Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-01 19:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/stockholm-behover-krispaket-for-att-bryta-gangrekryteringen/

DN Debatt

DN Debatt. ”Stockholm behöver krispaket för att bryta gängrekryteringen”

Den politik som förs i Stockholm i dag fokuserar inte på grundorsaken till kriminalitet och gängens rekrytering, skriver oppositionsborgarråden Karin Wanngård (S), Emilia Bjuggren (S), Jan Valeskog (S) och Kadir Kasirga (S).
Den politik som förs i Stockholm i dag fokuserar inte på grundorsaken till kriminalitet och gängens rekrytering, skriver oppositionsborgarråden Karin Wanngård (S), Emilia Bjuggren (S), Jan Valeskog (S) och Kadir Kasirga (S). Foto: Louise Helmfrid

DN DEBATT 4/9.

Fyra oppositionsborgarråd (S) i Stockholm: Den lokala Stockholms-politiken har misslyckats med att hindra rekrytering till gängkriminalitet.

Skattesänkningar har varit viktigare än att investera i våra utsatta områden. På senare tiden har vi sett ett stort antal mord och skjutningar. Därför behöver nu ett krispaket mot gängkriminaliteten antas snarast.

Kriminalitet ska aldrig vara en karriär. Så lyder ett av löftena vi Socialdemokrater gav i valrörelsen 2018. Vårt löfte då var att ”med fler poliser och en skola som inte lämnar någon efter stryper vi gängens rekrytering”. Vi var knappast ensamma om att prata om trygghet 2018 – men vi var en av alltför få som pratade om både fler poliser och fler förebyggande insatser för att hindra rekryteringen till gängen.

I dag har vi fler poliser. Regeringen Reinfeldts besparingar på polisutbildningen har ersatts med både fler platser på utbildningen och fler poliser i tjänst. Samtidigt vädjar polisen nu om insatser från övriga samhället för att stoppa rekryteringen till gängen. Det är mycket illavarslande. Arbetet mot gängkriminalitet kan inte vinnas om vi inte stoppar nyrekryteringen.

Polisen arbetar hårt med att plocka bort personer från gängen men i dag ersätts de lika snabbt med nya, ofta yngre individer. Rikspolischefen säger det som borde vara uppenbart för alla – att skolan och samhället måste fånga upp problem tidigt och ge barn och ung­domar goda framtidsmöjligheter. En ung person som inte ser en annan framtid än gängen är farligare än en som tror att ett annat liv är möjligt.

I våras bestämde staden sig för att inte genomföra den årliga trygghetsmätningen. Men det är inte genom att blunda för otrygghet som fler blir trygga.

Tyvärr blir det allt tydligare för det stora flertalet att den lokala politiken i Stockholm har misslyckats med sin del: att hindra rekryteringen. Det har varit viktigare att lova skattesänkningar än att investera i våra utsatta områden. Samtidigt har vi på senare tid sett ett stort antal mord och skjutningar och att fler unga dras in i grov kriminalitet. Det finns några saker som sticker ut och som varslar illa för framtiden om den politiska passiviteten i huvudstaden får fortgå:

När alla bedömare enas om hur viktig skolan är har den grönblå majoriteten i Stockholm gjort den lägsta uppräkningen av skolbudgeten någonsin. Lärarfacken har varnat för konsekvenserna. Risken är uppenbar att vi får en skola där allt fler lämnas efter. Så öppnas vägen för gängens rekrytering.

Ungdomsarbetslösheten har ökat med 60 procent sedan november 2019. Trots det har Stockholms stad inte tillfört mer resurser för att kunna erbjuda praktik, utbildning eller andra insatser som leder till jobb. Vägar stängs därmed för många och i det vakuum som uppstår blir det lättare för gängen att rekrytera. Samtidigt säljer moderaterna ut fler billiga hyresrätter och minskar bostadsmöjligheterna markant för många. Det som kunde varit vägen till ett riktigt vuxenliv med jobb och boende upplevs nu allt oftare som ouppnåeligt.

