Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 09:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/staten-maste-ta-ett-storre-ansvar-for-att-skydda-judar/

DN Debatt

DN Debatt. ”Staten måste ta ett större ansvar för att skydda judar”

I lördags förvandlades gudstjänsten i synagogan Tree of Life i Pittsburgh i USA till en massaker med elva döda. Det antisemitiska våldet ökade med 57 procent i USA bara under förra året, skriver artikelförfattarna.
I lördags förvandlades gudstjänsten i synagogan Tree of Life i Pittsburgh i USA till en massaker med elva döda. Det antisemitiska våldet ökade med 57 procent i USA bara under förra året, skriver artikelförfattarna. Foto: Gene J. Puskar, Gene J. Puskar/TT

DN DEBATT 30/10. Våra politiker måste nu ta ansvar för att en tragedi liknande den som utspelats i USA inte kan ske i Sverige. I dag tvingas judiska församlingar lägga mellan 25 och 50 procent av medlemsavgifterna på säkerhet. Men det måste vara statens ansvar att skapa trygghet för medborgarna inklusive landets judiska befolkning, skriver styrelsen för Judiska centralrådet i Sverige.

Rätta artikel

I lördags förvandlades gudstjänsten i synagogan Tree of Life i Pittsburgh i USA till en massaker med elva döda. I synagogan firades en nyfödd pojke, men festligheten blev till en tragedi. En händelse som nu betraktas som den allvarligaste antisemitiska attacken någonsin i USA, där omkring fyra av tio judar har sitt hem. Denna fruktansvärda händelse har dessvärre föregåtts av en ökning av antisemitiska incidenter i såväl USA som i Europa. Som DN redan kunnat rapportera om ökade det antisemitiska våldet med 57 procent i USA bara under förra året. I Europa har vi kunnat se en liknande utvecklig med ett flertal dödliga attacker mot judiska institutioner. Ett exempel i vår närhet är terrorattacken som lämnade en man död utanför synagogan i Köpenhamn 2015.

Sverige har inte varit förskonat från allvarliga antisemitiska attacker. Häromveckan utsattes en judisk fritids­politiker i Lund för en mordbrand. Tack vare att hen befann sig på resa undkom hen med livet i behåll. I december förra året angreps ungdomar i synagogan i Göte­borg av ett flertal gärningsmän med brandbomber. Hade det inte varit för ett kraftigt regnfall hade sannolikt flera personer kommit till allvarlig skada. En liknande attack riktades mot gravkapellet i Malmö. Tidigare i år nåddes vi av nyheten att den judiska föreningen i Umeå inte fortsätter sin verksamhet på grund av att medlemmarna inte känner sig trygga.

I de allra flesta länder med en liknande hotbild mot judar tar staten ett betydligt större ansvar. I våra grannländer Norge och Danmark bevakas synagogor och judiska skolor av polis och/eller militär dygnet runt.

Detta är en stor förlust för det öppna demokratiska samhället och en vinst för nazisterna och antisemiterna. Det finns i dag många judar som inte vågar berätta eller visa att de är judar. Det betyder att de avstår från att berätta i skolan eller på arbetsplatsen att de är judar. De avstår också från att bära en Davidsstjärna runt halsen eller en kippa på huvudet, trots att de vill, för att de är rädda för sin egen säkerhet. Först då, när ingen kan se eller vet att de är judar, känner de sig säkra. De främsta hoten mot oss judar finns därför när vi träffas i grupp i våra institutioner, då är det lätt för våra fiender att identifiera oss.

Detta är inte judars misslyckande. Det är ett misslyckande för vårt demokratiska, öppna samhälle vars företrädare i högtidstal ofta talar om alla människors lika värde. Hittills har vi, hört många vällovliga ord. Men vi judar i Sverige är inte ute efter de vackra parollerna. Vi vill se konkreta åtgärder, handlingar som får oss att känna oss trygga.

Internationella undersökningar har visat att Sverige är ett högriskland för terrorattentat mot judiska institutioner. Antisemitismen är inte särskilt stor i de breda lagren i Sverige, de flesta svenskar är inte antisemiter. Detta innebär att få judar upplever någon diskriminering på arbetsmarknaden.

