Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Staten subventionerar de ­kommunala skattehöjningarna”

Om en kommun höjer skatten med 7 miljoner kommer kommunmedborgarnas jobbskatteavdrag i snitt att öka med en miljon, så att deras sammanlagda inkomst bara minskar med 6 miljoner. En sjundedel av skattehöjningen finansieras av staten, skriver Jacob Lundberg.
Om en kommun höjer skatten med 7 miljoner kommer kommunmedborgarnas jobbskatteavdrag i snitt att öka med en miljon, så att deras sammanlagda inkomst bara minskar med 6 miljoner. En sjundedel av skattehöjningen finansieras av staten, skriver Jacob Lundberg. Foto: Pontus Lundahl/TT

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting riskerar kommunalskatterna att höjas kraftigt de närmaste åren. Detta får negativa effekter på sysselsättning och skattebaser. Det finns ett antal systemfel som bidrar till att driva upp kommunalskatterna. Nu behövs politiskt ledarskap för att bromsa utvecklingen, skriver Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro.

Sverige har högst kommunala skatteintäkter som andel av BNP i hela OECD. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kan kommunalskatten stiga med mer än två kronor per hundralapp de kommande fyra åren. Problemet är att kommunerna har stora ekonomiska motiv att bedriva skattefinansierad kommunal verksamhet i stället för att välja en lägre skatt och låta medborgarna själva välja vad de vill lägga pengar på. I rapporten ”Kommunernas incitament för skattehöjningar”, som släpps i dag, beräknar jag att varje krona som blir kommunal konsumtion i stället för privat konsumtion subventioneras med 36 öre av staten. Det beror på att kommunerna är undantagna från moms och på att kommuninvånarna kompenseras av ett högre jobbskatteavdrag när kommunalskatten stiger.

Höjd skatt leder i sin tur till beteende­förändringar hos skattebetalarna, som minskad vilja att arbeta. Det gör att skattebaserna för kommunalskatt, arbetsgivaravgifter och moms krymper i takt med att skatten ökar. Enligt en rimlig bedömning får den offentliga sektorn därför bara behålla 74 öre på varje krona de höjer skatten för. 26 öre av varje krona i kommunalskattehöjning uteblir på grund av de negativa dynamiska effekterna.

Detta är negativt för landet som helhet, men den enskilda kommunen som borde drabbas av den skadliga politiken kommer lindrigt undan. Effekten drabbar primärt staten och övriga kommuner. Det beror på att utjämningssystemet, det omfördelningssystem som har som syfte att utjämna kommunernas ekonomiska förutsättningar, kompenserar den skatte­höjande kommunen för de negativa effekterna till 95 procent.

På grund av momsundantaget, jobbskatteavdraget och utjämningssystemet medför varje krona som skiftas från privat till kommunal konsumtion en kostnad för staten och de andra kommunerna med totalt 62 öre.

Den sammanlagda effekten av den förda politiken har inte uppmärksammats eller siffersatts tidigare. På grund av momsundantaget, jobbskatteavdraget och utjämningssystemet medför varje krona som skiftas från privat till kommunal konsumtion en kostnad för staten och de andra kommunerna med totalt 62 öre. Det är alltså rationell ekonomisk politik för kommunpolitiker att prioritera en stor kommunal verksamhet framför låga skatter, även om pengarna hade använts mer ändamålsenligt i människors egen privatekonomi.

Den goda nyheten är att dessa tre brister i Sveriges ekonomiska styrning kan åtgärdas genom reformer som inte är alltför komplicerade.

1

Kommunerna är undantagna från moms – momsbelägg dem. Privat konsumtion är normalt momsbelagd. Skattefinansierad konsumtion är dock, i enlighet med EU:s regelverk, undantagen från moms i Sverige. Skattefinansierade tjänster som produceras av kommunens anställda blir över huvud taget inte föremål för moms, och när kommunen köper in varor eller tjänster från den privata sektorn får den kompensation för momsen från staten. Detta innebär att det är relativt sett billigare att finansiera konsumtion genom kommunalskatten än på den privata marknaden. Ju högre kommunalskatter och ju större kommunala utgifter, desto mindre moms behöver kommunen och dess invånare betala in till staten.

Kommunernas momsgynnade ställning kan avskaffas genom att anslagen till kommunala verksamheter momsbeläggs. Själva kommunalskatten skulle också kunna momsbeläggas, för att få samma effekt. På Nya Zeeland har man dessa lösningar och experter anser att landet är ett föredöme med ett momssystem som täcker i princip all konsumtion, både privat och offentlig. Lokala fastighetsskatter, som är den huvudsakliga skattekällan för nyzeeländska kommuner, är till exempel momsbelagda. Jag har tidigare uppmärksammat denna fråga i rapporten ”Kommunernas momsundantag”.

2

Höjd kommunalskatt ger höjt jobbskatteavdrag – ändra utformningen. Jobbskatteavdraget är direkt proportionellt mot kommunalskatten. Eftersom avdraget finansieras genom statsbudgeten och inte påverkar kommunernas ekonomi innebär detta att kommunmedborgarna delvis kompenseras av staten för en kommunalskattehöjning. Kommunalskatterna inbringar i år 706 miljarder till kommunerna och jobbskatteavdraget uppgår till 109 miljarder, en sjundedel av kommunalskatteintäkterna. Om en kommun höjer skatten med 7 miljoner kommer alltså kommunmedborgarnas jobbskatteavdrag i snitt att öka med en miljon, så att deras sammanlagda inkomst bara minskar med 6 miljoner. En sjundedel av skattehöjningen finansieras av staten.

Jobbskatteavdragets utformning kan ändras så att det inte baseras på skattesatsen i den aktuella kommunen. Det är inte särskilt tekniskt komplicerat. Så fungerar redan i dag jobbskatteavdraget för personer som är äldre än 65 år, samt jobbskatteavdragen i flera andra länder.

3

Utjämningssystemet fritar kommunerna från ansvar – gör om. Den närmast totala utjämningen av skattebaser inom det kommunala utjämningssystemet innebär att kommunerna har små incitament att ta hänsyn till de negativa effekterna av en skattehöjning. När skatten höjs blir det mindre lönsamt att arbeta och mer lönsamt att exempelvis skatteplanera. Nationalekonomisk forskning visar att detta leder till lägre beskattningsbar inkomst. Men på grund av utjämningssystemet är detta något som den enskilda kommunen inte har några incitament att ta hänsyn till, eftersom i snitt 95 procent av de negativa effekterna kommer att bäras av de andra kommunerna. Detta är en tredje faktor som bidrar till högre kommunalskatter.

Det finns goda möjligheter att skapa ett utjämningssystem som baseras på kommunernas förutsättningar, som antalet högskoleutbildade och ålderssammansättningen, i stället för som i dag på utfallet i form av kommuninvånarnas genomsnittsinkomst. I rapporten ”Kommunalråd utan ansvar” (Timbro) har Isak Kupersmidt och Gustav Karreskog räknat fram ett sådant förslag. Det systemet skulle bevara en hög grad av utjämning, men samtidigt låta kommunerna behålla frukterna av tillväxtfrämjande politik, där kommunens skattepolitik är en viktig faktor.

Allt fler aktörer, till exempel LO (DN Debatt 24/8), varnar nu för de stigande kommunalskatterna. Inget parti har dock kommit med något förslag som åtgärdar de tre systemfel som nämns ovan. Kristdemokraterna (DN Debatt 30/5) föreslår en kommunalskattebroms likt den som var i kraft i slutet av 1990-talet. En sådan kan få önskvärd effekt på kort sikt, men behandlar symptomen i stället för de underliggande problemen.

Sannolikheten för att kommunernas egen intresseorganisation, Sveriges kommuner och landsting, kommer att driva på för en förändring i den riktning jag föreslår är liten. Därför behövs politiskt ledarskap. Här borde goda möjligheter finnas för en blocköverskridande överenskommelse.

DN Debatt. 21 november 2017

Debattartikel

Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro:
”Staten subventionerar de ­kommunala skattehöjningarna”

Repliker

Annika Wallenskog, chefsekonom, SKL:
”Feltänkt om skatteutjämningssystemet”

Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé:
”Lundbergs teorier saknar verklighetsförankring”

Ebba Busch Thor (KD) och Jakob Forssmed (KD):
”Felaktiga incitament skapar kommunalt slöseri”

Slutreplik

Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro:
”Utjämning påverkar kommunernas incitament”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.