Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Stockholms trafikprojekt måste sättas i gång tidigare”

Folkpartiet i Stockholms län: Staten måste öppna sin kassa­kista så att nya spår och vägar kan byggas i Stockholm. De trafiksatsningar som är planerade i Stockholmsregionen efter 2020 – t-bana till Nacka, spårlösning till Täby/Danderyd, Huvudstaleden, väg 226 med mera – måste påbörjas redan nu. Skälet är att befolkningen växer betydligt snabbare än man trott. Stockholmstrafiken är ett riksintresse och regeringen måste nu ta sitt ansvar, skriver 27 FP-företrädare.

Det går bra för Sverige. Tack vare god ordning i statsfinanserna har vi tagit oss igenom vår tids värsta finanskris med gott resultat. Arbetslösheten sjunker, ekonomin växer och de offentliga räkenskaperna pekar åter mot överskott.

Nu finns alla chanser till reformer som både stärker drivkrafterna för arbete och undanröjer strukturella hinder för Sveriges internationella konkurrenskraft och våra möjligheter att även i framtiden ha ett näringsliv av högsta klass. Ett av dessa hinder är vår på många håll eftersatta infrastruktur.

Runtom i Sverige finns många angelägna infrastrukturprojekt. Men regeringen måste i långt högre grad prioritera insatser i de delar av Sverige som driver utvecklingen.

Stockholmsregionen måste redan nu påbörja de trafiksatsningar som enligt Stockholmsöverenskommelsen från 2007 ligger först efter 2019. Stockholms län och Mälardalen utgör landets främsta motor för jobbskapande och ekonomisk utveckling. Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, och sin vitalitet inom kultur, handel och vetenskap som har dragningskraft på människor och företag. Vår regions utvecklingskraft syresätter hela landet.

Med nästan 40.000 nya invånare varje år ökar Stockholmsregionens befolkning dubbelt så snabbt som i det högsta scenariot i den regionplan som låg till grund för Stockholmsöverenskommelsen. Stockholms län står för hälften av hela Sveriges befolkningstillväxt. Ökningen motsvarar ett Göteborg på 15 år. Det är en effekt av och en drivkraft för utveckling, men om trafikapparaten inte hänger med kommer tillväxtmotorn snart att börja hacka.

Att Stockholmsregionens infrastruktur är eftersatt vet alla som har upplevt den på överfulla eller sena tåg och bussar eller i långa bilköer. Nutek satte för några år sedan ett pris på detta: det samhällsekonomiska inkomstbortfallet för att Dennispaketet inte genomförts beräknades dittills till 50 miljarder kronor. Kostnaderna för förseningar till följd av trängsel i kollektivtrafiken beräknas till närmare 7 miljarder kronor årligen.

Det är ett riksintresse att få Stockholmsregionens, och hela Mälardalens, infrastruktur att fungera väl. Kommunerna och landstinget tar redan i dag ett större ansvar för investeringar i infrastruktur än kommuner i övriga landet. Nu måste också regeringen ta sitt nationella ansvar.

Den process som under ledning av Carl Cederschiöld ledde fram till det stora trafikpaketet 2007 förenade intressen från kommuner och landsting som historiskt har haft svårt att komma överens. Ett helikopterperspektiv gav rationella bedömningar av behov och prioriteringar, som alla inblandade nu sluter upp bakom.

Ett antal infrastrukturprojekt är nu på väg att genomföras, framför allt Citybanan och Förbifart Stockholm. Befolkningens och ekonomins utveckling gör att det är av största vikt att denna första del av Cederschiöldsuppgörelsen kan föras i hamn så fort som möjligt. Denna första del och finansieringsplan sträcker sig till år 2020. Men en andra del i överenskommelsen säger att också ett antal andra, angelägna projekt ska börja planeras – och att man ska undersöka förutsättningarna för att igångsätta dem redan före 2020.

Att Stockholmsregionen växer betydligt snabbare och landets ekonomi är starkare än vad tidigare bedömningar visat, gör att förutsättningarna har förändrats.

Det är hög tid att kalla till samtal om hur Stockholmsöverenskommelsens nästa steg ska genomföras och hur finansieringen ska ordnas. Denna andra del omfattar till exempel tunnelbana till Nacka, ny kapacitetsstark spårlösning för kollektivtrafiken åt nordost/Täby/Danderyd, spårväg på busslinje 4, Huvudstaleden, väg 226/Huddingevägen och del av väg 77. Även ett viktigt projekt som Spårväg Syd, som finns i överenskommelsens första del men utan full finansiering, måste givetvis säkerställas.

Regeringens arbetslinje har varit framgångsrik. Men för att företag ska våga anställa och för att de som har ett arbete ska kunna skörda frukterna av det måste både gods och människor komma fram i tid. Då krävs att staten öppnar sin välfyllda kassakista och börjar bygga de angelägna spår och vägar i Stockholms län som hela Sverige kan dra nytta av.

Anders Ekegren (FP) kommunalråd Solna, ordförande Folkpartiets kommunalpolitiska råd i Stockholms län Birgitta Rydberg (FP) landstingsråd Stockholms läns landsting Lotta Edholm (FP) borgarråd Stockholms stad Lars Johansson (FP) gruppledare Botkyrka Jonas Uebel (FP) gruppledare Danderyd Jan-Eric Billter (FP) gruppledare Ekerö Peter Olevik Dunder (FP) gruppledare Haninge Malin Danielsson (FP) kommunalråd Huddinge Lars Bergstig (FP) gruppledare Järfälla Minna Klintz (FP) kommunalråd Lidingö Stefan Saläng (FP) kommunalråd Nacka Hans Andersson (FP) gruppledare Norrtälje Lars-Erik Aili (FP) gruppledare Nykvarn Daniel Adborn (FP) kommunalråd Nynäshamn Anna-Carin Bylund (FP) gruppledare Salem Hendrik Nyman (FP) gruppledare Sigtuna Lennart Gabrielsson (FP) kommunalråd Sollentuna Johan Storåkers (FP) oppositionsråd Sundbyberg Mats Siljebrand (FP) gruppledare Södertälje Mats Larsson (FP) kommunalråd Tyresö Mats Hasselgren (FP) kommunalråd Täby Yvonne Stein (FP) kommunalråd Upplands-Bro Eila Bromme (FP) gruppledare Upplands Väsby Gunnel Orselius-Dahl (FP) gruppledare Vallentuna Michael Baumgarten (FP) gruppledare Vaxholm Anders Bergman (FP) kommunalråd Värmdö Elisabeth Gunnars (FP) kommunalråd Österåker

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.