Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-26 14:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/stoppa-privata-operationer-for-att-klara-vardskulden/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Stoppa privata operationer för att klara vårdskulden”

För tre år sedan genomfördes artroskopisk kirurgi i knän för drygt en kvarts miljard kronor, trots att sådana ingrepp står i strid med Socialstyrelsens riktlinjer. Denna skattefinansiering av icke-prioriterad vård borde stoppas, anser artikelförfattarna.
För tre år sedan genomfördes artroskopisk kirurgi i knän för drygt en kvarts miljard kronor, trots att sådana ingrepp står i strid med Socialstyrelsens riktlinjer. Denna skattefinansiering av icke-prioriterad vård borde stoppas, anser artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 7/10 NÄTEXTRA.

Vårdprofessorn Göran Dahlgren och Lisa Pelling, tankesmedjan Arena Idé: Det krävs en strategi för att beta av vårdskulden efter pandemin. Privat drivna men offentligt finansierade ingrepp som artroskopisk kirurgi i knän borde stoppas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Pandemin har skapat en enorm vårdskuld. I fjol genomfördes 114 000 färre operationer och 2,7 miljoner färre fysiska läkarbesök i primärvården jämfört med 2019. Enligt Myndigheten för vårdanalys har personer med större vårdbehov påverkats mest.

Bland personer med långvariga hälsobesvär har nästan var fjärde (23 procent) varit med om att vård de efterfrågat eller tidigare erhållit tid för har ställts in eller skjutits upp. Motsvarande andel bland dem som inte har långvariga vårdbehov är en av tio.

Att beta av denna vårdskuld och minska de redan före pandemin långa vårdköerna kräver ökade finansiella och personella resurser.

Vårdskulden ska betas av i enlighet med portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Målet för vården vara ”en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen” och ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården” (HSL 3 kap 1 §).

Att följa dessa två principer i planeringen och utformningen av vården är ett ansvar för riksdag och regering, men även myndigheter som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inte minst är det ett ansvar för förtroendevalda, tjänstemän och vårdgivare i landets 21 regioner. Ändå saknas en strategi för att se till det uppdämda behovet av vård tillgodoses på lika villkor och att den som har det största behovet ges företräde.

Det saknas därmed en strategi för att motverka den ökande ojämlikheten i tillgång till hälsa som DN rapporterat om. Ojämlikheten blixtbelystes under pandemin. Människor med låg inkomst, kort utbildning och med utländsk bakgrund löper större risk att bli smittade av covid-19, större risk att bli allvarligt sjuka och större risk att avlida.

Det beror bland annat på att dessa personer oftare har ett mer slitsamt arbetsliv, är mer trångbodda och har sämre möjligheter att upprätthålla en god hälsa. Men det beror också på att de vanligen har sämre tillgång till vård än andra grupper. Antalet patienter som är listade på varje läkare är till exempel högre på vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden än i höginkomstområden, trots att vårdbehovet generellt är större i utsatta områden.

För att åstadkomma en mer jämlik vård behövs nu en rad åtgärder:

Inför transparenta köer. Det är naturligt att det uppstår väntetider för planerad och icke-akut vård, men köer som uppstår måste organiseras efter väntetid och enskilda patienters behov av vård. Privata vårdgivare har starka incitament att prioritera enkla ingrepp och lättbehandlade patienter eftersom de är lönsammast. I dag är det omöjligt att ur den löpande väntetidsstatistiken avläsa om grupper som äldre med stora vårdbehov gynnas eller missgynnas.

Skapa ett nationellt vårdsöksystem. Tidigare i år föreslog en statlig utredning (SOU 2021:59) inrättandet av ett nationellt vårdsöksystem, där regioner i realtid kan söka ledig kapacitet i hela landet för väntande patienter. Ett sådant system måste omfatta hela den offentligt finansierade vården, även den som bedrivs i privat regi.

Även privatanställd vårdpersonal ska ingå i joursystemet. Det borde, som näringslivsfinansierade tankesmedjan Timbro påpekat, vara självklart att all personal som finansieras av det offentliga ska ingå i joursystemet, även anställda hos privata vårdgivare. Det skulle öka tillgången på personal och vara en välkommen avlastning för överbelastade offentligt drivna sjukhus.

Prioritera screening till underförsörjda områden och grupper. Under pandemin tvingades många regioner att sluta skicka ut kallelser till screening för folksjukdomar som bröst- och prostatacancer. När screeningen återupptas bör de geografiska områden som är underförsörjda på vård, som socioekonomiskt utsatta områden i storstäderna och låginkomstkommuner i glesbygden, prioriteras.

Stryp finansieringen till icke-prioriterad vård. Privat drivna men offentligt finansierade mottagningar utför operationer och ingrepp som inte har stöd i Socialstyrelsens riktlinjer. 2018 genomfördes exempelvis 13 400 åtgärder kopplade till artroskopisk kirurgi i knän för drygt 250 miljoner kronor – trots att sådana ingrepp står i strid med Socialstyrelsens riktlinjer.

Förbjud gräddfiler. I dag kan privat drivna men offentligt finansierade vårdcentraler och mottagningar låta personer med privat sjukvårdsförsäkring gå före i kön. Detta strider mot hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf. Detta kan åtgärdas genom att vårdpolitiker på regional nivå i avtal med privata vårdgivare som ett villkor för offentlig finansiering anger att de privata vårdgivarna inte öppnar en gräddfil för patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. Gräddfilerna drabbar särskilt äldre patienter som har stör vårdbehoven, läng väntetiderna och inte kan köpa sig förtur via en privat sjukvårdsförsäkring eftersom de är olönsamma på denna försäkringsmarknad.

Motverka diskriminering av personer med stora vårdbehov. Det finns oroande tendenser till att yngre och personer med mindre vårdbehov tränger undan äldre med större vårdbehov i väntan på vårdinsatser och operationer. Vårdgivare har i dag incitament att prioritera lättare förstagångsbesök framför tyngre återbesök för att kunna hålla vårdgarantin och få del av den ersättning som utgår till regioner som uppfyller vårdgarantins krav. Det behövs löpande kontroll av att inte äldre med stora vårdbehov tvingas vänta ännu längre på grund av att personer med mindre vårdbehov ges förtur. Dessutom bör regelbundna befolkningsundersökningar genomföras för att jämföra väntetider för kortutbildade äldre och långtidsutbildade i yrkesverksamma åldrar vid stora respektive mindre vårdbehov för att få kunskap om ”sociala gräddfiler” till snabbare vård inom skattefinansierad vård.

Förbättra tillgången på vårddata. Myndigheten för vårdanalys har i flera rapporter påtalat att det finns en brist på kvalificerade jämlikhetsanalyser i uppföljningen av hälso- och sjukvården. Det är oacceptabelt att det i dag inte går att kontrollera att principen om vård efter behov efterföljs.

Ämnen i artikeln

Sjukvård

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt