Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Stora brister i den svenska kontrollen av livsmedel”

Vår hälsa äventyras. En ny granskning visar att den svenska livsmedelskontrollen inte fungerar som den ska. Bristerna gäller såväl effektivitet som uppföljning och kapacitet. Varken regeringen eller Livsmedelsverket har tagit ansvar. Staten måste lösa problemen snarast, skriver riksrevisor Claes Norgren.

Vi måste kunna lita på att maten vi köper i butiken eller som serveras i skolan, på restaurang eller i sjukvården är säker. Vi vill inte få felaktig information på grund av felmärkta livsmedel. Den offentliga livsmedelskontrollen är därför viktig för att se till att företagen tar sitt ansvar för att livsmedel är säkra. Livsmedelskontrollen måste också vara effektiv och fungera i alla delar av landet.

I en granskning som publiceras i dag kan dock Riksrevisionen konstatera att det finns stora och sedan länge kända brister i den svenska livsmedelskontrollen. Regeringen har inte agerat för att komma till rätta med problemen. Livsmedelsverket har inte heller använt de möjligheter myndigheten har för att styra kontrollmyndigheterna. Det innebär att bristerna i livsmedelskontrollen ökar risken att vår hälsa äventyras.

• Problem i kontrollverksamheten. Sverige har en skyldighet att leva upp till EU-gemensamma krav på en väl fungerande riskbaserad livsmedelskontroll. Livsmedelsverket har dock under många år konstaterat att det finns brister i kontrollen och stora variationer mellan kontrollmyndigheterna. Bland annat klarar många kommuner inte sitt kontrolluppdrag. När det gäller länsstyrelsernas kontroll uppnås inte målet att minst en procent av livsmedelsföretagen i primärproduktionen ska kontrolleras varje år, trots att de svenska ambitionerna troligen är de lägsta i EU. Länsstyrelsernas register som används för urval för kontroller är dessutom ofullständiga och täcker endast 25 procent av de primärproducenter som ska kontrolleras.

• Effektiva krav på kontrollmyndigheterna saknas. I EU-lagstiftningen finns krav på hur kontrollmyndigheterna ska bedriva kontrollverksamheten. Kraven är dock allmänt hållna och behöver preciseras för att bli effektiva. Granskningen visar att Livsmedelsverket inte har gjort detta utan nästan uteslutande använder sig av icke-bindande vägledning.

• Bristfällig uppföljning av kontrollverksamheten. Uppföljning är viktig för livsmedelssäkerheten genom att den kan identifiera problem och ge underlag för att åtgärda bristerna. Livsmedelsverket och länsstyrelserna samlar in information om problem i kontrollverksamheten. I många fall handlar det om problem som är generella för många kontrollmyndigheter. Granskningen visar dock att Livsmedelsverket inte utreder vad som ligger bakom problemen och vad som behöver göras för att lösa dem.

• Få åtgärder vid brister i kontrollverksamheten. Livsmedelsverket kan ingripa för att se till att problem som upptäcks i kommunernas kontrollverksamhet åtgärdas inom rimlig tid. Granskningen visar att Livsmedelsverket sällan ingriper, trots att både myndigheten själv och länsstyrelserna konstaterar allvarliga problem. Det gör att brister i kontrollverksamheten kan finnas kvar under lång tid, vilket innebär en ökad risk för att livsmedel som inte är säkra når konsumenterna. När det saknas konkreta och bindande krav och uppföljningen brister blir det svårt för Livsmedelsverket att ingripa och åtgärda problemen.

• Otillräcklig kapacitet för kontrollverksamheten. Livsmedelsverket har konstaterat att många kommuner har svårt att leva upp till kraven på kompetens och utbildning, vilket kan få konsekvenser för kvaliteten i de bedömningar som livsmedelsinspektörerna gör. Med tanke på att en tredjedel av kommunerna i Sverige inte ens har en person på heltid för livsmedelskontrollen behövs samverkan för att utnyttja resurserna bättre. På så sätt skulle man kunna komma upp i en ”kritisk massa”, och lättare upprätthålla tillräcklig kompetens. Granskningen visar dock att samverkan mellan kommunerna är begränsad och att det inte finns något systematiskt arbete från statligt håll för att öka den.

Regeringen har ett övergripande ansvar för att livsmedelskontrollen fungerar och att Sverige lever upp till sitt åtagande gentemot EU. Granskningen visar att Sveriges system för livsmedelskontroll inte fungerar och att en riskbaserad kontroll av tillräckligt hög kvalitet inte kan säkerställas. Regeringen har inte tagit sitt ansvar.

Riksrevisionen anser att staten skyndsamt måste agera för att komma till rätta med problemen. Om kontrollen även fortsättningsvis ska genomföras av myndigheter på flera nivåer bör staten ställa ordentliga krav på myndigheterna, följa upp kontrollverksamheten och vidta åtgärder när brister uppdagas. Om förbättringar trots detta uteblir bör regeringen ompröva organiseringen av livsmedelskontrollen. Det är hög tid att gå från ord till handling.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.