När samhället behöver vara som starkast har Stockholm tvärtom prioriterat ner det förebyggande arbetet. Valet att bara satsa på ordningsvakter i stället för fältassistenter har allvarligt skadat förmågan att fånga upp problem tidigt. Valet att dra sig tillbaka från ytterstaden genom uteblivet stöd till civilsamhället och minskade investeringar i förorten har skapat stora problem. Att stoppa projekten som bygger samman utsatta stadsdelar med omkringliggande områden är också en dålig borgerlig politik. Isolering gynnar i grunden gängen och om allt fler upplever att samhället struntar i de socioekonomiska utmaningar som finns i deras vardag, om det så är arbetslöshet, ofullständiga betyg eller trångboddhet, så ökar det utanförskapet.

Vi förstår att polisen ber om hjälp. Den politik som förs i Stockholm i dag fokuserar inte på grundorsaken till kriminalitet och gängens rekrytering. Och stadens ledning skyller ifrån sig på staten. När ansvariga frågas om vad staden planerar att göra säger både trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD) och finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) att trygghet inte är deras ansvarsområde (!).

Trots att staten i bred politisk enighet gett välfärds­miljarder till kommunerna har Stockholm politiska majoritet vägrat fördela en enda ny krona till skolan under år 2020. Så raseras det som polisen och andra menar är en absolut nödvändighet för att bryta rekryteringen: en skola och ett samhälle som kan fånga upp de som är på väg åt fel håll.

Vad behövs då göras nu? Ett krispaket med flera delar behöver antas snarast:

1 Skolan behöver en budget som ger förutsättningar att fånga upp alla unga. Jobbpolitiken kan inte vara densamma som när arbetslösheten var 60 procent lägre. Vägen till en första billig lägenhet går inte via utförsäljningar. Fältassistenter ska finnas i alla stadsdelar. Kommande budget måste innehålla tydliga beslut om detta.

2 Staden behöver axla sitt ansvar i stället för att skylla ifrån sig. En särskild krisgrupp behöver aktiveras som enbart arbetar med att bryta rekrytering till gängen. Placera den gärna tillsammans med polisen i det nybyggda polishuset i Rinkeby.

3 Inrätta en särskild avhopparlinje i kommunens regi, dit man kan ringa anonymt dygnet runt och få hjälp med att lämna det kriminella. Denna bör vara öppen även för anhöriga som oroar sig över närstående. Stöd ska ges inom 24 timmar till den som vill lämna kriminalitet. Samarbete med andra kommuner bör inledas så att personer kan lämna Stockholm snabbt om det behövs för att kunna bryta helt.

4 Rekrytera in tidigare chefer och högre tjänstemän som arbetat med socialtjänsten i Stockholm till ett nytt förstärkningsteam för att höja kunskapen och bidra med erfarenhet. Flera höga chefer varnade för de neddragningar som gjordes på socialtjänsten år 2012. De unga som var i riskzonen då utgör basen för de gäng som står för våldet i dag. Anna König Jerlmyr (M) som då var ansvarigt socialborgarråd och drev igenom nedskärningarna får inte nu låta prestige innebära att staden tappar viktig kompetens.

5 Staden behöver etablera särskilda insatsteam som riktar sig till familjer med unga som har kriminella tendenser eller där varningssignaler finns. Socialtjänsten behöver prioriteras, och ett närmare samarbete med polisen inledas. Civilsamhället måste få resurser att jobba aktivt mot målgrupper i riskzonen, inte mindre resurser som i dag.

6 Förstärk arbetet mot droger. Ge stadens viktiga verksamheter, bland annat Framtid Stockholm och Mini Maria, mer resurser för att utreda och behandla fler unga som missbrukar alkohol och droger.

När Stockholms stad år 2018 mätte den upplevda tryggheten ökade den. Tyvärr vändes den positiva trenden år 2019. Allt fler upplevde sig otrygga i sin närmiljö. I våras bestämde staden sig för att inte genomföra den årliga trygghetsmätningen. Men det är inte genom att blunda för otrygghet som fler blir trygga. Om inte det politiska styret i Stockholm vill ta sitt ansvar är vi beredda att göra det. Det brådskar.

Ämnen i artikeln

Gängvåld
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt