Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 16:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/stat-och-kommun-kan-spela-en-storre-roll-for-var-matkultur/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Stat och kommun kan spela en större roll för vår matkultur”

SLUTREPLIK DN DEBATT 15/6.

9 forskare: Kombinera flera olika styrmedel som samverkar för att styra mot en matkonsumtion som är hållbar för vår hälsa, vår planet och vår landsbygd.

Vi påstår inte att det finns en ”objektiv sensorisk smak”. Som vi skriver i vår debattartikel är även normer och vanor centrala för vad vi äter och tycker är gott. Där är vi helt eniga med Richard Tellström. 

Det vi vill få fram med vår debattartikel är att stat och kommun kan och bör spela en mycket större roll än i dag i att skapa den matkultur vi lever i, även om många andra aktörer i allra högsta grad också är med och påverkar. Normer och vanor uppstår inte ur intet, utan de förändras och påverkas av bland annat marknadsföring, pris och den mat vi möter i exempelvis matbutiker, skolkök och på restaurang.

Att högre priser skulle leda till ökad konsumtion finns det inget stöd för i forskningen. Den största effekten av en skatt kommer sannolikt i stället av hur intäkterna från den används.

Vi utgår ifrån att vi är överens om att vi behöver minska våra matvanors negativa påverkan på vår hälsa och vår planet. Vi kan då antingen fortsätta med en ohållbar politik och stilla låta vinstintressen påverka våra normer och vanor, eller så kan vi som samhälle ge oss in i matchen och underlätta för oss alla att göra mer hälsosamma och miljövänliga matval.

Vad som är en hållbar och hälsosam matkonsumtion är komplext. En viktig aspekt som Tellström uppmärksammar är klimatet. Men fokus för vår rapport är vilka styrmedel som kan hjälpa oss till en matkonsumtion som är hållbar och hälsosam i sin helhet. Rapporten bygger på en genomgång av aktuell forskning om styrmedel som vi delar in i 17 olika typer, till exempel information, offentliga måltider, regler för reklam och skatter samt ekonomiska stöd. I rapporten är vi är tydliga med att ekonomiska styrmedel inte ensamt löser utmaningarna, utan att det behövs flera olika styrmedel i samverkan, men vi vill ändå bemöta ett par av Tellströms argument mot skatter:

Att till exempel prissätta mat så att mindre miljöskadlig mat blir billigare än den som är mer miljöskadlig samt att reglera utbud och marknadsföring därefter har inte, som Tällström skriver, ”pågått av och till sedan 1970-talet”. Detta är styrmedel som aldrig använts i Sverige men som nu införts i flera andra länder, som Chile och Storbritannien. Initiala studier tyder på att dessa åtgärder, tillsammans med information och andra styrmedel samt klok användning av intäkterna, kan vara en del i att åstadkomma ett mer hållbart livsmedelssystem.

Vårt huvudbudskap är att det vi äter i dag gör oss och planeten sjuka. Vi anser att samhället kan och bör se till att det är lättare att äta bättre och att alla aktörer i livsmedelssystemet behöver hjälpas åt att skapa en sund matkultur.

Tällström lyfter samtidigt risken att intaget av klimatskadlig mat skulle öka hos höginkomsttagare vid införande av en skatt. Konsumtion av exempelvis nötkött ökar visserligen när inkomsten ökar. Men att högre priser skulle leda till ökad konsumtion finns det inget stöd för i forskningen. Den största effekten av en skatt kommer sannolikt i stället av hur intäkterna från den används. Om de används för att stödja hållbart jordbruk och landsbygd, till exempel naturbete samt odling och förädling av baljväxter, frukt och grönsaker, eller insatser för att främja folkhälsan och kompensera låginkomsttagare så kan det öka både förståelsen för skatten och takten i omställningen till en hållbar matproduktion.

Vi som skrivit rapporten är forskare inom olika områden som har betydelse för en hållbar matkonsumtion. Vårt huvudbudskap är att det vi äter i dag gör oss och planeten sjuka. Vi anser att samhället kan och bör se till att det är lättare att äta bättre och att alla aktörer i livsmedelssystemet behöver hjälpas åt att skapa en sund matkultur. När det gäller vad staten kan göra, vilket är det vi behandlar i vår rapport, rekommenderar vi:

• Gör ännu mer för hållbara offentliga måltider.

• Sätt upp nationella mål för hållbar och hälsosam matkonsumtion.

• Kombinera flera olika styrmedel som samverkar för att styra mot en matkonsumtion som är hållbar för vår hälsa, vår planet och vår landsbygd.

 

Ämnen i artikeln

Klimatet
Miljö
Matsvinn
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt