Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Statens detaljstyrning leder till mindre effektiv välfärd”

Det finns nu över 140 riktade statsbidrag, som kommuner och landsting ska hantera. I den budget som Magdalena Andersson presenterade i september tillkom ytterligare drygt 10 specialriktade statsbidrag.
Det finns nu över 140 riktade statsbidrag, som kommuner och landsting ska hantera. I den budget som Magdalena Andersson presenterade i september tillkom ytterligare drygt 10 specialriktade statsbidrag. Foto: Claudio Bresciani/TT

De flesta partier i riksdagen säger att de riktade statsbidragen ska blir färre till förmån för generella statsbidrag. Men gång på gång föreslår man fler och fler specialdestinerade bidrag. Mycket tid och pengar krävs för att hantera dem. Resurser som i stället kunna användas i välfärden, skriver samtliga partiföreträdare i SKL:s arbetsutskott.

I regeringens höstbudget presenterades en mycket välkommen ökning av de generella statsbidragen till kommuner, landsting och regioner. Det är viktiga tillskott för att utveckla skolan, vården och omsorgen. Men fortfarande ser vi allt för mycket statlig detaljstyrning i form av riktade statsbidrag och kortsiktiga ineffektiva åtgärder vilket ger kommuner, landsting och regioner sämre förutsättningar att åstadkomma en bra välfärd utifrån de lokala förutsättningarna.

Vår välfärd – omsorgen om de yngsta och de äldsta, en vård som håller hög kvalitet, våra barns och ungdomars utbildning, en lokal arbetsmarknad, våra vägar och järnvägar – är kärnan i ett modernt Sverige. Tillsammans med ett näringsliv och en lokal demokrati, gör en god välfärd vårt land till ett av världens mest moderna och attraktiva länder. Detta är en drivkraft för Sveriges 290 kommuner och 20 landsting och regioner att varje dag arbeta med utvecklingen av våra verksamheter.

Vår välfärd finansieras gemensamt, av skatteintäkter via staten, kommuner och landsting. För att vi framåt ska klara att svara upp mot medborgarnas med rätta högt ställda krav på välfärdstjänster kommer det att krävas kloka finansieringslösningar. För kommuner, landsting och regioner handlar det om att hela tiden arbeta smartare, använda medarbetares resurser på ett hållbart sätt och teknikens landvinningar för att göra verksamheten bättre. För staten handlar det om att skjuta till resurser för en jämlik välfärd. Välfärden behöver friska tillskott i form av statsbidrag de kommande åren. Det råder en stor samsyn mellan de politiska partierna om detta.

Staten detaljstyr verksamheterna i kommuner och landsting i allt högre utsträckning. Dels genom lagstiftning och nationella regelverk, dels genom riktade statsbidrag till olika områden. Det finns nu över 140 riktade statsbidrag, som kommuner och landsting ska hantera. I senaste budgeten tillkom ytterligare drygt 10 specialriktade statsbidrag. Oberoende av hur man ser på vad som prioriteras är det ett faktum att riktade statsbidrag orsakar problem i planering, styrning och finansiering av den kommunala verksamheten. Syftet med varje enskilt bidrag kan vara nog så angeläget och vällovligt, men vi ser tyvärr dagligen att ett riktat bidrag ofta blir missriktat.

I den kommande valrörelsen kommer samtliga partier utlova statliga pengar till olika ändamål och verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för. Det kommer vara ett statsbidrag för en viktig del i skolan och ett annat för något som ska höja kvaliteten i vården, båda med villkor som ska vara uppfyllda för att få använda den riktade pengen. Våra partier kommer alla att medverka i att utlova specialdestinerade pengar till olika delar av välfärden. Vi som representerar ledningen i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) möter det dagligen. Ändå vet vi att det är helt fel väg att gå.

Det är inte ovanligt att de omkring 65 riktade statsbidragen på skolans område på olika sätt sysselsätter ett tiotal administratörer i en medelstor kommun, resurser som annars kunnat användas till att höja kvaliteten i förskolor och skolor.

Riktade statsbidrag skapar ökad administration. Det är inte ovanligt att de omkring 65 riktade statsbidragen på skolans område på olika sätt sysselsätter ett tiotal administratörer i en medelstor kommun, resurser som annars kunnat användas till att höja kvaliteten i förskolor och skolor.

Riktade statsbidrag premierar kortsiktig planering framför långsiktigt tänkande. Bidragen går till åtgärder som blir tillfälliga eller leder till oplanerade kostnadsökningar i en verksamhet, något som går ut över annan verksamhet. Det är inte ovanligt att bidraget betalas ut så sent som i december till kommuner och landsting med effekten att en mindre del av bidraget kommer till användning. Det innebär att pengarna bara stärker resultatet det enskilda året.

I många fall ska pengarna gå till att anställa fler personer, men i och med att pengarna ofta gäller för kortare perioder på ett till tre år blir det inte möjligt. Ofta är bidragen för en mindre kommun så små att de inte uppfattas värda att söka, trots att det kanske främst är små kommuner som skulle behöva stärka det särskilda område statsbidragen avser. Till detta kommer att riktade bidrag innebär att verksamhet byggs upp för att sedan bara något år senare tvingas avvecklas igen. Det är både ineffektivt och skapar förhoppningar hos kommuninvånarna.

När vi som har ansvar för välfärden i kommuner, landsting och regioner kräver mer av generella statsbidrag och mindre av statlig detaljstyrning, får vi ofta till svar att generella statsbidrag inte kan garantera kvaliteten i välfärden och att den nationella nivån inte kan veta att pengarna ger önskad effekt. Vi är förstås helt överens om att statsbidragens effekter och resultat måste redovisas av kommunsektorn så att det är tydligt att de statliga resurserna används på ett effektivt och för samhällsekonomin hållbart sätt. Ibland sägs det att generella välfärdspengar ”rinner i väg” eller går i ”kommunernas svarta hål”. Vi värjer oss starkt från sådana svepande beskrivningar. Alla gemensamma resurser ska alltid användas på ett effektivt och hållbart sätt till det som gör störst nytta.

Det är ett faktum att Sverige ser olika ut i olika regioner, kommuner och stadsdelar. En likvärdig vård i hela landet eller en likvärdig skola för alla barn och ungdomar betyder inte att vi ska göra lika överallt. Lika kräver inte lika. Lika kräver olika. I ett landsting kan behoven av resurser till infrastruktur vara det mest nödvändiga, medan det i ett annat landsting är absolut viktigast att använda statsbidrag till att korta köerna för cancerpatienter. Den kunskapen finns i varje landsting. När staten istället skickar pengar som måste användas för just ett ändamål med detaljerade villkor, så innebär det alldeles för ofta att pengar inte styrs efter behov, utan efter opinionsmässiga vindar.

Med generella, värdesäkrade statsbidrag kan kommuner och landsting utforma och prioritera sin verksamhet inom ramen för lagarna och den kommunala självstyrelsen och därmed få ut mesta möjliga för skattepengarna utifrån de lokala förutsättningarna. De skapar långsiktighet och utrymme för effektivisering, utveckling och förnyelse.

Vi, som representerar Sveriges kommuner, landsting och regioner från olika partier, vill se långsiktiga förutsättningar i form av generella statsbidrag. Då kan välfärden utvecklas så att den på bästa sätt möter medborgarnas behov.

DN Debatt. 12 oktober 2017

Debattartikel

Samtliga partiföreträdare i SKL:s arbetsutskott:
”Statens detaljstyrning leder till mindre effektiv välfärd”

Repliker

Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund:
”Risk att det blir ishallar i stället för fungerande skola”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.