DN Debatt. ”Straffbart överge katter i nya djurskyddslagen”

Sverige är ett föregångsland när det gäller djurhälsa, djurskydd och djurvälfärd och regeringens ambition är att vi ska fortsätta att vara det. Vi är därför väldigt stolta och glada över att i dag kunna presentera ett förslag till en helt ny djurskyddslag.

Den nuvarande djurskyddslagen har funnits i nästan 30 år och djurhållningen har utvecklats i positiv riktning sedan lagen tillkom 1988. Uppfattningen om vad som är en acceptabel djurhållning har flyttats fram avsevärt och lagen har sedan sin tillkomst ändrats och kompletterats vid flera olika tillfällen.

Regeringen har nu tagit ett helhetsgrepp om lagen och avser den 11 januari fatta beslut om ett förslag till Lagrådet till en helt ny uppdaterad och moderniserad djurskyddslag. Den nya lagen bygger i huvudsak på Djurskyddsutredningens förslag (SOU 2011:75). De grundläggande reglerna i lagen kompletteras av ytterligare bestämmelser i djurskyddsförordningen och i myndighetsföreskrifter. Regeringens förslag till ny djurskyddslag visar tydligt att vi har rört oss ytterligare ett steg i riktning mot en bättre djurvälfärd.

I den nya lagen ställs även krav på att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas samt ett krav på att beteendestörningar ska förebyggas.

Den nya lagen inleds med en ny bestämmelse som gör det tydligt att lagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Den historiskt sett så viktiga bestämmelsen om naturligt beteende har förtydligats i den nya lagen. Kravet på naturligt beteende kan beskrivas som att djur ska få utföra sådana beteenden som krävs för att djuren ska må bra fysiskt och psykiskt eller som är viktiga för deras välfärd. I linje med detta föreslår regeringen att det av den nya bestämmelsen om naturligt beteende ska framgå att djur ska få utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. I den nya lagen ställs även krav på att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas samt ett krav på att beteendestörningar ska förebyggas.

Vi vet att en god kunskap om djur är mycket viktigt för en god djurhållning i praktiken. Därför vill vi lyfta fram betydelsen av kunskap. I regeringens förslag har detta kommit till uttryck genom ett nytt krav på att alla som tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov.

Vi måste komma tillrätta med problemen med övergivna och förvildade katter. Att det i dag finns ett stort antal tamdjur som lever helt utan tillsyn och omvårdnad rimmar illa med grundsynen i djurskyddslagstiftningen. Om problemet får fortgå utan åtgärder riskerar dessutom synen på vad som är en god och ansvarsfull djurhållning på sikt att urholkas. Regeringen föreslår därför att det införs ett uttryckligt förbud mot att överge djur av tamdjursarter. Det ska också framgå klart och tydligt att övergivna och förvildade katter omfattas av djurskyddslagen. Det tydliggörs också att samhället har ett ansvar för att ingripa till skydd för katter utan ägare. Om man inte kan hitta en person som är ansvarig för katten har länsstyrelserna en skyldighet att ingripa, eftersom katter som överges eller föds i det vilda har en mycket dålig djurvälfärd.

Vi är medvetna om att det finns starka önskemål om att införa ett krav på märkning och registrering av katter och regeringen ser att det skulle kunna underlätta myndigheternas praktiska arbete med herrelösa katter. I djurskyddsutredningen fanns inte tillräckligt underlag för att gå vidare med detta. Därför kommer regeringen att särskilt utreda frågan om märkning och registrering av katter.

I den nya lagen föreslås flera åtgärder för att stärka skyddet för djur i samband med träning och tävling. Det föreslås bland annat ett nytt förbud mot lidande vid träning inför och deltagande i prov med djur samt ett skärpt förbud mot dopning. Det nuvarande förbudet mot att aga och överanstränga djur, kompletteras med ett förbud mot att tillfoga djur skada och mot att använda utrustning som kan orsaka djuret lidande eller skada.

Det saknas praktiska förutsättningar för att hålla elefanter och sjölejon på cirkus på ett sätt som tillåter djuren att bete sig naturligt.

Djurskyddsutredningen bedömer i sitt betänkande att det saknas praktiska förutsättningar för att hålla elefanter och sjölejon på cirkus på ett sätt som tillåter djuren att bete sig naturligt. Regeringen delar den bedömningen och vill därför utvidga förbudet mot vissa djur på cirkus med dessa arter genom en förordningsändring.

En annan viktig fråga är att få till stånd lämpliga och proportionerliga straffsatser för brott mot djur. Regeringen planerar mot den bakgrunden att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda frågan.

Regeringen föreslår även att det ska bli möjligt för bland annat personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att anmäla allvarliga djurskyddsproblem till djurskyddskontrollmyndigheterna och till polisen. Det är viktigt för att komma tillrätta med djur som far illa i våra hem.

Att förbättra förhållandena för pälsdjuren är också en prioriterad fråga för regeringen. Flera utredningar och rapporter har visat att hållningen av mink haft betydande problem avseende möjligheterna till naturligt beteende. Regeringen har därför beslutat att vid sidan om förslaget till den nya djurskyddslagen ge Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera välfärden hos minkar inom pälsdjursproduktionen. Vi kommer därmed att få en klar bild över hur djurskyddsläget för minkar ser ut, om djuren ges möjlighet att bete sig naturligt och om det finns anledning till förbättringsåtgärder.

Sverige ska ha ett gott djurskydd och en hög djurvälfärd. Det betyder att utformning och tillämpning av regelverket för djurskydd också har stor påverkan på det svenska lantbruket. I arbetet med den nya lagen har vi noga sett över konsekvenser för lantbrukare och andra djurhållande företag. Denna nya djurskyddslag visar att det går att ta steg mot en bättre djurvälfärd utan att hämma svenska lantbrukares konkurrenskraft eller arbetet med att öka livsmedelsproduktionen.