Men den antisemitism som finns är ofta extremt hatisk och våldsam. Våldsbejakande islamister ser oftast judar och judiska institutioner som legitima mål och inom den nazistiska rörelsen är antisemitismen en grundpelare. Det var ingen slump att Rakhmat Akilov, som genomförde terrorattacken på Drottninggatan, även spanade på Stora synagogan i Stockholm och det var aktioner från nazister som ledde till stängningen av Judiska föreningen i Umeå.

Den judiska befolkningen i Sverige är liten och det finns få judiska institutioner såsom kulturhus, skolor och synagogor. Staten borde därför utan alltför stor insats se till så att judar och icke-judar kan besöka judiska institutioner och känna sig säkra där. Så är inte fallet. De judiska organisationerna står själva för den absoluta merparten av säkerhetskostnaderna. I dag lägger judiska församlingar mellan 25 och 50 procent av sina medlemsavgifter på sin egen säkerhet. Trots stora insatserna från judiska organisationer är det vanligt att planerade arrangemang såsom kulturkvällar eller ungdomsutbildningar ställs in på grund av att resurser för säkerhet saknas.

I en internationell jämförelse som Judiska Centralrådet gjort framgår att Sverige sticker ut vad gäller statens skydd av judar. I de allra flesta länder med en liknande hotbild mot judar tar staten ett betydligt större ansvar. I våra grannländer Norge och Danmark bevakas synagogor och judiska skolor av polis och/eller militär dygnet runt. De får även ett årligt bidrag till sina egna säkerhetsorganisationer som är tre till fyra gånger högre än det stöd som svenska judiska institutioner får.

Detsamma gäller i länder som Tyskland, Österrike, Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Holland, Storbritannien och Frankrike. Även i Finland har de judiska institutionerna dagligt skydd av polis trots att hotbilden mot judar är betydligt mindre där än i Sverige. I Sverige förekommer polisbevakning endast vid speciella händelser.

Den judiska befolkningens säkerhetssituation liknar inte hoten som andra religiösa eller etniska grupper upplever. Utan att förringa hoten mot andra minoriteter så finns det inte några andra minoriteter som är hotade av statsunderstödda internationella terroristorganisationer på samma sätt som den judiska befolkningen. Många terroristorganisationer likställer judiska institutioner med israeliska institutioner vilket medför att hoten mot judiska objekt kan jämställas med hoten mot israeliska mål som Israels ambassad.

Judiska Centralrådet har under många år, i flera möten med företrädare för såväl denna regering, samt tidigare regeringar, påtalat behovet av stöd från staten för att skapa trygghet för de svenska medborgare som är judar. I diskussionerna har vi mött förståelse för vår sak men har ännu inte sett några resultat i form av direktiv till Polisen.

Riksdagen höjde under förra året anslaget som bland annat går till säkerhetshöjande insatser för judiska organisationer. I samband med att anslaget höjdes förändrades även riktlinjerna så att hela det civila samhället kan söka medel för säkerhetshöjande insatser. Det finns därför en uppenbar risk att det som utlovades som en höjning till judiska institutioner kanske bara blir ett marginellt tillskott eller till och med en minskning.

Den speciella situation som vi judar lever under anser Centralrådet bör innebära att staten hanterar denna situation i särskild ordning genom att se till så att det finns polisbeskydd och genom att se till så att de judiska organisationerna inte behöver ta stora delar av sina medlemmars avgifter för att de ska känna sig lika säkra som andra svenska medborgare. Judiska institutioner bör även kunna klassas som skyddsobjekt. Det är statens ansvar att skapa trygghet för Sveriges medborgare inklusive dess judiska befolkning. Det är nu hög tid för våra politiker att ta sitt ansvar för att en liknande tragedi som nu utspelats i USA inte ska ske här i Sverige.

Ämnen i den här artikeln:

Terrorism
Rasism
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet i Sverige Isak Reichel, generalsekreterare Judiska centralrådet i Sverige Allan Stutzinsky, ordförande Judiska församlingen i Göteborg Ann Katina, vice ordförande Judiska församlingen i Malmö Josefin Thorell, ordförande Judiska församlingen i Nordvästra Skåne Solveig Freudenthal, ordförande Judiska föreningen i Norrköping Anna Simon-Karlsson, ordförande Judiska ungdomsförbundet i Sverige Artikelförfattarna utgör styrelsen för Judiska centralrådet i Sverige.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt