Riksbankskommittén: ”Stora banker skyldiga att se till att det finns kontanter” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Stora banker skyldiga att se till att det finns kontanter”

Det finns i dag runt en miljon svenskar som står utanför det digitala samhället, bland annat vissa äldre, nyanlända och personer med funktionsvariationer. Kontanter kan också bidra till att minska samhällets sårbarhet vid kriser och kan ge ett bättre integritetsskydd, skriver artikelförfattarna.
Det finns i dag runt en miljon svenskar som står utanför det digitala samhället, bland annat vissa äldre, nyanlända och personer med funktionsvariationer. Kontanter kan också bidra till att minska samhällets sårbarhet vid kriser och kan ge ett bättre integritetsskydd, skriver artikelförfattarna. Foto: isabell Höjman/TT

DN DEBATT 11/6. De stora bankerna har ett särskilt ansvar för tillgången till kontanter i samhället. Vi är eniga om att de banker som erbjuder betalkonton och har en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige, skriver Riksbankskommittén.

Kontanter är fortfarande viktiga för en betydande del av Sveriges invånare, föreningar och småföretag. Riksdag och regering behöver i god demokratisk ordning och med tillräckligt beslutsunderlag ta aktiv ställning till kontanternas roll i ett längre tidsperspektiv. Kontanterna kan inte tillåtas avvecklas av privata aktörer innan ett sådant ställningstagande görs. Därför föreslår en enig Riksbankskommitté att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.

Utvecklingen mot minskad kontant­användning går fort i Sverige. I ett internationellt perspektiv är vi i det närmaste unika sett till hur lite kontanter som cirkulerar i samhället och den låga andelen kontanta betalningar i handeln. Tillgången till kontanttjänster, i form av möjligheten till insättning på och uttag från bankkonton, har försämrats de senaste fem åren, bland annat till följd av att antalet bankkontor med kontantservice har mer än halverats sedan 2011. Denna utveckling har främst drivits av de stora bankerna.

Uppnås inte kraven drabbas bankerna av ekonomiskt kännbara sanktioner. Ju mindre en enskild bank bidrar till tillgången till kontanttjänster desto högre sanktioner och ju större banken är, desto högre sanktioner.

Vi i Riksbankskommittén anser att den fortsatta utvecklingen av tillgången till kontanter i samhället bör ske under kontrollerade former så att allmänhetens och samhällets behov av kontanter tillgodoses. I vårt delbetänkande Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42) som publiceras i dag föreslår vi därför att banker, som erbjuder betalkonton och har en inlåning från svensk allmänhet på över 70 miljarder kronor, ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i en sådan utsträckning att det finns en rimlig tillgång till dessa tjänster i hela Sverige. 

Storleksgränsen innebär att endast banker med nationell täckning och som är systemviktiga för kontantkedjan omfattas av de föreslagna kraven. Rimlig tillgång innebär att runt 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering. Det innebär en viss ambitionshöjning jämfört med tillgången i dagsläget. Kraven tar inte hänsyn till hur tjänsterna erbjuds. Det står bankerna fritt att välja hur de vill erbjuda tjänsterna, över disk eller via uttagsautomater, och om de vill erbjuda tjänsterna i egen regi eller genom ombud. Öppettider och priser för tjänsterna måste också vara rimliga.

Vi anser att de stora bankerna har ett särskilt ansvar för tillgången till kontanter i samhället. De är helt centrala som förmedlare av betalningar och krediter. Det är därför inte rimligt att de helt kan frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt mot bakgrund av att det är ett lagligt betalningsmedel. Vidare måste bankkonton vara användbara för alla bankkunder, även för de personer, föreningar och företag som har behov av kontanter.

Omvandlingen av betalmarknaden går fort, med nya lösningar för att genomföra betalningar. Det finns fördelar med denna utveckling ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi ser positivt på teknisk utveckling, men kontanter är fortfarande ett viktigt betalningsmedel för en betydande del av befolkningen. Det finns i dag runt en miljon svenskar som står utanför det digitala samhället, bland annat vissa äldre, nyanlända och personer med funktionsvariationer. Kontanter kan också bidra till att minska samhällets sårbarhet vid kriser och kan ge ett bättre integritetsskydd.

Riksdagen beslutade 2007 att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det gäller bland annat kontantuttag och hantering av dagskassor för föreningar och företag. Dessa tjänster är en nödvändig förutsättning för att kontanterna ska kunna cirkulera i samhället och fungera som betalningsmedel.

Tillgången till kontanttjänster är i dag sämst i glesbygdsområden. Berörda myndigheter, företag och experter som vi har träffat är eniga om att det finns en stor risk att kontantuttag, dagskassehantering, och kontanttransporter inom en snar framtid inte kommer att kunna upprätthållas på kommersiell grund i stora områden i Sverige. En fortsatt snabb avveckling av kontanttjänsterna skulle drabba vissa människor, föreningar och småföretagare hårt och underminera kontanternas ställning som betalningsmedel. I en nyligen genomförd undersökning ansåg en stor majoritet av svenskarna, 68 procent, att kontanter bör finnas kvar som betalningsmedel.

Utvecklingen för kontanterna i samhället bör inte gå snabbare än att vi i god demokratisk ordning och med ett tillräckligt beslutsunderlag kan ta ställning till vilka statliga betalningsmedel som bör finnas i framtiden. För ett sådant ställningstagande behövs analyser inom bland annat följande områden:

 Kontanternas roll för samhällets krisberedskap.

Om en digital centralbanksvaluta, i form av en e-krona, kan vara ett fullgott alternativ till kontanter.

På vilket sätt vi säkerställer ett högt förtroende för betalningssystemet.

Centralbankspengars roll i en tid av tekniskt driven omställning.

Kontanterna och en fungerande kontantinfrastruktur får inte tillåtas försvinna innan ställningstaganden inom dessa områden kan göras.

Utformningen av de föreslagna kraven stimulerar samarbete, eftersom bankerna inte kan drabbas av sanktioner så länge som det totalt sett finns en rimlig tillgång på kontantuttag och dagskassehantering i Sverige. Uppnås inte kraven drabbas bankerna av ekonomiskt kännbara sanktioner. Ju mindre en enskild bank bidrar till tillgången till kontanttjänster desto högre sanktioner och ju större banken är, desto högre sanktioner.

Befintliga statliga insatser för att främja tillgången till grundläggande betaltjänster kompletterar lagkraven men insatserna behöver intensifieras. Vi bedömer också att Riksbanken i lag bör ges ett övergripande ansvar för kontanthanteringen i samhället. Hur detta ansvar ska se ut i detalj återkommer vi till i vårt slutbetänkande.

Med våra förslag kommer de stora bankerna att tvingas att ta sitt ansvar gentemot sina kunder och samhället när det gäller tillgången till kontanter men de ges samtidigt stora frihetsgrader för hur de tar detta ansvar. Våra förslag gynnar främst människor och företag i glesbygd. Vidare gynnas äldre och personer med funktionsvariationer eftersom många i dessa grupper har problem med digitala betalningar. Genom kraven bedöms också den svenska kontantkedjan bli mindre sårbar. Kostnaderna bedöms bli mycket begränsade för bankerna, totalt 8–15 miljoner kronor per år sammanlagt för de sex banker som bedöms komma att omfattas av kraven. Kommitténs förslag innebär också att staten stärker sin roll för att förbättra tillgången till kontanttjänster i hela landet.

Delbetänkandet överlämnas

Måndagen den 11 juni klockan 09.00 överlämnas Riksbankskommitténs delbetänkande SOU 2018:42 ”Tryggad tillgång till kontanter” till finansmarknadsminister Per Bolund.

 

DN Debatt.11 juni 2018

Debattartikel

Riksbankskommittén:
”Stora banker skyldiga att se till att det finns kontanter”

Repliker

Nina Wenning, vd på Bankomat AB:
”Löser inte behovet av kontanter i en kris”

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen:
”Förslaget om kontanthantering strider sannolikt mot EU-rätten”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.