppgifter är alltsedan Ådalshändelserna 1931 en känslig fråga i Sverige. Då sköts fem personer i samband med en arbetskonflikt ihjäl av militär som stod under polismans befäl.

För första gången ingår frågan om att låta försvaret bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet. Försvarets medverkan i polisiära uppgifter är alltsedan Ådalshändelserna 1931 en känslig fråga i Sverige. Då sköts fem personer i samband med en arbetskonflikt ihjäl av militär som stod under polismans befäl. Resultaten visar att det finns stöd i opinionen för samverkan mellan polis och försvar i kampen mot grov brottslighet. Av svarspersonerna anser 78 procent att det är en viktig uppgift för Försvarsmakten att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet.

Stödet för den förda försvars­politiken är således relativt starkt. De förändringar som genomförs påminner om en återgång till positioner och idéer som formade svensk försvarspolitik under det kalla kriget. Förändringen är i sin tur förankrad i en bred uppfattning om ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde.

Vilken roll kommer försvarsfrågorna att få i nästa års valrörelse? Innebär väljarnas relativa nöjdhet med den förda politiken att dessa frågor blir svåra att politisera? I svensk politik finns en tradition att undvika öppna konflikter om utrikes- och säkerhetspolitiken och dessa frågor har endast sällan en avgörande betydelse för väljares partival.

Samtidigt kan utrikes- och säkerhets­politiska frågor vara ett sätt för partierna att mobilisera sina egna väljare och profilera sig i förhållande till politiska motståndare. Särskilt frågan om Sveriges relationer till Nato innehåller en konfliktpotential som de politiska partierna kan frestas att utveckla i en kommande valrörelse.

Ämnen i artikeln

Gängvåld
Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt